DEBATT. Landskrona har en angelägen historia att berätta. Vår stad har genom historien tagit ett stort ansvar för människor på flykt. Landskrona tog emot människor som flydde Danmark från hösten 1943, våra skolor hyste flyktingar som kom med de Vita bussarna och Landskrona Citadell inkvarterade över 22 000 människor under åren 1945–1953. Även ön Ven var en betydelsefull knutpunkt. När tyskarna stramade åt judepolitiken i Danmark flydde många danskar över sundet i kajaker nattetid och gick i land på Ven, där de knackade på hos öborna och fick kaffe och vila innan vidare transport mot Landskrona.
Regeringen tillsatte förra året en utredning om hur ett museum för att bevara och föra vidare minnet av Förintelsen skulle kunna se ut och fungera. Landskrona och Citadellet, som är en av de bäst bevarade 1500-talsfästningarna i Skandinavien, menar vi uppfyller i princip utredningens samtliga krav och önskemål.
Hos oss finns en omfattande samling levnadsberättelser från krigsåren bevarade. Det handlar om unikt bildmaterial, videoupptagningar och dagböcker av stort allmänintresse. Dessa berättelser har en direkt koppling till platsen och utgör en levande grund för museets tänkta fokus på hur samhället och historien förändrats och fortfarande påverkas av Förintelsen.
Eftersom flyktingarna kom till Landskrona både under och efter kriget, rymmer vår historia många dimensioner av mottagandet. Efter kriget var Landskrona Citadell ett logistiskt centrum för alla illegala flyktingar som nådde Sveriges gräns söder om Stockholm. Människor från framför allt Tyskland men också Polen, Ungern, Rumänien, Estland, Lettland och Litauen transporterades till Citadellet för att här få sin flyktingstatus. Även nationaliteter från andra delar av världen förekom.
Möjligheten att skapa en fysisk upplevelse för hur flyktingvägarna över sundet och mottagandet i Sverige såg ut under andra världskriget är goda och intresset för samverkan mellan olika aktörer är stort.
Museets uppdrag att även bedriva forskning i samverkan med universitet och högskolor passar väl för Landskrona. Staden har redan i dag upparbetade kontakter med bland andra Lunds universitet och en lång erfarenhet av internationella kulturella samarbeten, inte minst genom vårt arbete med Landskrona Foto.
Vidare ligger Landskrona i en storstadsregion med stort upptagningsområde, såväl i Sverige som i Danmark, vilket möjliggör en hög publiktillströmning.
Citadellet rymmer de lokaler som krävs för såväl själva museiverksamheten som för personal, arkiv med mera. Utredningens förslag är att museet bör kunna starta sin verksamhet den 1 januari 2022. Med den tidshorisonten är fördelarna med att kunna flytta in i redan existerande lokaler jämfört med att bygga nytt uppenbara.
För oss är det viktigaste att Förintelsemuseet kommer till stånd. Att det hamnar i Skåne, som har en sådan stark koppling till flyktingmottagande både i en historisk och i modern kontext, vore en avgörande fördel.
Vi hoppas naturligtvis att kulturdepartementet tycker att Landskrona är en så pass intressant plats att man vill undersöka och överväga en placering i här. För det var här det hände. Det var längs Skånes västkust det stora mottagandet av människor som flydde undan nazismen ägde rum. Citadellet och Landskrona var ett nav i detta. Med vår historia och vårt läge vore det fantastiskt för oss att få bidra till att minnet av Förintelsen lever vidare. Förståelse av historien är nödvändig för att kunna förstå både samtiden och framtiden. Landskrona och Citadellet har en verklig historia att berätta. Det vore en ära att få bidra till att bevara minnet av Förintelsen.
Torkild Strandberg (L)
Kommunstyrelsens ordförande i Landskrona
Niklas Karlsson (S)
Riksdagsledamot från Landskrona
Premium
