Magnus Ehrenberg, PR-expert och debattör. Foto: ANDERS HVIID-HAGLUND
Magnus Ehrenberg, PR-expert och debattör. Foto: ANDERS HVIID-HAGLUND

Förbered er på en tysk sommar för södra Sverige

Publicerad

Sveriges intresse för Tyskland måste öka. Inte minst i södra Sverige är det av stor vikt att vi både språkligt men även praktiskt är förberedda på tyskarnas besök. I Tyskland är ”cash is king” fortfarande ett faktum och vill vi ha tyskarnas pengar bör Sverige vara beredda på att ta emot kontanter, skriver Magnus Ehrenberg.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

För många svenskar blir det i år en dyr utomlandssemester i sommar. Skulle vi översätta det hela i termer av pizza så skulle pizzan för 12 euro som köptes i augusti 2012 motsvarande 99 svenska kronor, i dag i maj månad 2018 kosta cirka 124 svenska kronor. Den svenska kronan befinner sig närmast i ett helt fritt fall och har tappat i värde gentemot euron med drygt 8 procent på ett helt år. Detta kommer att drabba många familjer där de kommer få ta ställning till om de har råd att resa utomlands i sommar. 

 

Samtidigt innebär detta att besöksnäringen i södra Sverige har ett oerhört positivt år framför sig. Sverige har sedan långt tillbaka en enormt positiv image utomlands i allmänhet och i synnerhet i Tyskland där det finns mycket mer att hämta, framför allt för besöksnäringen i de södra delarna av Sverige. Det är inte i USA, Japan eller Kina som turismbranschen bör satsa utan på andra sidan Östersjön. Varför gå över ån efter vatten?

 

Redan förra året ökade den tyska turismen till Skåne och södra Sverige kraftigt. Det är framför allt landsbygden som har gjort ett kraftigt uppsving och där man numera kan se allt fler tyskregistrerade bilar, även under tider där det är lågsäsong. Tyskarna har fortfarande en betydande stor kärlek till sin egen bil och det syns i rederiernas bokningsstatistik där allt fler tar med sig bilen. Stora investeringar och kvalitetsförbättringar i både hotell och restauranger på den skånska landsbygden har starkt bidragit till att tyskarna gärna kommer igen och stannar mer än en natt. Kronans fall och framgångarna i Tyskland är två självklara faktorer till att världens största färjerederi, Stena Line, i år beslutat sig för att kraftigt öka insatserna på andra sidan av Östersjön.

 

De tyska konsumenternas ekonomi har aldrig någonsin varit så stark som i detta nuläge och med endast fem timmars bilresa från Skåne ligger den stad i Europa med flest miljonärer (räknat i euro): Hamburg. Där är arbetslösheten väldigt låg och sysselsättningsgraden är bland den högsta i Europa. Däremot så kommer inte kunden av sig själv och konkurrensen med Tysklands andra grannländer är skarp. Holland, Polen och Danmark lobbar otroligt hårt för att få tyska turister till sina destinationer. Besöksnäringens insatser bör av den anledningen nischas in så att den når de rätta målgrupperna geografiskt och de som inte använder sig av elektroniska samt digitala betalningsmedel.

 

Samtidigt finns det ett behov av att diskutera och problematisera det vi i Sverige är stolta över. Sverige ligger i framkant vad gäller elektroniska och digitala betalningsmedel med mobilt bank-id och Swish. Men i Tyskland är ”cash is king” fortfarande ett faktum och vill vi ha tyskarnas pengar bör Sverige vara beredda på att ta emot kontanter.

 

Tyskland består av 16 olika delstater som alla har sin egen identitet och ännu viktigare, semester vid olika tidpunkter på året. Många tror att den tyska befolkningen har semester i klump under augusti månad men det skiftar sannerligen från år till år. I de nordtyska delstaterna Hamburg, Mecklenburg-Vorpommern, Schleswig-Holstein och Niedersachsen bor det cirka 10 miljoner människor. I de nämnda delstaterna finns det ett tämligen stort intresse för Sydsverige med sina öppna landskap och bra service. 

 

Av den anledningen kan den sydsvenska besöksnäringen hämta fler tyska kunder med snabba och effektiva insatser. Det är därför det blir kolossalt viktigt att vi kan förstå den tyska kunden när de väl står på den skånska sandstranden med en glass i handen. Även om den yngre generationen tyskar i dag är mer internationella och talar betydligt bättre engelska än för några år sedan, vore det inte helt fel om man inom besöksnäringen återigen blir bättre på det tyska språket. Värt att nämna är att mer än 110 miljoner människor har det tyska språket som modersmål i Europa.

 

Det känns riktigt barockt att 110 miljoner ska anpassa sig efter 10 miljoner. Vi måste ta efter och lära oss mer om Tyskland. Skulle Sverige, framför allt svenskarna i Sydsverige, lära sig det tyska språket och hur tyskar kulturellt fungerar, skulle Sverige få mer respekt och därmed generera intäkter från turismnäringen. Hur klyschigt det än låter är det värt att betona för Sverige att kunskap är makt.

 

Magnus Ehrenberg

PR-expert och grundare av grundare av Ehrenberg Sørensen Kommunikation

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag