Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

I dag startar en ny tid av europeiskt samarbete

Hur det framtida samarbetet mellan Sverige och Storbritannien kommer att utformas är avgörande för Sveriges och kontinentens säkerhet, skriver Hans Wallmark (M) och Jessika Roswall (M).Foto: ANDY RAIN/ EPA/TT NYHETSBYRÅN
Hans Wallmark (M), utrikespolitisk talesperson.Foto: FREDRIK WENNERLUND
Jessika Roswall (M), Europapolitisk talesperson.Foto: FREDRIK WENNERLUND

För Sveriges del leder Brexit till tydliga krav på ett mer framträdande engagemang från regeringens sida i ministerrådet. Den svenska politiken måste präglas av ett tydligt europeiskt engagemang, skriver moderaterna Hans Wallmark och Jessica Roswall.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. I dag, 31 januari 2020, kommer att under lång tid påverka Syd- och Västsverige. Och hela vårt land. Och kontinent. 

 

När Storbritannien lämnar EU går vi nämligen in i en ny tid av europeiskt samarbete. Tiden sedan den brittiska folkomröstningen har minst sagt varit omtumlande och en rad frågor har ställts på sin spets om vår förmåga att hantera stora politiska förändringar. Nu är vårt fortsatta uppdrag tydligt: Sverige ska verka för en så djup och bred relation som möjligt. Storbritannien är även fortsatt en viktig del av vårt Europa.

 

Sedan 1980-talet, och tidvis även dessförinnan, har Storbritannien utgjort en viktig inspirationskälla för svensk politik. Inte minst för den borgerliga sidan. De frihetsreformer och det framtidshopp politiker som tidigare premiärminister Margaret Thatcher, tillsammans med USA:s Ronald Reagan och Tysklands Helmut Kohl, representerade har haft en stor betydelse för Europas moderna utveckling.

 

Därefter har mycket hänt. Världen har genomlevt en finanskris och den europeiska politiken präglas starkt av de utmaningar vi möter i migrationspolitiken. Känslan av otrygghet och instabilitet präglar vardagen i allt för många länder.

 

I Storbritannien ifrågasattes medlemskapet allt mer kraftfullt och på midsommar 2016 valde väljarna i en folkomröstning att landet skulle lämna EU. Populistpartier runtom i Europa målade snabbt upp en bild av en union som höll på att falla samman. Så blev det inte. Europeiskt samarbete kommer fortsatt vara centralt för att möta många av de gemensamma framtidsutmaningar som vi står inför. När Storbritannien lämnar EU-institutionerna försvinner dock en för Sverige i många frågor viktig partner. Här behövs nu en mer aktiv svensk politik för att säkerställa att våra värderingar och intressen får fortsatt genomslag.

 

För Sveriges del leder Brexit till tydliga krav på ett mer framträdande engagemang från regeringens sida i ministerrådet. För att stärka vår möjlighet att få igenom svenska prioriteringar i EU-samarbetet behöver regeringen i större utsträckning än i dag arbeta med ett strategiskt alliansbyggande där våra grannländer i Norden och Baltikum utgör en central kärna. Det gäller också att närma sig de två stora; Tyskland och Frankrike. Moderaterna har redan i dag väl utvecklade samarbeten med våra systerpartier i många av dessa länder. Dessvärre har vi hittills sett brister i regeringen Löfvens hantering av relationen med några av våra närmsta grannar. En av de första åtgärderna för den nya danska S-regeringen var att införa gränskontroller med motivering om svensk kriminalitet som inte fick ta sig över Öresund.

 

Därtill ska EU:s relation med Storbritannien vara stark. Sverige har en central roll att spela i denna viktiga strategiska strävan. Utöver de betydelsefulla handelsrelationerna måste vi även eftersträva att ha Storbritannien som en nära partner i alla centrala framtidsfrågor. Det handlar om klimatarbetet, i energipolitiken och inte minst försvars- och säkerhetssamarbetet i en allt mer osäker omvärld. Skyddet och försvaret av Nordatlanten, och därmed Sveriges västkust och Öresund, går inte i ett bredare perspektiv att tänka utan Storbritannien.

 

Hur det framtida samarbetet kommer att utformas är avgörande för Sveriges och kontinentens säkerhet. Storbritannien kommer fortsatt att ha Europas starkaste konventionella försvar (exklusive Ryssland) och utgöra en viktig aktör. För Sveriges del behöver vi också utveckla våra band i de internationella fora och strukturer där landet fortsatt kommer vara starkt representerat, däribland Nato. Ett sådant förhållningssätt kommer även fortsatt vara en viktig utgångspunkt för det vidare transatlantiska samarbetet, där Sverige bör spela en större roll för att få Bryssel och Washington D.C. att samarbeta mer.

 

Storbritannien är även en permanent medlem av FN:s säkerhetsråd. En förbättrad koordinering mellan EU, Storbritannien, USA kommer här vara av stor betydelse för den fria världens fortsatta förmåga att hålla ihop i en allt mer komplicerad värld.

 

Den svenska politiken måste präglas av ett tydligt europeiskt engagemang för att stärka våra värderingar och intressen. Storbritannien kommer fortsatt vara en viktig partner. Även för oss som beklagar Brexit men fullt ut respekterar britternas val.

 

Hans Wallmark (M)

Utrikespolitisk talesperson

 

Jessika Roswall (M)

Europapolitisk talesperson