Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Lär av Danmark om hur fotbollen kan ta ansvar

Amanda Lind (MP), kulturminister.
I Danmark delas fotbollsarenor in i sektioner med ett maxantal på 500 personer, skriver Benjamin Dousa och Erik Engstrand vid MUF.Foto: MATHIAS BERGELD/BILDBYRÅN
Benjamin Dousa, förbundsordförande MUF.Foto: ALEX LJUNGDAHL
Erik Engstrand, förbundsstyrelseledamot MUF.Foto: PRESSBILD

Öppna upp fotbollsarenorna för större publik, med en modell mot smittspridning. Runt om i världen tillåts åskådare in på läktarna. Sverige kan också, skriver Benjamin Dousa och Erik Engstrand vid Moderata Ungdomsförbundet.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. I dagarna kom det ständigt uppskjutna beskedet från regeringen: Maxantalet publik vid idrottsevenemang och liknande ligger fast vid 50 personer. Ett dråpslag för svensk fotboll. Det kan inte beskrivas på annat sätt. 

Runt om i världen tillåts åskådare in på läktarna. I tyska Bundesliga tillåts upp mot 20 procent av arenakapaciteten och Uefa förordar att man skulle kunna arbeta med en 30 procentsregel, vilket de också kommer att göra i Champions League-sammanhang. 

I Danmark har matcher redan spelats inför publik, i slutet av juli såg nästan 7 500 personer matchen mellan FC Köpenhamn och Nordsjaelland. För fotbollssupportrar här i Sverige låter detta nästan som en dröm, och det hade varit fullt möjligt med en genomtänkt modell. Kanske skulle möjligheten finnas för fotbolls-Sverige att kunna få uppleva detta om regeringen vågar se utanför landets gränser. 

När det gäller att se möjligheter för fotbollen ligger vår granne i syd uppenbarligen före oss. Den danska modellen står på tre olika ben. För det första så har man delat in berörd arena i sektioner med ett maxantal på 500 personer i varje sektion. Dessutom ser danskarna till att publiken inte kan röra sig mellan de olika sektionerna och på sådant vis har fotbollsfansen enbart kontakt med människor i sin egen zon. 

För det andra måste varje enskild person i publiken lämna kontaktuppgifter så att man, om en smittspridning sker på matchen, kan kontakta samtliga individer på den smittade sektionen.

För det tredje så arbetar man med en så kallad kontrollerad åskådarresa. Detta innebär att det går ut information om vilka beteenden som är godkända på arenan och vilket ansvar som vilar på den enskilde åskådaren. Publiken eskorteras under matchen av utbildade publikvärdar som ser till att restriktionerna kring avstånd, i den danska ligan är regeln minst en meter mellan besökarna, följs. 

Intresseorganisationen Svensk elitfotboll har föreslagit liknande åtgärder som skulle kunna bli verklighet redan i morgon om inte regeringen sätter stopp. Genom att dela in arenorna i sektorer, att se till att identifiering är möjlig och det finns kontaktuppgifter till alla supportrar, slot-tider där besökare får individuella ankomsttider, regionala variationer med hänsyn till smittläget samt stora informationskampanjer skulle allsvenska matcher med publik kunna ske. Det är inte enbart i Danmark som man har anpassat sig efter den rådande situationen utan även länder som Tyskland, Nederländerna och Frankrike har infört regler som möjliggör för en supporterkultur på plats i arenorna, coronapandemi till trots. Så varför skulle inte Sverige?  

Med dessa åtgärder samt de rekommendationer som Folkhälsomyndigheten uppmanar till har bland annat Malmö FF konstaterat att de skulle kunna välkomna 5 500 sittande åskådare. En avseendevärd skillnad, både mot dagens 50 och de ursprungligen tänkta 500. Det blir nästan en parodi när arenorna i Skåne har en kapacitet på bra mycket mer. Olympia med över 17 000 åskådare och på Nya Malmö Stadion får 22 500 personer plats eller 20 500 vid UEFA-matcher. I stället för att stirra sig blind på antal bör fokus flyttas till kapacitet.

Publikfrågan handlar i slutändan om mer än elitfotboll. Att svenska elitklubbar får de intäkter som publik genererar är avgörande för att ungdomsfotbollen överhuvudtaget ska ha råd att existera. Utan de miljontals kronor som den svenska läktarkulturen inbringar varje år ser framtiden på både kort och lång sikt dyster ut. Regeringen har gått fram med ett näringsförbud mot en hel bransch.

Sverige ska självklart ta ansvar för att minska coronavirusets framfart, men de nu gällande reglerna tar inte hänsyn till förutsättningar och riktiga risker. På nattklubbar, restauranger och i köpcentrum och flygplan tillåts hundratals människor i trånga utrymmen, men inte på idrottsmatcher, i motionslopp eller på kulturevenemang. Öppna upp arenorna för större publik, med en modell mot smittspridning. Tar sedan inte idrottsaktörer och kulturskapare sitt ansvar borde det lokala smittskyddet få stänga ned verksamheten, men svensk fotboll har inte råd med en regering som struntar i dess överlevnad. 

 

Benjamin Dousa

Förbundsordförande MUF

 

Erik Engstrand

Förbundsstyrelseledamot MUF