Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Flytande vattenkraftverk kan skapa rörlig elproduktion

Förutom miljövinsterna kan ett helt nytt begrepp introduceras vid införande av kustnära flytande vindkraftverk: ”Rörlig elproduktion”, skriver Henrik Baltscheffsky och Lars Thunell.Foto: SHUTTERSTOCK
Henrik Baltscheffsky Vd HexiconFoto: TOBIAS WELANDER / PRESSBILD
Lars Thunell Tidigare CEO International Finance Corporation inom VärldsbanksgruppenFoto: PRESSBILD

Svensk industri är ledande i utvecklingen av mobila, havsbaserade vindkraftverk och inom loppet av fem år skulle vi kunna säkra tillgången på el i Sydsverige. Förutsättningen är att de statliga stödsystemen ger elproduktion till havs lika villkor som på land, skriver Henrik Baltscheffsky och Lars Thunell.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Det blir alltmer uppenbart att Sverige har ett effektproblem. Politiken har svårt att bestämma sig för vad den vill satsa på. Under tiden uppstår elbrist i södra Sverige och priserna skjuter i höjden för både hushåll och företag.

Officiellt heter det att vi i dag har ett produktionsöverskott på el och att det enda bekymret är överföringsmöjligheterna från norr till söder. Därför behöver vi inget nytt stödsystem för elproduktion. Det är förvisso sant att kapaciteten och infrastrukturen i elnätet är kraftigt eftersatt, men problemet är långt större än så. Att bygga ut elnätet kommer att ta många år och även om vi lyckas göra det kommer elen ändå inte att räcka eftersom allt mer i vårt samhälle blir elektrifierat. Den totala produktionskapaciteten behöver öka, framför allt i södra Sverige.

Så hur kan vi då skapa mer och miljömässigt hållbar elproduktion? De produktionssätt som är mest klimatvänliga är som bekant Ted Gärdestads: sol, vind och vatten. Ingen av dessa är dock helt problemfria. Det blir ingrepp i naturen, de kan störa både djur och människor och produktionskapaciteten varierar med väderförhållandena.

Vi står inför ett dilemma och politiken vet inte åt vilket håll den ska gå. Det pågår utredningar, men vad de kommer att leda till är osäkert.

Ibland kan det vara klokt att lära av hur andra länder hanterar liknande situationer. I exempelvis Sydkorea har de en intressant modell för att stimulera miljömässigt hållbar elproduktion. Liksom Sverige har de en mycket lång kuststräcka. Där har regeringen beslutat att det statliga stödet för elproduktion även ska väga in miljöeffekterna. I deras modell utgår därför ett högre stöd till elproduktionen ju längre ut till havs den sker. Påverkan på både havsmiljö och djurliv blir då betydligt mindre.

Även i Europa har elproduktion till havs tagit fart. I både Portugal och Skottland finns nya flytande vindkraftsparker utanför kusten. Enligt beräkningar kommer en fjärdedel av Europas elproduktion från havsbaserade vindkraftverk år 2050. Förutsättningen är att de statliga stödsystemen ger elproduktion till havs lika villkor som på land. 

Energimyndigheten har nyligen på regeringens uppdrag utrett frågan om kostnaderna för anslutning till det nationella stamnätet, i syfte att möjliggöra elproduktion ute till havs. Genom att skapa likvärdiga förutsättningar för olika slags elproduktion kan vi främja innovation och utveckling av nya lösningar. För alla inblandades skull är det angeläget att denna process kommer framåt.

Tekniskt handlar flytande vindkraftverk om att de står på en plattform. Från plattformen går en ledningskabel ner till botten och sedan in till land. Det går även utmärkt att flytta på plattformen. 

Förutom miljövinsterna kan då samtidigt ett helt nytt begrepp introduceras: ”Rörlig elproduktion”. Beroende på var i landet som behovet av elkraft är störst så transporteras produktionen dit. Med flytande vindkraft är detta fullt möjligt.

Svensk industri är ledande i utvecklingen av dessa plattformar och inom loppet av fem år skulle vi kunna säkra tillgången på el i Sydsverige. Vi behöver då inte vänta på utbyggnaden av ett nytt stamnät; de företag som i dag tvingas stoppa sina investeringar och nya projekt kan arbeta vidare.

Det är dags för politiken att våga satsa framåt. Vårt nuvarande stödsystem har passerat bäst före-datum och något annat måste till för att skapa framtidens elsystem. Våga satsa på ny, smart och grön teknik. Då kan vi både göra en insats för miljön och ge förutsättningar för svenskt näringsliv att investera för framtiden.

 

Henrik Baltscheffsky

Vd Hexicon

 

Lars Thunell

Tidigare CEO International Finance Corporation inom Världsbanksgruppen