Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Elproduktionen ska i första hand vara marknadsstyrd

Jessica Stegrud (SD), Europaparlamentariker.
Foto: FREDRIK PERSSON/TT NYHETSBYRÅN

Att vindkraften tränger undan kärnkraften är resultatet av en energipolitik som även borgerliga partier har varit delaktiga i, skriver EU-parlamentarikern Jessica Stegrud (SD).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Sverige har en infrastruktur för elproduktion som man i stora delar av världen bara kan drömma om. Grunden i detta system utgörs av kärn- och vattenkraft, som förser industrin och hushållen med driftssäker, väder-oberoende elektricitet till relativt lågt pris och med mycket låga utsläpp av växthusgaser.

Detta står nu på spel eftersom ideologiskt styrda kärnkraftsmotståndare sedan lång tid tillbaka har tillåtits att sätta agendan, vilket bland annat har lett till nedstängningen av Barsebäck, två reaktorer i Oskarshamn och två reaktorer i Ringhals. Detta trots alla påvisade fördelar med att ha kärnkraft som bas i energisystemet, liksom ett mycket starkt folkligt stöd för att behålla den.

Genom olika politiska åtgärder har i stället vindkraften gynnats. Ur leveranssynpunkt är det ett fungerande energislag så länge vinden blåser lagom mycket. Men när det blir kallt och vindstilla pressas systemet. 

För Sydsveriges del innebär det allt oftare högre elpriser och större leveransosäkerhet. I november var det rörliga priset i södra Sverige mer än fem gånger så högt som i norra delen av landet. Näringslivet har vid upprepade tillfällen larmat om risk för elbrist i södra Sverige och Pågens beslut att inte bygga ut sin verksamhet i Malmö, till följd av osäker eltillgång, var varken det första eller sista exemplet på hur detta slår mot jobb och näringsliv.

Många vindkraftverk byggs på öppen mark, vilket förfular landskapet, stör fågel- och insektsliv och innebär ofta stora olägenheter för dem som bor i närheten. Protesterna har växt sig allt kraftigare runtom i landet, något regeringen nu vill motarbeta genom att begränsa möjligheten för berörda kommuner att lägga in veto mot nya anläggningar. Något som skulle kunna få konsekvenser i exempelvis Skurup, där både invånare och lokala politiker motsätter sig nya vindkraftverk.

Att vindkraften tränger undan kärnkraften är resultatet av en energipolitik som även borgerliga partier har varit delaktiga i; andelen vindkraft ökade kraftigt under åren med alliansen. Konsumenternas kostnad för de så kallade elcertifikaten har summerats till mer än 100 miljarder och på denna ”marknad” har utländska aktörer, bland annat kinesiska, tagit en rejäl andel.

Koldioxidutsläppen minskar inte, utan tredubblas vid en övergång från kärnkraft till vindkraft. Stora mängder betong, metaller och glasfiber går åt och kasserade vindkraftverk genererar dessutom avfall som inte återvinns. Bara i Danmark räknar man med tiotusentals ton. 

Eftersom el inte kan lagras i större mängder hjälper inte heller ett årligt överskott mot perioder av elbrist. Industrin behöver kunna producera jämnt över året och elkunder vill ha tillgång till el årets alla timmar. Systemets instabilitet innebär att vi periodvis tvingas importera el från kolkraft på kontinenten, liksom vi ibland tvingas ta det oljebaserade reservkraftverket i Karlshamn i drift. Fixeringen vid vindkraft är alltså inte bara kostsam utan även kontraproduktiv i arbetet med att sänka utsläppen av växthusgaser.

Mot bakgrund av ovanstående är det minst sagt anmärkningsvärt att EU-kommissionen (och många EU-parlamentariker, även från Sverige) vill satsa oerhörda belopp på just vindkraft. Dessutom vill kommissionen klassa både kärnkraft och vattenkraft (!) som ”icke hållbara energislag”. Ett verklighetsfrånvänt förslag som kommer att slå direkt mot finansieringsmöjligheterna av nya investeringar. Tyvärr är detta bara ett i en lång rad exempel på EU-administrationens oförståelse för enskilda medlemsländers förutsättningar, liksom på hur ideologi får trumfa verklighet. 

Elproduktionen ska i första hand vara marknadsstyrd utifrån stabila spelregler, vilket styr investeringar mot långsiktiga och kostnadseffektiva alternativ. Då måste man se över offentligt stöd som på olika sätt premierar väderberoende energislag. Vi uppmanar också industri- och energivänliga partier i Sveriges riksdag att inte låta en grönliberal minoritet kidnappa denna fråga på det sätt som har varit fallet under flera mandatperioder.


Jessica Stegrud (SD)

Europaparlamentariker från Skåne