Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kampen mot antisemitismen kräver individuellt ansvar

Foto: SHUTTERSTOCK
Sara Wettergren (L), ordförande grundskolenämnden i Malmö.
Foto: PRESSBILD
Sanna Axelsson (S), vice ordförande grundskolenämnden i Malmö.
Foto: PRESSBILD

Vi hoppas att var och en tar sitt individuella ansvar för att stoppa antisemitiska och rasistiska uttryck i Malmös skolor, skriver Sara Wettergren (L) och Sanna Axelsson (S).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Det är ofta man hör ”judejävel” eller ”snål” när man tänker på ord som syftar till judehatet. Ungdomar tänker oftast inte innan de yttrar sig, vilket leder till att vi påverkas utav den sociala miljön vi tillhör, som senare drabbar oss när vi möter andra typer av folkgrupper.

Orden är skrivna av Helen, en de 32 högstadieelever från sju olika skolor i Malmö som deltog vid vårens hågkomstresor till Polen. Hon hade aldrig tidigare träffat en jude, eller åtminstone inte såvitt hon själv visste, och blev starkt berörd av både resan och mötena med judiska elever. 

Resorna genomfördes av Malmö stad i samarbete med Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA). Resorna föregicks av en utbildning för eleverna, men också för lärare för att bättre kunna bemöta antisemitism och andra former av rasism, så som afrofobi och islamofobi. 

Under hösten blir det på grund av coronapandemin inga hågkomstresor som planerat. Av samma skäl har regeringens internationella konferens mot antisemitism och för hågkomsten av Förintelsen i Malmö skjutits fram till oktober 2021. 

Trots det, eller kanske just därför, måste Malmö stad fortsätta sin egen resa med att förebygga antisemitism och rasism i skolan. Den senaste tidens kravaller i samband med den planerade koranbränningen, då antisemitiska slagord skanderades på sina håll, har aktualiserat den betydelsen. 

Vi kan inte förvänta oss att resan i sig till ett koncentrationsläger kommer att leda till upplysning och slutet på antisemitism. Skolan har en ovärderlig roll i att öka kunskapen, överbrygga olika föreställningar och införa nyanser i svartvita världsbilder. För att citera Helen: 

Det är genom historien och berättelser mellan individer i framför allt vår egen ålder vi skaffar oss förståelse för andra.” 

Under mandatperioden har det politiska styret i Malmö stad ingått ett större samarbete med judiska församlingen. Det rör sig bland annat om stöd till församlingens utbildningscenter och deras berättargrupp. I berättargruppen för barn och barnbarn till överlevande från Förintelsen vidare sina släktingars berättelser i klassrummen. Vi har också uppmanat regeringen att förlägga det planerade statliga Förintelsemuseet i Malmö. Malmö erbjuder en unik möjlighet att placera museet i ett historiskt autentiskt sammanhang, med närhet till universitet och högskolor som skulle bidra med värdefull kunskap och forskning.

Vi har också skjutit till extra resurser för att kunna anställa en samordnare med uppdrag att motverka antisemitism och främja det judiska minoritetskapet i Malmö. Samordnaren håller just nu på att ta fram en forskningsbaserad förstudie som ska landa i en verktygslåda för skolpersonal. I detta arbete ingår att stärka närvaron av judisk kultur, judiskt liv och judiska personer i skolan, för att på så vis skapa en bättre brygga mellan människor. Insatserna för att motverka antisemitism ingår i sin tur i Malmö stads stora satsning på grundskolefotboll mot rasism samt i det bredare arbetet mot rasism, med värdegrundsfrågor och för mänskliga rättigheter.

I dag anordnar grundskolenämnden en politisk hearing med temat antisemitism och värdegrundsarbete. På hearingen medverkar bland annat Helen och några andra elever som deltagit vid hågkomstresorna. Utifrån deras berättelser och tillsammans med eleverna kommer vi att prata om kopplingen mellan historien och upplevelser av rasism och förtryck i Malmö i dag.

Med dessa insatser hoppas vi att en reell attitydförändring kommer till och gör skillnad ute på skolorna. Det är hos Malmös unga befolkning som det främsta hoppet står. Eller som Helen uttrycker det: 

För att bekämpa kränkningar av mänskliga rättigheter, måste vi individer ta ansvar för vad vi tror på, vad vi lyssnar på och om vi agerar. Vi alla har en skyldighet att skaffa oss kunskaper, det kan förändra vårt samhälle.

Det är allas vårt ansvar att förvalta Helens och andra elevers vilja att åstadkomma förändring. Vi får inte väja för svåra diskussioner när intoleranta uppfattningar kommer till utryck. Från politikens sida kommer vi även fortsättningsvis att göra allt vi kan för att stärka skolans viktiga roll i det sammanhanget. Vi hoppas också att var och en tar sitt individuella ansvar för att stoppa antisemitiska och rasistiska uttryck i skolan.


Sara Wettergren (L)

Ordförande grundskolenämnden i Malmö


Sanna Axelsson (S)

Vice ordförande grundskolenämnden i Malmö