Gunnar Hökmark (M), EU-parlamentariker och alumni i Lund. Foto: PER LARSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN
Gunnar Hökmark (M), EU-parlamentariker och alumni i Lund. Foto: PER LARSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN

Fler måste plugga utomlands

Publicerad

När jag studerade på Lunds Universitet under 1970-talet saknades den internationella prägel som finns idag, skriver EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M).

Denna vecka firar vi utbytesprogrammet Erasmus 30-års dag. Sedan programmet lanserades har över fem miljoner studenter och lärare deltagit. Det har blivit till en viktig framgång för den Europeiska unionen där unga från hela vår kontinent har fått möjlighet att lära sig fler språk och skaffa sig vänner för livet. Tyvärr har vi inte lika stor anledning att fira i Skåne som i Bayern: vårt deltagande är rejält mycket lägre än länder som Tyskland och Frankrike. 

 

Erasmus har tillsammans med andra utbytesprogram satt sin prägel på de svenska universiteten. Det märker vi inte minst i Lund där tusentals elever varje år kommer (senaste siffrorna för endast Erasmus var 2013-2014 854 personer) och blir en viktig del av campuslivet. Så var det inte när jag studerade vid Lunds universitet under 1970-talet, och det går snabbt att se vilken styrka denna förändring representerar. 

 

Nuets perspektiv ger oss ofta en falsk känsla av dess självklarhet. Det kanske känns självklart att man från Lunds universitet eller Malmö i dag kan studera i Barcelona, Berlin eller Nice. Men innan Erasmus och det svenska EU-inträdet var det inte självklart. Den som önskade göra det var i de allra flesta fall tvungna – om möjligheten över huvud taget fanns – att ta stora banklån eller på annat sätt ombesörja finansieringen själva. Därtill var det svårt till omöjligt att sedan tillgodoräkna sig de poäng man tog utanför Sveriges gränser. 

 

Att det ändrats ska vi fira. Men det blir inte lika festligt när vi ser hur det svenska deltagande är lägre än många andra länders. Trots att Lunds universitet har bland det högsta deltagandet i Sverige låg det endast på 437 studenter läsåret 2014-2015. I hela Sverige handlade det om drygt 40 procent av de svenska lärosätena som skickade ut totalt 3 600 studenter.

 

Jämför detta med Spanien som skickade ut över 39 000 studenter eller Frankrike som skickade ut 35 311. Det är både i absoluta tal och inte minst när man räknar antalet studerande ett underbetyg. Men låt oss inte luras att det här är EU som gynnar kontinenten mer: Även i Norden ligger vi sist. Medan inte ens var sjunde svensk student åker på Erasmusutbyte åker nästan varannan student i Danmark och läser i ett annat EU-land.

 

Beror det på att våra studenter inte vill ge sig ut i Europa? Tvärtom. En stor undersökning genomförd av Europaparlamentet i april 2016 visar att Sverige är det land inom hela EU där flest unga vill studera utomlands (57 procent). 

 

Erasmus är en stor vinst för Europa. Under dessa 30 år har snart fem miljoner personer deltagit i dess standardprogram. Det är fantastiska siffror att glädjas över. Det är ett konkret sätt att öka förståelsen för andra kulturer och länder men också krasst ett sätt för svenska studenter att få avgörande kunskap. Ett steg mot en mer öppen värld helt enkelt, men också starkare rustade studenter. 

 

Det finns sätt att stärka programmet och göra det mer attraktivt. Bland annat är det viktigt att verkligen se till den påverkan det har på studenters utbildning och tydligare knyta det till akademisk nytta. Men det här är inte förklaringen till att så få av våra studenter använder det. 

 

Sverige måste nu göra mer. Det finns en brist i hur Erasmus kommuniceras till våra studenter och här behöver vi förstå att det är vårt ansvar, inte Europaparlamentet eller ”EU:s”. I till exempel Frankrike är Erasmus välintegrerat med universitetsstudierna som sådana och likaså i Tyskland men i Sverige vittnar studenter om att man aldrig kommit i kontakt med möjligheten under fem år av studier. 

 

Lund må vara norr om Danmark men vi är fortfarande Europa. Våra studenter och unga förtjänar samma tillgänglighet till Erasmus som franska och tyska. Här har den rödgröna regeringen med statsminister Stefan Löfven (S) och dess minister för högre utbildning Helene Hellmark Knutsson (S) misslyckats. Det behövs nu nya tag för att de nästa 30 åren ska bli en större framgång inte bara för Europa men också Sverige.  

 

Gunnar Hökmark (M)

Delegationsledare för Moderaterna i Europaparlamentet

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag

MEST LÄST PÅ KVP DEBATT I DAG