I flera debattartiklar har vi under de senaste veckorna sett både Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna prata sig varma för gårdsförsäljning av öl och vin för att värna det skånska näringslivet och livsmedelsproduktionen. De har argumenterat för att det skulle vara omöjligt för Skåne att alls vara en matregion utan gårdsförsäljning av alkohol – en olycklig sammanblandning av två skilda frågor. Den närproducerade hållbara matproduktionen i regionen är inte ett folkhälsoproblem, tvärtom. Matproduktionen och livsmedelsindustrin i Skåne behöver stärkas. Att däremot se gårdsförsäljning som en avgörande fråga är ett politiskt val och inte en sanning. Vänsterpartiet menar att den borgerliga linjen är en alltigenom aningslös linje att driva ur ett folkhälsoperspektiv. Den är i praktiken en attack mot det svenska alkoholmonopolet, ett monopol som har tjänat folkhälsan väl.
Alkoholkonsumtionen kostar i dag både för den enskildas hälsa och liv, men även för samhället. Enligt missbruksutredningen från 2011 kostar alkohol samhället mellan 49-66 miljarder kronor årligen. Ett pris som betalas av de som drabbas av alkoholism, men även av deras anhöriga och familjer. Ett pris som också betalas av samhället. Årligen beror till exempel cirka 3 800 cancerfall på alkohol enligt Cancerfondens rapporter. Olyckor med dödlig utgång, självmord och mord ökar med en ökad alkoholkonsumtion, och forskningen visar att konsumtionen ökar i samband med ökad tillgänglighet. Gårdsförsäljning av öl och vin är inte en näringslivspolitisk fråga, det är ett slag mot en restriktiv alkoholpolitik som i förlängningen kan leda till ökat alkoholmissbruk. Att Region Skånes borgerliga sjukvårdspolitiker inte ser kopplingen mellan en restriktiv alkoholpolitik och låg tillgänglighet och behovet av sjukvård är minst sagt märkligt.
Centerpartiets, Moderaternas och Liberalernas politik är ett folkhälsopolitiskt haveri. Jag tänker på alla som kämpar mot alkoholism. Jag tänker på alla barn som växer upp med föräldrar som dricker för mycket. Jag tänker på alla kvinnor vars män eller partners blir mer aggressiva när promillehalten ökar och jag tänker på vilket ansvar vi som samhälle har. Att främja framväxten av umgänge som inte har med alkohol att göra. Det är viktigt.
Sambandet mellan hög tillgänglighet till alkohol och ökade fall av misshandel, sjukdomar och överdödlighet är känt och välbelagt. Det gör det magstarkt att driva detta förslag på tvärs mot all den erfarenhet som visar att just låg tillgänglighet är en framgångsväg för att minska missbruket. Att aktivt driva en återhållsam alkoholpolitik görs inte för alla de som tycker om ett glas vin på fredagskvällen, som sjunger glada sånger till nubben på kräftskivan eller skålar i bubbel på tolvslaget på nyårsafton. Det görs för alla som inte bara kan ta en öl. Och för deras familj och vänner. För dem behövs det fortfarande en ansvarfull politik för en vara som har en stark inverkan på samhället, på folkhälsan och framför allt i enskilda människors liv.
Systembolaget publicerade nyligen en rapport sammanställd av en internationellt sammansatt grupp av forskare. Folkhälsomyndigheten har publicerat en liknande undersökning 2008 som gett samma resultat: Man undersöker effekter av delvis eller helt avskaffande av Systembolagets monopol på alkoholförsäljning. I avslutande rekommendationer ges råd utifrån hur man kan minska alkoholens skadeverkningar i samhället och specifikt hur man kan skydda utsatta grupper av alkoholkonsumenter. Den tidigare rapporten drar slutsatsen att en förändring av nuvarande försäljningssystem skulle ha avgörande effekter på svensk folkhälsa. Systembolagets publikation ger direkt råd: Behåll monopolet, öppna inte upp för alternativa försäljningsvägar som internetförsäljning eller, specifikt, gårdsförsäljning.
Att följa dessa rekommendationer ger en betydligt bättre alkoholpolitik. För folkhälsan. För alla barn som växer upp med missbrukande föräldrar och alla som i dag kämpar med ett eget eller anhörigs riskbruk och missbruk. För samhället i stort.
Sara Svensson (V)
Gruppledare i Region Skåne
