DEBATT. Borde Malmös barn röra på sig mindre? Borde de leka mer bland trafikbuller och luftföroreningar? Borde de helt enkelt ta mindre plats i staden? Nej, självklart borde det vara precis tvärtom, tycker vi i Miljöpartiet. Men tyvärr verkar en av skolkommunalrådet Sara Wettergrens (L) verkliga hjärtefrågor vara att krympa Malmös förskolegårdar.
Skolgården är en av få platser i staden som är till helt och hållet för barns lek och rörelse. En rymlig skolgård med möjligheter att leka, bygga och utforska gör att barnen kan prova och utveckla sina förmågor och springa, hoppa och klättra. Och ju yngre barnen är desto större del av dagen är de ute på skolgården. Kvaliteten på skolgården påverkar med andra ord till stor del kvaliteten på pedagogiken och hela förskolan.
Malmös riktlinjer för storleken på förskolegårdar är redan i minsta laget och utformade för att fungera i en växande stad. Lägsta gränsen är 30 kvadratmeter per förskolebarn, och i undantagsfall finns det möjlighet att gå ner till 25 kvadratmeter. Det är betydligt mindre än den nationella riktlinjen på 40 kvadratmeter. Men för att kunna pressa ner storleken ytterligare vill styret låta förskolebarnen leka i stadens parker, i stället för att prioritera barnens skolgårdar när nya förskolor byggs. Forskningen och erfarenheten säger att det är en dålig idé, men det har inte hindrat de styrande partierna Socialdemokraterna och Liberalerna.
På onsdagens kommunstyrelsemöte fick vi ta del av en utredning som bekräftar det som vi i Miljöpartiet har sagt hela tiden: Att krympa förskolegårdarna och i stället leka i parken betyder en försämring för barnen.
Några exempel: Att låta barnen leka i parken istället för på förskolegården innebär risker, eftersom parkerna är utformade för den breda allmänheten snarare än specifikt för barn. Det handlar om säkerhet kring till exempel trafik och vattensamlingar. Det handlar också om miljökraven kring luft, buller och eventuella markföroreningar.
Barn behöver kunna påverka sin lekmiljö, till exempel bygga kojor. Det rimmar illa med hur Malmös parker är utformade. Lekmiljön behöver också vara tålig, och erfarenheter från Stockholm visar att parkerna inte står pall för förskolebarnens lek, utan snabbt slits ut. Och ju mindre förskolegårdarna blir, desto svårare är det att hålla liv i gräs, buskar och träd på grund av slitage. Lösningen riskerar att bli mer asfalt och oinspirerande lekplatsutrustning i hårda material.
Forskningen pekar också på att det har ett högt pris att låta barn leka i parken i stället för på skolgården. Generellt leder det till att barnen är mindre fria i leken och rör sig mindre. Barns brist på fysisk aktivitet är redan ett stort problem, och det riskerar nu att bli värre.
Detta avskräcker dock inte Malmös styre. I stället för att lägga förslaget om att försämra barns utemiljö där det hör hemma, i papperskorgen, insisterar de på att fortsätta utreda frågan. För Miljöpartiet är det obegripligt.
Miljöpartiet vill i stället satsa på barns rörelse. Undantaget ner till 25 kvadratmeter används allt för lättvindigt i dag. Vi anser att det bara ska vara tillåtet i extremfall, när det byggs mitt i staden. Och när undantag används behöver barnen kompenseras med höga lekvärden.
Vi vill satsa på att rusta upp dagens skolgårdar, så att de innehåller mer grönska och bättre möjlighet till lek. Förskolegårdar förtjänar både uppmärksamhet, engagemang och resurser.
Vi vill även minska biltrafiken i staden generellt, men särskilt i anslutning till förskolor och skolor. Med bilfria zoner runt stadens förskolor och skolor blir det tryggare för barnen att ta sig till fram till fots eller med cykel till skolan, och luften som barnen andas blir hälsosammare. Bilfria zoner frigör också mer plats för utbyggnad av skolgårdar.
Till skillnad från Miljöpartiet som prioriterar barns utrymme och rörlighet i staden, kämpar Liberalernas skolkommunalråd för att krympa skolgårdarna och prioritera att vuxna får köra bil ända fram till skoldörren. Det är dags för styret att ta barns lek på allvar.
Stefana Hoti
Partiföreträdare i Malmö
Premium
