Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Koranbränningen har blottat kryphål i lagen

Foto: FRITZ SCHIBLI
Mose Apelblat, frilansskribent och före detta tjänsteman i EU-kommissionen.Foto: PRIVAT

Det är märkligt att myndigheterna stod handfallna inför en Koranbränning och inte vet om det är ett brott som skall lagföras. Koranbränningen i Malmö ledde till en spiral i hatpropaganda, skriver frilansskribenten Mose Apelblat.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Är det tillåtet i Sverige att bränna böcker som anses som heliga av religiösa samfund? Att döma av reaktionen på bränningen av Koranen i Malmö har frågan inte prövats rättsligt. Efter det inträffade har polismyndigheten initierat en förundersökning som skall pröva frågan.

På frågan om bränning av heliga böcker på allmän plats svävar dock polisen i Malmö på målet och har svarat undvikande att det är tillåtet att väcka debatt, inklusive att yttra sig på ett kränkande sätt, inom ramen för yttrandefriheten.

Koranbränningen provocerade som väntat ett våldsamt upplopp i Malmö, med antisemitiska slagord. Svenska kommittén mot antisemitism har reagerat och skrivit att hetsen mot judar i Malmö kräver tydlig markering. 

Judar och muslimer i Sverige har all anledning att tillsammans protestera mot bokbränningar, rasism, främlingsfientlighet och intolerans gentemot deras religiösa sedvänjor som ritualslakt och omskärelse.

Koranbränningen ledde till en spiral i hatpropaganda. Malmö har sedan länge betydande problem med antisemitism som lett till en judisk utvandring från staden. En tidigare kommunstyrelseordförande valde att blunda för antisemitismen och uppmuntrade snarast den genom sina olyckliga uttalanden där han gjorde de lokala judarna ansvariga för Israels politik. 

Den antimuslimska hetsen är förstås lika förkastlig och måste fördömas med all kraft. Oavsett vilken invandrargrupp som drabbas av främlingsfientliga fördomar och utsätts för attentat, måste polisen ingripa. Upploppet i Malmö utnyttjades av främlingsfientliga krafter för att elda på hatet mot muslimer och visade Sverige från sin sämsta sida.

Det kan därför synas märkligt att myndigheterna stod handfallna inför en Koranbränning och inte vet om det är ett brott som skall lagföras. Nästa gång kan det bli en Bibel som bränns. Polisen saknar tydligen utbildning om hatbrott. 

På direkt förfrågan har talespersoner för svenska justitiedepartementet vägrat att klargöra rättsläget i Sverige vad gäller hatfull bokbränning. När den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson, i samband med en virtuell presskonferens, blev tillfrågad om det inträffade i Malmö avstod även hon från att kommentera rättsläget i Sverige. 

Det är rimligt att en handling som denna, som utfördes i avsikt att väcka förargelse, ska falla under just kategorin förargelseväckande beteende. Att urinera mot en husvägg eller gapa och skrika under alkoholpåverkan räknas sedan länge som förargelseväckande beteende. Det borde också falla under hets mot folkgrupp, i detta fall alla muslimska invandrare i Sverige, eftersom den utfördes i syfte att såra deras känslor och väcka hat och intolerans mot dem. 

Det hör också till saken att EU redan 2008 utfärdade ett ramverksbeslut om bekämpning av rasism och främlingsfientlighet med lagliga medel. Medlemsländerna är skyldiga att tillämpa beslutet i sin egen lagstiftning men frågan är om Sverige, som i likhet med USA är obenäget att sätta några gränser för ”yttrandefriheten”, har gjort det på ett korrekt sätt.

Yttrandefriheten är en hörnsten i svensk demokrati och skall naturligtvis försvaras. Men ingen grundläggande frihet och rättighet är absolut och den kan begränsas enligt lag om den missbrukas eller kolliderar med andra samhällsvärden. Att bränna Koranen eller Bibeln på allmän plats för att sprida hat och intolerans är inte en fråga om yttrandefrihet i de flesta EU-länder.

Under medeltiden brändes judiska böcker av kyrkan. Nazityskland brände böcker som regimen ansåg förkastliga. Tankarna går osökt till den tysk-judiske diktaren Heinrich Heine som skrev: Där man bränner böcker, kommer det att sluta med att man bränner människor.

Mose Apelblat

Frilansskribent och före detta tjänsteman i EU-kommissionen