Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Julen ska inte vara en mardröm för barn

Mätta Ivarsson (MP), gruppledare i Region Skåne.
Foto: JENNIE LARSSON
Familjevåldet är ett våld som sker bakom stängda dörrar och fördragna gardiner. Just därför är det är så otroligt viktigt att samhället gör sitt yttersta för att upptäcka de här barnen, skriver Mätta Ivarsson (MP).
Foto: SHUTTERSTOCK

Ökad isolering och försämrad familjeekonomi ökar risken för våld. Redan innan pandemin var julen den svåraste tiden på året för många barn. Lyssnar inte vi vuxna och vågar ställa frågor och anmäla så sviks de här barnen ännu en gång, skriver Mätta Ivarsson, Miljöpartiets gruppledare i Region Skåne.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. För allt för många barn är jul och nyår inte en högtid med glädje och skratt. I stället handlar jullovet om blåmärken, skrik, familjekonflikter och rädsla.

Runt 15 procent av barnen i Sverige uppger att de någon gång har blivit slagna av en förälder eller vårdnadshavare. Det motsvarar tre till fyra barn i varje skolklass.

Pandemin riskerar att göra livet till ett ännu större helvete för de här barnen. Ökad isolering och försämrad familjeekonomi ökar risken för våld. Redan innan pandemin var julen den svåraste tiden på året för många barn. 

Med rätta väckte den treåriga flickan Lilla hjärtats död förtvivlan runtom i landet. Vi var många som chockades över hennes öde. Men fallet blixtbelyste också hur samhället många gånger sviker barn som far illa.

Bara en bråkdel upptäcks och får hjälp. Skillnaden mellan antalet anmälningar till myndigheter och antalet barn som i anonyma undersökningar säger att de utsatts för familjevåld är skyhögt.

Det här är osynliga barn som lider i det tysta. Det är ett våld som sker bakom stängda dörrar och fördragna gardiner. Just därför är det är så otroligt viktigt att samhället gör sitt yttersta för att upptäcka de här barnen.

Vid sidan av skolan har också hälso- och sjukvården en viktig roll att spela. De flesta barn kommer i regelbunden kontakt med vårdcentraler, barnavårdscentraler och tandvården. Andra kommer in med skador till akuten eller barnkliniker.

Vid minsta misstanke om att ett barn far illa måste vården våga ställa frågor och anmäla. Men tyvärr finns det fortfarande alldeles för stora brister i den skånska sjukvårdens arbete med att hjälpa utsatta barn.

I ett frågeformulär till 1 200 medarbetare inom den skånska vården svarade fyra av tio, sammanlagt 518 personer, att de känt oro för ett barn den senaste månaden. Men bara hälften så många hade gjort en anmälan till socialtjänsten.

Annan svensk forskning visar att sjukvårdspersonal inte ens anmäler en tredjedel av de fall där det funnits oro för ett barn. Och det trots att socialtjänstlagen är glasklar: hälso- och sjukvården har en skyldighet att omedelbart anmäla vid misstanke om att ett barn far illa.

Mycket har gjorts för att förbättra de här siffrorna i Region Skåne. Barnskyddsteam har inrättats för att utbilda och stötta personalen inom hälso- och sjukvården samtidigt som Region Skånes kunskapscentrum för barnhälsovård gör ett viktigt arbete för att utveckla arbetet med att upptäcka barn som far illa.

Men det räcker inte. De geografiska skillnaderna är fortfarande alldeles för stora. Vissa sjukhus har kommit långt i arbetet med att upptäcka barn som far illa – på andra görs det så få som en handfull anmälningar per år. Under hösten larmade barnskyddsteamen för att barn som utsatts för sexuella övergrepp inte får samma vård och hjälp i olika delar av Skåne.

För oss i Miljöpartiet är det uppenbart att regionens arbete med barn som far illa måste prioriteras upp ännu mer.

Trots det viktiga arbete som barnskyddsteamen gör verkar de under knapra förhållanden. Budgeten är för liten och medarbetarna för få. För att färre utsatta barn ska hamna mellan stolarna och sjukvårdspersonal få bättre stöttning vill Miljöpartiet att det görs en storsatsning på barnskyddsteamen. Region Skåne bör dessutom snarast ta beslut om att göra teamen permanenta, med större resurser och fler medarbetare.

Samtidigt måste arbetet med att inrätta familjecentraler i alla Skånes kommuner snabbas på. Trots målet att alla skånska kommuner ska ha en familjecentral, där till exempel BVC, socialtjänst och öppen förskola samarbetar, saknas de fortfarande i nästan var tredje kommun.

Miljöpartiet vill också stärka barn- och ungdomspsykiatrin och utöka resurserna till barnahusen, där barn som bevittnat våld i familjen eller själva utsatts får ett samlat mottagande av hälso- och sjukvården, socialtjänsten och polis och åklagare.

En barndom går inte i repris. Barn som utsätts för våld och övergrepp får sina liv söndertrasade. Lyssnar inte vi vuxna och vågar ställa frågor och anmäla så sviks de här barnen ännu en gång.


Mätta Ivarsson

Gruppledare i Region Skåne


Om du behöver hjälp eller stöd

Polisen

Ring 112


BRIS - Barnens rätt i samhället

Ring 116 111


jourhavandekompis.se för barn och unga upp till 25 har en stödchatt som är öppen på vardagar 18-22 samt helger 14-18.