Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hur länge ska regeringen strunta i Sydsverige?

Hans Wallmark (M), riksdagsledamot från Ängelholm.Foto: FREDRIK WENNERLUND

Fler olika händelser inom olika sakpolitiska områden bildar ett mönster: Det verkar som att regeringen har en ovilja att lösa problem i Sydsverige. Gång efter annan har regionen tvingats genomlida regeringens ointresse, skriver riksdagsledamoten Hans Wallmark (M) från Ängelholm.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Torsdag 10 september blir det debatt i riksdagen om att regeringen systematiskt glömmer bort Sydsverige. Fråga har ställts av mig till statsminister Stefan Löfven (S) som ytterst ansvarig. Han undviker dock detta och sänder i stället fram landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).

Det finns anledning att lyfta fram ett antal händelser som faktiskt bildar ett mönster. Det indikerar oförmågan eller oviljan att i Stockholm förstå Sydsverige och dess förutsättningar.

Förhållandet till Danmark hanteras av utrikesdepartementet. Men i Öresundsregionen är det inte en fråga om utland utan i allra högsta grad om vad som försöker göras till en sammanhållen enhet. Skåne och Själland är ett hem och inte något som är ”där borta”! Just därför har stängda gränser och därefter ett delvis öppnande varit så kännbara. Utöver att Kastrup är en central flygplats och Köpenhamn ett kärt besöksmål handlar det om så mycket mer i fråga om utbyte. Därför har det även väckt sådan stor frustration att danskar som inte ville ha svenskar eller skåningar in i sitt land samtidigt nyttjat möjligheten av en öppen svensk gräns för ett växande antal besök i Sydsverige.

I maj rasade en stor debatt i Öresundsregionen om möjligt utsläpp av 290 000 kubikmeter avfallsvatten i Öresund. Ett tilltag som skulle ske utan att föregående kontakter tagits från dansk sida. För människor boende i Skåne uppfattas denna nedskitning av gemensamt vatten som provocerande med tanke på de regelverk som finns i Sverige. Dessutom ses det som märkligt att inga kontakter funnits på myndighetsnivå. Reaktionerna från skånskt håll, och delvis även danskt, har varit tydliga. Under hela processen har draghjälp från regering, departement och myndigheter varit svagt vilket gör att det finns en allmän känsla av att intresse och engagemang saknats i Stockholm. 

Pandemin har resulterat i kraftiga nedgångar när det gäller resandet. Inte minst på flygsidan. Regeringen såg på vårvintern till att via trafikplikt försäkra sig om flyg till ett antal destinationer från Stockholm till Visby samt i norra Sverige från Sundsvall till Kiruna. Några skattemedel användes inte för att på liknande sätt säkra flygtrafik i Sydsverige. En del regionala flygplatser har också kämpat för överlevnad. Tack vare insatser från sju kommuner har den i Ängelholm säkrats. Fortfarande utan stöd från statsmakternas sida. Det gör att det finns en allmän känsla av att intresse och engagemang saknats i Stockholm.

2019 påpekade många företag i Sydsverige att det fanns en kapacitetsbrist i fråga om elförsörjningen. Det hotade investeringar och i vissa fall sades att viktiga beslut som skulle kunna leda till nya arbetstillfällen sköts på framtiden. Vd:ar från bland annat Pågens och Lindab deltog aktivt och tydligt i den allmänna debatten. Genomgående bortförklarades detta från regeringshåll och många inom sydsvenskt näringsliv ansåg att deras oro inte togs på allvar eller att deras argument inte tillmättes någon betydelse. Det skapade en allmän känsla av att intresse och engagemang saknats i Stockholm.

På hösten 2015 kom den stora migrationsvågen. Den nådde först Skåne och Sydsverige med ett väldigt tryck från dansk sida. Totalt uppskattas det att Sverige bara under detta år tog emot över 160 000 asylsökande, merparten under årets sista månader. I efterhand har det visat sig att svenska myndigheter haft stora problem att hantera detta tryck. Kommuner i Sydsverige hade uppfattningen att de inledningsvis fick axla ett stort ansvar utan riktigt adekvat stöd. Som en följd av detta infördes också restriktioner med passkontroll som abrupt försvårade pendlingsmöjligheterna i Öresundsregionen. Efter en utdragen process har vissa lättnader gjorts även om den betydelsefulla tågtrafiken över Öresundsbron mellan Skåne och Själland fortfarande stoppas i Hyllie, med viktig tidsförlust som följd. Sveriges svårigheter att hantera våldet och kriminaliteten har också inneburit att Danmark före pandemins utbrott införde styckvisa passkontroller för trafik från skånsk sida just med hänvisning till detta. Hela hanteringen av flyktingvågen och de passkontroller som införts i Öresundsregionen har skapat en allmän känsla av att intresse och engagemang saknats i Stockholm.

Så den fråga regeringen nu genom Jennie Nilsson har att besvara lyder: Saknas ett intresse och engagemang för Sydsverige och regionens villkor i regeringens arbete?

 

Hans Wallmark (M)

Riksdagsledamot Ängelholm