Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Låt Malmö testa social housing

Att enbart införa social housing i nybyggnation är inte eftersträvansvärt utan måste även användas i det befintliga fastighetsbeståndet i Malmö, skriver Fastighetsägarna Syd. Foto: SHUTTERSTOCK
Anna Wiking, näringspolitisk chef Fastighetsägarna Syd. Foto: LOKE ROOS
Martin Lindvall, samhällspolitisk chef Fastighetsägarna Sverige. Foto: MAGNUS GLANS
Magnus Hulthe Andersson, näringspolitiskt ansvarig Fastighetsägarna Syd. Foto: LOKE ROOS

En ny social bostadspolitik behöver utformas. Malmö måste hitta hållbara lösningar för de behov som många Malmöbor har. Malmö borde bli pilotkommun för arbetet med en svensk modell för social housing, skriver representanter för Fastighetsägarna Syd.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Konsekvenserna av en ökad hemlöshet drabbar inte bara enskilda hårt utan får även långtgående konsekvenser för Malmös tillväxtmöjligheter. Framförallt riskerar staden och dess näringsliv att gå miste om den potential som finns när Malmöbor har ett hem att söka trygghet i och ett arbete att gå till.

 

Samtidigt kvarstår för Malmö, liksom för övriga Sverige, utmaningen med glappet mellan behov och efterfrågan på bostadsmarknaden. Malmö behöver hitta egna och mer hållbara lösningar med utgångspunkt i den situation staden och dess invånare befinner sig i.  Framförallt behövs det politiskt mod att diskutera hur den generella bostadspolitiken kan kompletteras med en nationell modell för så kallad ”social housing”. 

 

Att säkra bostadstillgång för dem med pressad ekonomi och svagast förankring på bostadsmarknaden, utan att ytterligare belasta socialtjänsten eller riskera tvivelaktiga akutlösningar, är en central politisk utmaning i Malmö. Därför kan Malmö bli en pilotkommun för arbetet med svensk modell för social housing.

 

Med social housing skulle Malmö kunna skapa en socialt träffsäker, strukturerad och förutsägbar bostadsförsörjning som ger socialtjänsten större utrymme för sin kärnverksamhet och ger staden bättre möjligheter att arbeta med den sociala blandningen på bostadsmarknaden. 

 

Social housing behöver inte ha något med kvalitet, läge och sämre standard på byggnader att göra. Inte heller behöver social housing vara kopplat till geografiska avgränsningar, det vill säga enskilda områden eller byggnader. Huruvida social housing skapar stigmatisering och segregation handlar om hur man utformar, förvaltar, följer upp och utvecklar det. 

 

Utformningen av social housing behöver vara genomtänkt. Att införa det enbart i nybyggnation är inte eftersträvansvärt, det måste användas även i det befintliga fastighetsbeståndet i Malmö. Bostadsbehovet för dem som inte kan efterfråga nybyggt kan inte kortsiktigt adresseras genom att bygga nya bostäder. Det blir även dyrare för staden. 

 

Genom avtal med privata och allmännyttiga hyresvärdar kan systemet förses med bostäder från både nya och äldre fastigheter. Det blir också en naturlig del av stadens markpolitik. Väljer man att aktivt prioritera blandning och mångfald när man utformar, bygger och förvaltar minskar risken för stigmatisering och boendesegregation. Struntar man i det, får man ligga som man bäddat. 

 

Hur skulle det skilja sig från hur Malmö redan arbetar med sociala kontrakt? Genom sin lägenhetsenhet har staden förvisso tagit ett viktigt steg för att delvis särskilja bostadsförsörjningen från socialförvaltningen. Men det är uppenbart inte tillräckligt. När det samlade behovet växer – och det gör det – bör en redan hårt ansatt socialtjänst avlastas bostadsansvaret för hushåll och enskilda som bara lider av en dålig privatekonomi.  

 

De skenande kostnaderna för det nuvarande sociala bostadsbehovet i Malmö beror inte på hyran av boendet utan på tjänsten som kommunen köper. Detta är inte hållbart på sikt och behovet att se över förutsättningarna gällande regelverk, aktörer och institutionella ramverk är nödvändiga för framgångsrika sociala bostadsinsatser. När svårigheterna att klara bostadsförsörjningen växer, behöver politiker testa nya lösningar och våga ifrågasätta gamla sanningar. De ekonomiska stöden som går direkt till hushållen behöver ses över. Bostadsbidrag och bostadstillägg behöver höjas och göras tillgängliga för fler Malmöbor. Inför också förhandsbesked om rätt till bostadsbidrag för att möjliggöra inträde på bostadsmarknaden.

 

En ny social bostadspolitik behöver utformas. Kommuner, som Malmö, behöver tydligare verktyg för att agera efter de behov som finns. Det är bra att kommunen har beslutat att agera med tydligare helhetsgrepp och genom att ta stöd av forskning och experter på området. Social rörlighet ska primärt främjas genom tillgång till arbete och utbildning, men utan boende är det svårt att tillgodogöra sig någotdera.

 

Anna Wiking 

Näringspolitisk chef Fastighetsägarna Syd

 

Martin Lindvall 

Samhällspolitisk chef Fastighetsägarna Sverige

 

Magnus Hulthe Andersson 

Näringspolitiskt ansvarig Fastighetsägarna Syd

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!