Malmös nya stora stadsdel heter Nyhamnen. Området norr om Malmö C är lika stort som Malmös innerstad och ett nyckelområde ifall vi ska växa på ett tätt och hållbart sätt. Den möjligheten ska inte slarvas bort.
Den 26 september kommer Malmö kommunfullmäktige att diskutera Nyhamnen. Malmöbor kan nog enas om att planer för bostäder, kontor, parker och promenadstråk är en förbättring mot de industrier och parkeringar som finns i dag. Men varför inte ta chansen att tänka större? Och högre!
I stora drag är planen bra. Hus och kontor blandas med butiker och restauranger ut mot gatorna för mer liv och rörelse dygnet runt. Men området utnyttjas inte tillräckligt.
FN:s delegation för hållbara städer har pekat ut tätheten som en av de viktigaste. Med fler invånare på samma yta finns bättre underlag för butiker och service i närområdet, vilket skapar rörelse och attraktivitet. Med fler människor i omlopp även på kvällar och nätter undviker vi tomma och otrygga miljöer.
En tät stad ger också bättre möjligheter för hållbart resande. Vi är många som längtar efter att Köpenhamn bygger ut sin tunnelbana mot Malmö, och med en hög exploateringsgrad i Nyhamnen kan många bostäder och kontor hamna nära hållplatserna. Då skapas ett resandeunderlag för ett betydligt effektivare kollektivtrafiksystem. Superbussar i all ära, men det vore ett misstag att inte vara mer visionär i Nyhamnen.
Ett argument mot tätare bebyggelse, som gärna används av Malmös styrande partier, brukar vara att det är svårt att klara de krav som ställs på dagsljus i bostäder. Förutom det problematiska i att stelbenta krav på solljus i alla lägenhetens rum i förlängningen leder till färre och dyrare bostäder, kan det ifrågasättas huruvida politiker i ett tidigt skede ska bestämma över innovativa arkitekter som mycket väl skulle kunna lösa dagsljusfrågan när bygget sedan ligger på ritbordet, även om dom bygger lite högre.
Nya bostäder, likt de som byggs i Nyhamnen, är sällan billiga. En av anledningarna till de höga priserna är just bristen på bostäder. Genom att tillåta högre och tätare byggen kan boendekostnaden sänkas i två steg, dels genom lägre produktionskostnader, dels genom att priset sänks när utbudet ökar. Med högre tillåten exploatering ökar också markvärdet, vilket ger staden mer pengar att satsa på parker och torg. Att Vänsterpartiet är det parti i kommunfullmäktige som varit störst motståndare till högre hus i Nyhamnen blir därför lite märkligt.
Malmö är en klassisk stads-stad. Till skillnad från andra storstäder i Sverige är Malmö kompakt och väldefinierat. Utanför yttre Ringvägen slutar staden och åkermarken tar vid. Det är en struktur som vi centerpartister vill fortsätta bygga på. Det innebär dock att Malmö har relativt få och små grönytor jämfört med Stockholm och Göteborg. I Nyhamnen planerar man lyckligtvis för en stor och central park. Strukturen är ritad så att biltrafiken begränsas till ett par huvudgator i utkanten samtidigt som innerområdet i praktiken är bilfritt. Intentionen är god, men idén med separata trafikleder och bilfria zoner med återvändsgränder för tankarna till den trafikplanering som gällde under miljonprogrammet.
Det är självklart att området ska vara till för människor, inte fordon, men att helt stänga ute biltrafiken missar poängen. I parken vill vi ha liv och rörelse även sent på kvällen, inte en otrygg baksida likt Stadionparken. Planera i stället genomgående gatustrukturer kring klassiska stadskvarter så skapar vi liv och rörelse, utan att för den sakens skull låta biltrafiken styra.
Den 26 september kommer kommunfullmäktige besluta om något som för alltid kommer förändra Malmö. Att förändringen blir till det bättre kan vi nog alla enas om, men frågan är om det är tillräckligt även för framtiden. Vi har fått en unik möjlighet att planera för en tät och hållbar stadsdel från grunden, med en halv miljon invånare de kommande tjugo åren är det en chans vi inte har råd att missa.
Martin Molin (C)
Andre vice ordförande i Malmö Stadsbyggsnadsnämnd
Charlotte Bossen (C)
Gruppledare Malmö fullmäktige
