Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Gör upp med eko-bluffen

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), riksdagsledamot.
Foto: PRESSBILD
Foto: LASSE STRANDBERG

Övertro på ekologiska varor lurar konsumenten, menar riksdagsledamoten Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Skåne benämns ofta som Sveriges kornbod när det talas om livsmedelsproduktion, jordbruk och mat. Det är inte särskilt konstigt. Vår region står i dag för hälften av Sveriges livsmedelsproduktion, SLU i Alnarp är ett gott exempel på en positiv drivkraft för skånsk livsmedelsutveckling och Livsmedelsakademin i Malmö har i dag närmare 150 olika partners som samarbetar kring frågor om mat – allt ifrån hur skolmaten kan bli bättre och nyttigare till att öka kunskapen om svensk bönodling. Förra året dominerade också Skåne den så kallade Ekomatsligan där 39 procent av alla offentliga inköp och upphandlingar av skånska kommuner var ekologiskt. För Vellinge var exempelvis hela 80 procent av kommunens inköp ekologiska. Men trots detta är det bara drygt sju procent av vår regions åkerareal som är ekologiskt brukad. 


Det har dock blivit allt mer trendigt för konsumenter att välja ekologiska varor när man går och handlar i sin lokala affär. Mat som är hälsosam och producerad med respekt för såväl djur som natur har också mervärde när många människor ska göra sina val i affären hemmavid. Fler konsumenter efterfrågar ekologiska produkter som man menar innebär bra val för miljö, hållbarhet och kvalitet. Som konsument vill man helt enkelt göra rätt och äta rätt. Även i kommuner, inte minst i Skåne, har man sedan en tid börjat marknadsföra sig med hur mycket ekologisk mat som i procent köps in till skolor, förskolor och äldreboenden. Även här vill man visa på kvalitet och hållbarhet. 


Cirka 50 procent av den ekologiska maten vi äter i Sverige är samtidigt importerad. Det kan med andra ord innebära att till exempel det ekologiska importerade köttet kommer från djur som fötts upp under sämre förhållanden än i Sverige, samtidigt som miljö- och klimateffekterna oftast är tveksamma. Därför är valet mellan ekologiskt och konventionellt producerad mat inte alltid helt enkelt eller okomplicerat som det kan framstå.


Bakom etiketten ekologiskt döljer sig dock en rad faktorer. Varje år anslås till exempel över en miljard kronor av svenska skattepengar till produktionen av ekologiska varor. Det är orimligt. Många som köper ekologiska varor gör det därtill i tron att det är både nyttigare och miljövänligare. Men forskningen visar att detta inte alls stämmer. Ekologiska matprodukter är inte mer hälsosamma, bättre för miljön eller klimatsmartare än vanliga matprodukter. Drivkraften och ivern från politiskt håll att ständigt hävda den ekologiska produktionens förträfflighet bygger därför till stor del på önsketänkande och okunskap. Denna övertro på ekologiska varor lurar konsumenten och höjer priserna på svenska livsmedel. 


Ekologiska skördar ger till exempel mindre matproduktion, mer ogräs och skyddar sämre mot skadedjur. Exempelvis är de ekologiska spannmålsskördarna i Sverige bara 50 procent av den konventionella spannmålsodlingen och för potatis är den lägre än 50 procent. Därför är det inte särskilt konstigt att många forskare, bland annat på SLU, allt mer ifrågasätter den ekologiska odlingen med tanke på att den mat som produceras via ekologisk odling inte kommer räcka och att jordbruksarealen som krävs är alldeles för krävande. Snarare är det ineffektivt att odla ekologiskt. Ekologiskt jordbruk är i sig därför inte en hållbar odling och därför en lyxvara som vi svenska konsumenter kan unna oss på bekostnad av illa utnyttjad jordbruksmark och därtill högre matpriser. 


Många matprodukter innehåller dessutom fortfarande naturliga gifter som inte den ekologiska odlingen kan råda bot på. En stor del av ökningen inom ekologiska varor står Systembolagets vinförsäljning för. Men också de vindruvor som odlats ekologiskt besprutas för att skydda mot svampangrepp, något som många förmodligen inte reflekterar över. Ekologiska varor är inte bättre än andra. Det är därför rimligt att vi börjar omvärdera de påstådda förtjänster som den ekologiska odlingen ger Sverige. Allra minst som det är vi, konsumenter, tillsammans som betalar notan för felaktiga politiska beslut. 


Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Riksdagsledamot västra Skåne