Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Efter Operation Rimfrost krävs det tunga insatser

Sebastian Merlöv (S), ordförande Lomma Arbetarekommun.Foto: PRESSBILD
För kranskommuner likt Lomma är Malmö en central punkt för arbete, utbildning och fritidsmöjligheter, skriver Sebastian Merlöv (S).Foto: JOHAN NILSSON/TT

Efter Operation Rimfrost måste ett målmedvetet välfärdsarbete ta vid för att bryta unga kriminellas livsbanor, skriver Sebastian Merlöv (S).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Vi har under den senaste månaden kunnat följa hur insatsen mot de kriminella gängen i Malmö, Operation Rimfrost, ger tydliga effekter efter en kraftsamling av inte bara polisiära resurser utan också tillsammans med andra myndigheter och kommunala förvaltningar. 

 

Samtidigt har det debatterats ett antal skäl till varför vi hamnat i denna situation. Ett avgörande skäl som lyfts fram är att många av de kriminella kommer från socioekonomiskt svåra familjeförhållanden och ser kriminaliteten som sitt sätt att tjäna pengar och få en tillhörighet och identitet. 

 

Centralt för alla ungdomar som växer upp i Sverige är skolan. Man är överens om att det krävs upp till genomförd gymnasieskola för att inte hamna i arbetslöshet, social utsatthet och därmed också en ökad risk för kriminalitet. 

Skolan har i detta en avgörande roll om ungdomar med socioekonomiskt tuff bakgrund ska kunna skapa sig egna och bättre framtidsförutsättningar.

Skolan är inte bara en plats för kunskap utan öppnar också upp nya intryck för ungdomar generellt, och är speciellt viktigt om man lever i en miljö som inte i övrigt får så mycket positiva influenser utifrån. 

 

Tyvärr har skolan under lång tid ofta fått stå själv i denna uppgift. Det har inneburit att skolans resurser fått hantera och utjämna socioekonomiska och andra sociala faktorer. 

 

Skälet till att skolan har fått sköta detta själv är att vi i våra kommuner ofta arbetar alldeles för isolerat och de olika förvaltningarna inte naturligt har integrerade arbetssätt. Skolan söker nu olika lösningar, där till exempel tre-termins system nyligen diskuterats för att åtgärda problemet med att ungdomar från socioekonomiskt svaga förhållanden inte följer samma kunskapsutveckling som andra ungdomar. 

 

Den typen av förändringar eller försök tror jag personligen är en omväg och som inte kommer åt grundproblemet med rätt kompetens och resurser.

 

En bättre väg är i stället att inspireras av operation Rimfrost. Till detta bör man även fördjupa sig i de slutsatser och rekommendationer som den så kallade Tillitsdelegationen kommit fram till för ett mer modernt och produktivt sätt att leda verksamheter inom vår välfärd. 

 

Vi borde som en naturlig förlängning på Rimfrost de kommande tre till fyra åren kraftsamla och fokusera de relevanta resurserna vi har i vår välfärdsplattform mot uppdraget att dessa ungdomar och familjers utsatta livssituation ska brytas och markant förbättras. 

 

Gör man uppdraget tydligt kring vad som ska åstadkommas kan också alla de tjänstemän, socialarbetare, lärare, fritidsledare som blir engagerade i detta se en tydlighet i vad som just nu är viktigt. Skolan blir starkare i sin kärnuppgift och övrig expertkompetenser tillförs där de ger bäst effekt.

 

Det finns även många privata initiativ som bör inkluderas i denna kraftsamling, till exempel insatser för att garantera sommarjobb är en viktig del. Men samarbete och resurser bör också ske över kommungränserna.

 

Utifrån ett skånskt perspektiv så kanske det är Malmö, regionens största stad, som just nu har den största utmaningen. Men även många andra kommuner i Skåne står inför liknande problem. Här måste samverkan mellan kommunerna ske för att både dela erfarenheter men också samverka kring resurser.

 

För kranskommuner likt Lomma är Malmö en central punkt för arbete, utbildning och fritidsmöjligheter. Vi är många i kranskommunerna som har ungdomar som går i skola och bedriver huvuddelen av sin fritid i en annan kommun än hemkommunen. 

 

Jag har på nära håll kunnat följa hur viktigt ett bra samarbete mellan till exempel Burlöv och Lomma kan vara för ungdomarna och vilka de negativa effekterna blir när exempelvis en kommun enskilt drar bort resurser och därmed minskar förmågan till samverkan. 

 

Vi kan lösa detta. Men vi gör det bäst tillsammans, där vi fokuserat och kraftsamlat använder både de egna förvaltningarna, myndigheterna men också samarbete över kommungränserna. 

 

Vi kan och vi ska stampa ut den sociala utsattheten som hindrar unga människor att skapa en stabil och positiv framtid och där återväxten av kriminalitet markant begränsas. 

 

Sebastian Merlöv (S)

Ordförande Lomma Arbetarekommun