Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ett sista farväl är smärtsamt men viktigt

Per Einarsson (KD), regionråd och gruppledare i Region Skåne.Foto: JENS CHRISTIAN/REGION SKÅNE
Vi kristdemokrater har länge värnat om den palliativa vården och att människor ska få ett värdigt slut, skriver Per Einarsson (KD).Foto: SHUTTERSTOCK

Att ta avsked av en närstående är bland det svåraste som finns. Det är stunder som finns kvar i minnet under hela livet. En fungerande palliativ vård är avgörande för att den sista tiden i en människas liv ska bli ett minne som andas frid mitt i sorgen, skriver regionrådet Per Einarsson (KD).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Under Allhelgonahelgen minns vi dem som har lämnat detta livet och som vi har tvingats ta farväl av för sista gången. Det här året har flera skåningar dött en för tidig död till följd av coronapandemin. Många har mist sina anhöriga och tvingats ta avsked i skyddsutrustning, vid en respirator eller på avstånd genom ett sista telefon- eller videosamtal under den tid då det rådde besöksförbud på våra äldreboenden och sjukhus.

Att ta avsked av en närstående är bland det svåraste som finns. Det är stunder som finns kvar i minnet under hela livet. Avskedets stund kan bli ett vackert, om än sorgligt minne. Det kan också bli en förfärlig erfarenhet som sätter djupa spår hos de efterlevande och påverkar deras psykiska hälsa under lång tid framöver. 

Vi kristdemokrater har länge värnat om den palliativa vården och att människor ska få ett värdigt slut. Döden är ofrånkomlig och den drabbar oss alla på ett eller annat sätt, och ofta är den förenad med både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande. Därför är det oerhört viktigt att så långt det är möjligt stötta människor i detta svåra skede i livet. Att göra den sista tiden så värdig som möjligt och minska smärta och fysiskt obehag. Att stötta vid oro och existentiell ångest och att hjälpa till att hantera frågor om livet och döden. Det måste finnas möjlighet både för den som ligger för döden och de anhöriga att kunna ta ett ordentligt avsked och ett sista farväl. Ingen ska behöva dö ensam utan en vän eller släkting vid sin sida. Ytterst handlar det om människovärde. 

Internationell forskning har visat att det finns en hel del man kan göra för att minska det psykiska lidande det innebär att förlora en närstående. I Sverige finns forskningsprogrammet DöBra som undersöker hur vi kan förbereda oss inför döden eller inför att mista någon som står oss nära. Tidiga samtal om värderingar och prioriteringar inför kommande vård i livets slutskede har visat sig vara en viktig del. Samtalen ska föras tidigt innan personen blivit alltför sjuk. Det har lett till ett ökat självbestämmande hos den sjuke och till ökad vårdkvalitet i livets sista tid. Det har även minskat lidandet och ohälsan hos de efterlevande. En annan viktig del är omgivningen som den döende och de anhöriga vistas i under den sista tiden. 

Den palliativa vården kan erbjuda en miljö som minskar lidandet i livets slutskede. Därför är det glädjande att viktiga steg har tagits under 2020 för en ännu mer jämlik palliativ vård i Region Skåne. I budgeten för 2021 har nu de palliativa vårdplatserna vid Trelleborgs lasarett säkrats genom avsatta medel och nyligen invigdes platserna som öppnats på nytt efter att ha varit stängda sedan förra mandatperioden. En ny strategi för palliativ vård har också tagits fram under året. 

Den palliativa vården är inte vilken vård som helst och kan inte ersättas av annan hälso- och sjukvård. En traditionell sjukhusmiljö kan trigga igång många jobbiga känslor i en redan känsloladdad situation, och skapa ytterligare oro och ångest för den som står inför döden. I Socialstyrelsens prioriteringsutredning listas palliativ vård i prioritetsgrupp 1. Det innebär att värdig vård vid livets slut alltid måste ges högsta prioritet. I den palliativa vården tas de svårast sjuka patienterna om hand och får sina symtom lindrade när de inte längre går att bota. Här behövs en helhetssyn med både psykologiska, sociala och andliga perspektiv och en samverkan mellan den sjuke, de närstående och många olika yrkesgrupper. Det är viktigt för patienter och anhöriga att få känna att allt görs för att stödja den döendes välbefinnande och värdighet. Allt utifrån den enskilda personens unika behov och önskemål. I den palliativa vården kan den som befinner sig i livets slutskede få ett värdigt slut hemma eller i en hemliknande miljö. Det kan handla om möjligheten att få komma utomhus, få sängen utrullad på en uteplats och känna doften av grönskan, andas frisk luft och höra fåglarna sjunga. Och de anhöriga ska tryggt kunna vara hos sin sjuka släkting ända till slutet. 

En fungerande palliativ vård är avgörande för att den sista tiden i en människas liv ska bli ett minne som andas frid mitt i sorgen och saknaden efter den döde. 

 

Per Einarsson (KD)

Regionråd och gruppledare i Region Skåne