Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Lågutbildades barn har också rätt till en bra skola

Boel Vallgårda, utredare och medlem i Nätverket för en likvärdig skola.Foto: LENNART ENGSTRÖM

Det som tycks dyrt i stunden är samhällsekonomiskt lönsamt på sikt, skriver utredaren och debattören Boel Vallgårda i replik till Sverigedemokraterna i Malmö.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Pengar i sig gör ingen skillnad. Men rätt använda kan de göra stor skillnad. En bra grund är ofta den bästa investeringen. Därför är bra förskolor och skolor så viktigt. Därför är de första skolåren så viktiga. Därför är de första skolåren i Sverige för nyanlända så viktiga. Mindre klasser i lågstadiet och studiehandledning på modersmålet är två exempel på goda investeringar.

 

I USA fick 4 000 slumpmässigt utvalda elever gå i mindre klasser de fyra första skolåren. Det gav särskilt stor effekt för socialt utsatta barn (de som hade rätt till lunchkuponger). En långvarig effekt var att fler av dem sökte sig till högskolan.

 

Den mesta tiden som barn praktiserar ett språk är i samspel med andra barn, inte med läraren. Därför är det värdefullt för en nyanländ elev att snabbt komma till en klass där man kan prata svenska med sina klasskamrater. Därför går skolorna ifrån lång tid i förberedelseklass och satsar i stället på snabb övergång till vanliga klasser. Då kan studiehandledning på modersmålet behövas tills eleven behärskar svenska tillräckligt bra. Annars halkar eleven efter och får stora kunskapsluckor.

 

Mindre klasser och studiehandledning kostar en del. Men mindre än vad skolmisslyckanden kostar. Elever som lyckas strular mindre i skolan. Elever som lyckas är ett svårare byte för kriminella gäng. Elever som lyckas har större chans att få ett arbete, att bilda familj och att få ett hälsosammare liv. Så det som tycks dyrt i stunden är samhällsekonomiskt lönsamt på sikt.

 

Det behövs givetvis fler åtgärder för att alla elever ska lyckas, och det finns elever på alla skolor som behöver särskilt stöd. Så rejält med resurser behövs på alla skolor, men mer på en del.

 

Mitt budskap är att staten behöver ta större hänsyn till skillnaderna mellan kommunerna för att Malmös samtliga skolor ska ges tillräckligt med resurser. Statsbidraget för likvärdig skola gör det möjligt för Malmö att lägga fyra procent mer på varje elev än Danderyd. Det är en svag kompensation för fyra gånger större risk att eleverna inte klarar gymnasiebehörighet.

 

Barnen har olika mycket med sig i ryggsäcken vad gäller ordförråd, trygga hemförhållanden och en självklar tro på att de själva ska lyckas i skolan. Därför krävs olika mycket resurser för att de ska uppnå skolans kunskapsmål.

 

Och samhället har ett ansvar för att skolan bidrar till att alla barn ges lika livschanser. Inte att de som har det sämre förspänt ska få en sämre skola. Rätten att få en skolgång som fungerar ska inte vara förbehållet barn till högutbildade.

 

Boel Vallgårda

Utredare och medlem i Nätverket för en likvärdig skola