Stöldgods för miljardbelopp försvinner ut ur Sverige årligen, enligt försäkringsbranschens gemensamma organisation Larmtjänst. Landsbygden drabbas hårt när jordbruks- och entreprenadmaskiner försvinner spårlöst. Stölderna från de skånska lantbruken har ökat under den senaste tioårsperioden och 80 procent av traktorerna som stjäls återfinns aldrig.
Det är inte bara värdefulla maskiner som stjäls. Även verktygsstölderna på landsbygden är omfattande. Försäkringsbolagen kräver numera att växtskyddsmedel i Skåne ska förvaras i låsta utrymmen, men trots detta stjäls stora mängder årligen. Exakt hur många stölder av verktyg och växtskyddsmedel som egentligen sker är oklart, då mörkertalet är stort på grund av att många inte polisanmäler stölderna. LRF uppmanar alla som drabbas av stölder att anmäla, så att vi kan fortsätta att arbeta för att förändra och förbättra situationen med hjälp av statistiken. Tekniken har även gjort det möjligt att DNA-märka sina ägodelar för att avskräcka tjuvar och skydda sina tillhörigheter ytterligare. DNA:t finns i en vätska som stryks på föremålet. DNA-koden, som innehåller ägarens id- uppgifter, är sökbar för polisen i en svensk och i en internationell databas och man kan enkelt se märkningen med en UV-lampa.
Tullverket saknar i dag befogenhet att beslagta misstänkt stöldgods eller att frihetsberöva de personer som transporterar det. Regeringen har sagt att stölderna på landsbygden ska stoppas, men en moment 22-liknande situation har uppstått. Finansdepartementet har begärt statistik från Tullverket om hur frekvent det är att stöldgods förs ut. Det finns dock ingen statistik eftersom tullen inte får ingripa, så arbetet kommer inte vidare.
Tidigare insatser som har utförts vid de sydsvenska hamnarna har dock visat att problemet är omfattande. 2014 genomfördes exempelvis operation Gunvor, en insats där polis, tull och kustbevakning samarbetade för att förhindra att internationella stöldligor kunde föra ut gods över Östersjön. Totalt greps över 150 personer och 80 procent av dessa häktades för häleri eller grovt häleri. Stöldgods för mångmiljonbelopp upptäcktes och den allra största delen hittades i Ystads hamn.
Stöldgodset kom från hela Sverige, upp till Jämtland och Härjedalen och en del var stulet i Norge. Problemet med utförseln av stöldgods är alltså inte bara skånskt, utan Sydsverige fungerar som en öppen port till Europa för stöldligorna. Detta visar att det är oerhört viktigt att resurserna riktas just till hamnarna i södra Sverige, samt till Öresundsbron. Tullen måste få befogenhet att förhindra utförsel av stöldgods så snart som möjligt. Det är trots allt enbart via ett fåtal platser som majoriteten av stöldgodset kan transporteras ut, nämligen Ystads, Trelleborgs och Karlskronas hamnar samt via Öresundsbron.
Lantbrukarna själva måste naturligtvis också ta sitt ansvar och göra sitt yttersta för att förhindra stölder, exempelvis genom att DNA-märka sitt växtskyddsmedel, färga sin diesel och låsa in verktyg och maskiner när det är möjligt. Men, insatserna blir verkningslösa om ingen arbetar för att kontrollera gränserna och förhindra utförseln av stöldgodset.
Det är inte bara lantbrukare som drabbas av stölderna på landsbygden – alla som bor och verkar på landet påverkas av dessa. I många fall avskrivs brott snart efter att en polisanmälan är gjord och det blir försäkringsbolagen och de drabbade som får stå för kostnaderna som brottet har medfört. Detta är inte rimligt. Landsbygdsbrotten måste därför börja prioriteras högre av polisen och det är nödvändigt att tullen får befogenhet att stoppa utförsel av stöldgods nu.
Maria Hofvendahl Svensson
Vice ordförande LRF Skåne
