Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Killar på gymmet som tycker synd om sig själva”

Maria Rydhagen har skrivit om hänsyn på gymmet i två krönikor – nu svarar Styrkelabbets vd.
”Framför allt är det inte bara män som lyfter tungt och väsnas längre”, skriver Daniel Richter.Foto: Privat
Foto: JENS CHRISTIAN / KVP

”Nidbilden av den tränande mannen är välutbredd och ökänd: svettig och högljudd är han när han slamrar med vikterna, och det lilla utrymme som finns i huvudet ockuperas av machoideal och självkärlek.”

Det skriver Daniel Richter, vd för Styrkelabbet, i ett svar till Kvällspostens Maria Rydhagens krönikor om hyfs på gymmet.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Nidbilden av den tränande mannen är välutbredd och ökänd: svettig och högljudd är han när han slamrar med vikterna, och det lilla utrymme som finns i huvudet ockuperas av machoideal och självkärlek.

Det är också bilden som Kvällspostens krönikör Maria Rydhagen målar upp i sin krönika från 2017 om ”Killar på gymmet som tycker synd om sig själva”, och i uppföljningskrönikan ”Nu är männen på gymmet arga igen”.

Som ansvarig för Facebookgruppen som inspirerade Maria att skriva den senare krönikan, vill jag bemöta hennes grundtes.

Framför allt är det inte bara män som lyfter tungt och väsnas längre. Kvinnor har sedan flera år tillbaka haft ett numerärt övertag vid SM-tävlingar i styrkelyft, och tiden då män dominerade friviktsytorna på svenska gym är ett minne blott. Kanske skulle du också prova att slamra lite med en skivstång någon gång, Maria?

Vid SM-tävlingarna i Borås 2014 var det för första gången någonsin fler damer än herrar i seniorklasserna inom både klassisk styrkelyft och tyngdlyftning. De styrkelyftande herrarna lyckades göra en revansch i antal 2015, då de återigen var fler, men har sedan dess blivit brädade varje år. 2016, 2017, 2018 och 2019 har det varje gång varit fler kvinnliga än manliga tävlande i SM i klassisk styrkelyft.

När du polariserar styrketräning som manligt och fel i dina krönikor, ökar du klyftorna mellan könen och höjer tröskeln för att som kvinna ge skivstången en chans, trots den myriad av positiva hälsoeffekter vi genom vetenskapen i dag vet att tung styrketräning ger.

Vilka är de, kanske du undrar? Här är ett axplock med personliga favoriter!

Fem skäl att styrketräna tungt och väsnas – även som kvinna:

1. Styrketräning stärker kvinnors självkänsla och ger en mer positiv kroppsuppfattning. När vi stärker vår kropp, blir vi starkare mentalt. En litteraturöversikt av studier med sammanlagt 754 deltagare, den absoluta majoriteten kvinnor, visar att styrketräning ökar nöjdheten med den egna kroppen, samt stärker självförtroendet och självkänslan.

2. Kvinnor bygger muskler lika bra som män. Till skillnad mot vad många säkert tror, har kvinnor i princip lika bra förutsättningar att svara på styrketräning som män. I början av träningskarriären till och med bättre. För bägge kön krävs dock intensiv träning som blir tyngre med tiden.

3. Det stärker skelettet. Kvinnor löper två till tre gånger högre risk för benskörhet än män, och risken accelererar efter klimakteriet. Styrketräning har visat sig vara mycket effektivt för att öka bentätheten och styrkan hos kvinnor, både yngre som äldre.

4. Det föryngrar hjärnan. Inte nog med att äldre kvinnor som styrketränar får både starkare muskler och skelett; kliniska studier visar även att deras kognitiva funktion förbättras. Minne, uppmärksamhet, språkförmåga och beslutsfattande förmåga åtnjuter positiva effekter av styrketräningen, samtidigt som kroppen hålls stark och ung.

5. Det är kul. Subjektivt, javisst, men påståendet vilar på en stark bas. Vetenskapliga undersökningar visar att personer som får testa styrketräning med antingen maskiner eller fria vikter skattar det senare som roligare, och otaliga är kvinnorna som äntligen funnit träningsglädjen när de gått från crosstrainern till skivstången. Kvinnorna har hittat till de fria vikterna, och de är där för att stanna. Högljudda och grymtande.

Du underlät också att nämna en detalj i din senaste krönika: att det var en kvinna som delade din krönika om ”arga högljudda män” på gymmet, och att kommentarsfältet fylldes av kvinnor som i olika formuleringar förde fram att ”Då är jag tydligen en arg man när jag tränar”. 

Slamrandet kallas styrketräning – våra redskap är gjorda av järn och stål, och det väsnas när vi hanterar dem. Vad beträffar grymtandet så visar studier på både kvinnor och män att vi kan bli starkare av det (och serva hårdare i tennis!). Därtill är det frigörande att få väsnas ibland, och de gym som förbjuder det bidrar sällan till att skapa starka kvinnor (eller män).

Skulle du ha vägarna förbi är du varmt och vänligen välkommen hem till mitt garagegym för en instruktion i att styrketräna med skivstång. En liten varning bara: det finns en risk att du kommer att slamra och grymta en del när du lyfter. Och älska det.

Daniel Richter

Styrketräningsinstruktör och vd för Styrkelabbet AB

Maria Rydhagen svarar: Hej Daniel! Tack för att du tog dig tid och skrev, och tack för inbjudan. Självklart tycker jag det är positivt ju fler träningsformer som öppnar sig för kvinnor. Men krönikan handlar om personer, ofta män, som häver ur sig sina aggressioner på gymmet. Jag gillar inte det. Det gör mig otrygg på mitt gym. Jag önskar fortfarande att de personerna skulle visa mer hänsyn. Mvh, Maria.

Mer om vett och etikett av Maria Rydhagen.

Referenser till påståenden i Daniel Richters inlägg

1. Styrketräning ger kvinnor en mer positiv kroppsuppfattning, 2017

2. Bygger kvinnor muskler sämre än män?, 2020

3. Benskörhet – osteoporos, 2018

4. Styrketräning för äldre, 2019

5. Ökad styrka och kognitiv förmåga hos äldre kvinnor av styrketräning, 2017

6. Affective response to acute resistance exercise: a comparison among machines and free weights, Sport Sciences for Health. Volume 14, pages 283–288(2018).