Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Det finns hopp om Malmö

Ewa Bertz (L), kommunalråd med ansvar för demokratifrågor i Malmö.Foto: DAVID JOHANSSON
Mira Kelber.Foto: PRIVAT
Lorena Barrenechea.Foto: PRIVAT
Alma Dzafic.Foto: PRIVAT

Det är de vardagliga incidenterna som är så små att en och en är det enklare att bortförklara men som tillsammans skapar en känsla av förtryck och att vår rätt till Malmö inte är självklar, skriver Mira Kelber, Lorena Barrenechea, Alma Dzafic och tillsammans med kommunalrådet Ewa Bertz (L).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Det sänder en tydlig signal att ett klottrat hakkors räknas som hets mot folkgrupp. En signal om hur allvarligt rättssamhället ser på hat som av många kan förkläs som små vardagliga incidenter. 

 

Vi som skriver denna debattartikel är en politiker och tre tjejer med romsk, judisk och muslimsk bakgrund som tycker att den signalen behöver breddas och få mer tyngd och fokus.

 

Vi tre tjejer har av olika skäl upplevt större och mindre incidenter riktat mot oss, ofta på grund av yttre religiösa och kulturella attribut. Ett återkommande tema för dessa incidenter är att vårt varande eller icke varande i Malmö ifrågasätts. Det är i detta och i vår kärlek till vår stad som vi tar avstamp i för att tillsammans arbeta för en mer tolerant stad.

 

Incidenter i vardagen som präglat oss är inte i första hand grova hatbrott utan rör sig nästan alltid om okunskap, fördomar och att känslan av exkludering inte tas på allvar. Det är de vardagliga incidenterna som är så små att en och en är det enklare att bortförklara men som tillsammans skapar en känsla av förtryck och att vår rätt till Malmö inte är självklar.

 

Genom att mötas har vi insett att vi ofta utsätts för liknande incidenter trots att orsaken inte är densamma. Orsakerna är vår trosuppfattning eller etnicitet vilka tillsammans med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder bildar de sju diskrimineringsgrunderna. Således är hatet ett etablerat gemensamt problem som vi alla måste hjälpas åt med för att råda bot på. 

 

Flera omskakande händelser har under året har gett antisemitismen i Malmö ett stort fokus i medier. Men hat och diskriminering är mer utbrett, dunkelt och komplicerat än så. Vi talar om problematiken som uppstår när vuxenvärlden backar från sitt ansvar att lära, tillrättavisa och uppfostra Malmös barn och unga. 

 

Att skicka elever på studieresa till gamla koncentrationsläger är ett exempel på insats men räcker dessvärre inte långt. Vuxenvärlden behöver ta ansvar för de kommande generationerna genom att ingripa när dåliga skämt, skällsord och faktafel yttras i vardagliga sammanhang. Det är främst i skolan som unga med olika bakgrund möts och därför blir lärarens roll en naturlig del av lösningen. 

 

Mycket av de åsikter och kunskaper vi människor får kommer från våra hemförhållanden. Detta behöver politiken utgå från i sitt arbete mot en stad med mindre hat. Många gånger går det inte att förändra äldre generationers åsikter och fördomar, men om mycket av det förakt som finns mellan olika grupper inte får utrymme till att sippra ner i nästa generation, då kan Malmö komma långt i sitt arbete mot hatet. 

 

I media har det varit människor med maktpositioner i samhället som får komma till tals när frågan om hat och förtryck är aktuell. Det tenderar att polarisera och förenkla problemen som Malmö och dess invånare står inför. Det är den tysta massans röster vi behöver aktivera och det vardagliga hatet måste få mer fokus i debatten. För på frågan om vad som är bra med Malmö svarar många Malmöbor just stadens mångfald bland dess invånare. Det är detta hopp om Malmö som vi tar fasta på när vi fyra, tre unga tjejer och en politiker, möts. 

 

Hoppet om att genom våra samtal och möten driva problemet mot lösningar. Hoppet om att när en beslutsfattande politiker möter en jude, en muslim och en rom samtidigt så händer något som var och en inte hade lyckats med på egen hand. Det är vi unga tillsammans med politiken som verkligen kan förändra och skapa nya ringar på vattnet. 

 

Ewa Bertz (L)

Kommunalråd med ansvar för demokratifrågor i Malmö

 

Mira Kelber

Lorena Barrenechea 

Alma Dzafic