Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Fiskeförbud räddar inte ålen

Willem Dekker, ålforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Foto: ANDERS JONSSON
Håkan Wickström, ålforskare vid SLU. Foto: ANDERS JONSSON
Andreas Bryhn, ålforskare vid SLU. Foto: PRESSBILD
Niklas Sjöberg, ålforskare vid SLU. Foto: ANDERS JONSSON
Katarina Magnusson, ålforskare vid SLU. Foto: ANDERS JONSSON

Ålproblematiken är komplex, skriver fem ålforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i en replik till två fiskeforskare vid Stockholms Universitets Östersjöcentrum. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Forskningen säger ja till fiskeristopp för ål” är rubriken på ett debattinlägg från Henrik Svedäng och Gustaf Almqvist vid Stockholms Universitets Östersjöcentrum på Kvällsposten Debatt. Vi håller inte med om en så ensidig syn på problematiken. Stäng ålfisket i Östersjön om ni så vill, men ge inte sken av att det gör skillnad för ålen. Problemen kommer att kvarstå. 

 

Ålen är den mest utbredda fiskarten i Europa. Den är uppskattad som föda och utgör en viktig komponent i den biologiska mångfalden, i såväl inlandsvatten som kustvatten. Tyvärr har ålbeståndet minskat kraftigt under många decennier och nu återstår mindre än 10 procent. Inga enskilda länder kan lösa det problemet på egen hand, utan det är ett europeiskt problem som kräver gemensamma insatser från alla länder. Så det är inte bara Skånes ålakust, Östersjön eller Sverige som berörs, utan hela Europa. 

 

2007 antog EU en förordning med syfte att få ålbeståndet att återhämta sig, vilket ledde till att nationella förvaltningsplaner togs fram i alla berörda medlemsstater. Sedan dess har ålbeståndets dåliga status fått ökad uppmärksamhet. Nu, tio år senare måste vi tyvärr konstatera att arbetet kört fast. Den ökande invandringen av ålyngel till Europa som startade 2012 har inte fortsatt som man hoppades och på många håll görs inte tillräckligt för att skydda ålen. Den politiska debatten runt ålen är starkt polariserad, samtidigt som beståndet knappast återhämtat sig.

 

Den vetenskapliga rådgivningen rörande ål är komplex, då förhållandena i olika länder är så olikartade. Ålbeståndet påverkas av yrkes- och fritidsfiske, vattenförvaltning, vattenkraft, föroreningar och mycket mera. Hittills har Internationella Havsforskningsrådet, ICES, intagit en mycket försiktig hållning och återkommande förordat en minimering av all negativ påverkan, inklusive fisket. Genom att göra så, har ICES inte utnyttjat den bästa tillgängliga informationen, inte gett feedback på vad som verkligen har gjorts, och ICES ger därmed ingen vägledning framåt. EU-kommissionen pekar nu på ineffektiviteten i dagens ålförvaltning. De utmanar därmed hela Europa att göra mer och bättre. 

 

Att förorda ett ålfiskestopp i Östersjön 2018 på det sätt som Svedäng and Almqvist gör, utan att sätta in ålförvaltningen i ett vidare sammanhang, i Sverige och internationellt, är att förenkla problematiken alltför mycket. Ett så enkelt synsätt bidrar inte till en ansvarsfull förvaltning. Ålen förtjänar bättre än så.

 

Willem Dekker, Håkan Wickström, Andreas Bryhn, Niklas Sjöberg och Katarina Magnusson

Ålforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!