Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Cyniskt och kortsiktigt, Malmöliberalerna

Vi i Miljöpartiet är bestörta över Liberalernas inställning gällande modersmålsundervisningen i Malmö, skriver Johanna Öfverbeck och Annika Hirvonen Falk.Foto: SHUTTERSTOCK
Johanna Öfverbeck (MP), ledamot i Malmö grundskolenämnd.Foto: MP MALMÖ
Annika Hirvonen Falk (MP), riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson.Foto: FREDRIK HJERLING

Skolkommunalrådet Sara Wettergren ser inte (L), eller väljer att inte se, att nedmonteringen av modersmålsundervisning på minoritetsspråk är en del av en större bild, skriver miljöpartisterna Johanna Öfverbeck och Annika Hirvonen Falk i en replik.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Det finns inget ”juridiskt komplicerat” med minoritetsspråkens särställning i lagstiftningen, som skolkommunalrådet i Malmö Sara Wettergren (L) påstår. Liberalerna hade ett val: Att respektera de nationella minoriteternas rättigheter, eller att använda sig av en lucka i skollagen och gå emot intentionerna i minoritetslagstiftningen. De valde det senare.

 

Sara Wettergren har helt rätt i att politik handlar om avvägningar och resurser. Och det är i tuffa ekonomiska tider som politikernas prioriteringar blottlägger vilka värderingar de står för. För Miljöpartiet kommer nationella minoriteters rättigheter – i det här fallet barns rätt till sitt minoritetsspråk – aldrig att vara en ”praktisk fråga”. Rättigheterna upphör inte att gälla för att det är smidigare eller billigare att ignorera dem. Nationella minoriteters rättigheter handlar inte om vad som är mest praktiskt, eller vad som kostar minst. Själva poängen med rättighetslagstiftningen för nationella minoriteter är, så klart, att nationella minoriteter har särskilda rättigheter.

 

Det modersmålsstöd som Sara Wettergren påpekar finns kvar i förskoleklass är bra. Men syftet med studiehandledning på modersmål är inte att hjälpa de finskspråkiga barnen att lära sig flytande finska. Det är att eleverna ska nå kunskapskraven som ställs i matematik, svenska och de andra ämnena. Translanguaging är ett utmärkt sätt att låta barns flerspråkighet vara en resurs i skolan, men inte heller denna metod är till för att barn ska utveckla sitt minoritetsspråk.

 

För de enskilda barnen riskerar kommunledningens beslut att få stora negativa konsekvenser för lusten och möjligheten att bli tvåspråkiga fullt ut. Barn som under hela förskoletiden fått undervisning helt eller delvis på finska kommer under ett helt år att inte få någon finskundervisning alls. Det är cyniskt och kortsiktigt.

 

Det går heller inte att strunta i att Malmö är finskt förvaltningsområde med utökade rättigheter för Sverigefinska Malmöbor. Det finns historiska skäl till att finskspråkiga barn har särskild rätt att få läsa finska. Det är ingen trevlig historia, för att uttrycka det milt. Nu får Sara Wettergren den rättigheten att plötsligt framstå som ett lagbrott. Det är att trixa.

 

Sara Wettergren ser inte, eller väljer att inte se, att nedmonteringen av modersmålsundervisning på minoritetsspråk är en del av en större bild. Den större bilden handlar om att mänskliga rättigheter hotas. Om hur en rättighet plötsligt kan sluta att vara en rättighet. För att det är enklare så, eller kostar mindre. Vi i Miljöpartiet är bestörta över Liberalernas inställning i den här frågan. Vi förväntar oss att ni liberaler står på samma sida som oss i kampen för mänskliga rättigheter. Just nu försvarar ni i stället nedmonteringen av dem.

 

Johanna Öfverbeck (MP)

Ledamot i Malmö grundskolenämnd

 

Annika Hirvonen Falk (MP)

Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson