Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hota inte skånska jobb med ansvarslösa avtal

Parterna på arbetsmarknaden ska under 2020 förhandla om löner och villkor för 2,8 miljoner anställda, skriver Mattias Dahl och Carina Centrén.Foto: HENRIK ISAKSSON
Mattias Dahl Vice vd, ansvar för arbetsgivarfrågor Svenskt NäringslivFoto: SÖREN ANDERSSON
Carina Centrén Regionchef Skåne och Blekinge Svenskt NäringslivFoto: PRESSBILD

Sverige står inför en stor avtalsrörelse. 2,8 miljoner personer ska under 2020 få nya avtal och villkor. Nya siffror från Skåne visar att det finns all anledning att vara försiktig, skriver Mattias Dahl och Carina Centrén vid Svenskt Näringsliv.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Konjunkturen bromsar nu in, inte bara i Skåne och resten av Sverige, och utan även på viktiga exportmarknader. Samtidigt finns en risk för upptrappade handelskonflikter och fortsatt osäkerhet kring Brexit. Det råder alltså en betydande ovisshet kring den ekonomiska utvecklingen framöver. 

 

I detta osäkra läge står Sverige inför en stor avtalsrörelse. Parterna på arbetsmarknaden ska under 2020 förhandla om löner och villkor för 2,8 miljoner anställda. Bara inom Svenskt Näringsliv rör det sig om 300 avtal för 1,8 miljoner medarbetare. Det är förhandlingar som kommer att få stor betydelse för jobb och välfärd i Sverige. 

 

Löneutveckling och andra villkor spelar en enorm roll för företagen, inte minst när marknaden försvagas. Alltför höga personalkostnader kan förstärka lågkonjunkturen – och kosta jobb.

 

Det vi nu ser i Skåne är att företagens förväntningar på de framtida produktions- och försäljningsvolymerna och även antalet anställda är lägre än vad snittet för företagen i riket är. Var femte företag i Skåne bedömer att volymerna kommer att minska de kommande sex månaderna och att de anställda kommer att vara färre. Det visar Svenskt Näringslivs Företagarpanel, där drygt 300 företag i Skåne givit sin syn på utvecklingen de kommande sex månaderna.

 

Motorn i vår välståndsutveckling är det internationellt konkurrenskraftiga näringslivet. Så kommer det att vara även i framtiden. Exporten från Sverige motsvarar ungefär 45 procent av BNP. Vår förmåga att konkurrera på internationella marknader påverkar därmed många jobb i Sverige.

 

Exporten är helt nödvändig för att vi ska kunna importera allt vi behöver. Svensk inhemsk marknad är dessutom så liten att många av de större företagen inte skulle ha en marknad utan export. En stor andel i en typisk exportprodukt är också importerad – industrin blir alltmer beroende av utrikeshandel via globala värdekedjor. Skåne ensamt exporterar för 106 miljarder kronor (2017). Det motsvarar 79 000 kronor per person. Räknar vi även in tjänster blir värdet på exporten 20 till 30 procent högre. 

 

I Skåne arbetar totalt knappt 60 000 människor inom industrin och om vi antar att 70 procent av produktionsvärdet exporteras innebär detta att cirka 42 000 jobb i industrin är direkt relaterade till export. 

 

Till detta kommer att industrijobb också skapar en stor mängd sysselsatta i insatstjänsteindustrin. Totalt i Sverige är i grova drag en person per exportindustrijobb sysselsatt med export i företagstjänstesektorn (direkt och indirekt). Det skulle för Skåne innebära ytterligare drygt 40 000 personer. 

 

Även inom handel och transportsektorn är en mycket stor andel av de sysselsatta direkt beroende av utrikeshandeln. Vi uppskattar dessa till 65 000 - 75 000 personer av totalt drygt 111 000 sysselsatta inom handel och transport i Skåne. 

 

Totalt sett är därmed 147 000 - 157 000 jobb i Skåne utrikeshandelsberoende, vilket motsvarar omkring 25 procent av det totala antalet sysselsatta i regionen.

 

Avgörande för konkurrenskraft och löneutrymme i näringslivet är produktivitetsutvecklingen. Tyvärr har den bromsat in. Mellan 1993 och 2006, det vill säga mellan nittiotalskrisen och finanskrisen, var den genomsnittliga produktivitetsutvecklingen i näringslivet 3,6 procent per år. Sedan finanskrisen har den halkat ned till i genomsnitt 0,6 procent. I år väntas den bli så låg som 0,3 procent. 

 

I den allt hårdare internationella konkurrensen gäller det att på bästa sätt anpassa ökningarna i arbetskraftskostnader till den svagare produktivitetstillväxten och till den långsammare ökningen i efterfrågan. 

 

Sedan 1998 har de svenska reallönerna ökat med i genomsnitt mer är 60 procent, efter att innan dess länge ha legat stilla. Ingen skattesänkning eller bidragshöjning är ens i närheten av att ha motsvarande betydelse för hushållens ekonomi. 

 

Nu gäller det att fortsätta med ansvarsfulla avtal. Den svenska löneökningstakten måste växlas ned för att säkra jobb och välfärd.

 

Mattias Dahl 

Vice vd, ansvar för arbetsgivarfrågor Svenskt Näringsliv

 

Carina Centrén 

Regionchef Skåne och Blekinge Svenskt Näringsliv