DEBATT. Enligt en granskning som Dagens Nyheter nyligen gjort verkar det som om Svenska kraftnät och energiminister Anders Ygeman (S) i hemlighet tilldelat 1 miljard kronor av nationella elberedskapspengar för att lösa elproblemen i Stockholm. Pengarna ska ha gått till ett privat företag för att rusta upp ett kraftvärmeverk i Stockholmsregionen.
Stämmer uppgifterna är det synnerligen allvarligt. Elberedskapsanslaget är till för kriser. Dessa pengar används nu till annat än vad som är syftet. Hundratals miljoner kronor kan ha delats ut felaktigt. Det väcker naturligtvis frågor om statsrådet och Svenska kraftnät följt gällande lagar.
Det är även värt att understryka att de nationella elberedskapsmedlen är avsedda för hela landets energiförsörjning. Men Ygeman avsätter nu större delen av dessa medel för insatser i huvudstaden för att lösa den akuta kapacitetsbristen där, samtidigt som Skåne står helt utan beredskap för att klara ett större elavbrott. Det skånska elsystemet riskerar därmed att helt slås ut under en längre tid vid en störning och uppfyller inte lagkrav om nöddrift och återuppbyggnad. Detta är ytterligare ett hårt slag mot ett redan utsatt Skåne.
Södra Sverige har varit särskilt drabbat av den pågående effekt- och kapacitetsbristen.
Värst är läget i Skåne med både bristande elnät och högst elpriser i landet. Elkonsumtionen i Skåne är ungefär fyra gånger större än den regionala elproduktionen och Svenska Kraftnät har stora problem att leverera den mängd el som behövs. Redan 2019 stod Skåne inför akut elbrist. Stora företag som Pågen, Lindab, Ecolean och Polykemi nekades elektricitet för större produktionsökningar. Dessa bolag har avstått från satsningar i miljardklassen för att de har nekats uppkoppling på elnätet. Enligt beräkningar kan så många som 19 000 arbetstillfällen vara hotade på grund av elkrisen.
Under hösten har en skånsk elkund dessutom fått betala flera gånger mer per kilowattimme jämfört med kunder i norra delarna av Sverige. Lite hårdraget så har regeringen lagt ner Barsebäck - och skickat hela notan till Skåne.
Elområdena skulle öka incitamenten att investera i stamnätet och förbättra tillgången på el i Skåne. Men så har inte skett. I praktiken har indelningen i stället blivit en straffskatt för sydsvenska elkonsumenter. Vidare fortsätter regeringen att avveckla den planerbara elproduktionen (kärnkraft) i Sydsverige som försvårar situationen ytterligare.
Det finns alltså två problem med elmarknaden: det finns ingen el och det är ingen marknad. Vi kan inte nog understryka hur allvarligt detta är för sydsvensk industri och konkurrenskraft. Vi måste ha rättvisa elpriser. Det är en del av Sveriges långsiktiga elförsörjning.
När regeringen nu finansierar kraftvärmeproduktion i Stockholm genom den nationella beredskapskassan, samtidigt som det sydsvenska näringslivet och elkonsumenterna ställts utan liknande beredskap är det svårt att skaka av sig känslan att regeringen, med Ygeman i spetsen, lämnat Skåne åt sitt eget öde. Att vi vid ett större elavbrott inte har den nödvändiga kapaciteten att snabbt få i gång nätet igen kan få förödande konsekvenser.
Mot bakgrund av ovanstående har vi nu två frågor till ansvarigt statsråd, energiminister Anders Ygeman (S):
Från nationell nivå finns elberedskapsmedel tänkta att användas till olika insatser runtom i landet. För närvarande är dessa medel uppbokade för insatser i Stockholm. Anser du att det är rimligt att Stockholm får alla de pengar som är tänkta att bidra till hela landets elberedskap?
Vad är din plan för Skånes långsiktiga, och trygga, elförsörjning? Sydvästlänken har tidigare lyfts fram som lösningen på Skånes elproblem. Med tanke på att energiministern i Sydsvenskan kallat denna ”ett skandalbygge” som nu ska utredas skulle det vara intressant att höra om det finns alternativa förslag på lösningar. Det brådskar.
Louise Eklund (L)
Regionråd i Region Skåne
Torkild Strandberg (L)
Kommunstyrelsens ordförande i Landskrona