Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Bekämpa fattigdomen, inte de som ber om vår hjälp

Staten eller kommuner bör inte förbjuda och kriminalisera sådana handlingar som varken skadar andra eller den som utför den, skriver Amir Jawad och Johannes Bexell vid LUF.
Foto: BJÖRN LINDGREN/TT
Amir Jawad, ordförande Liberala ungdomsförbundet Helsingborg.
Foto: PRESSBILD
Johannes Bexell, ordförande Liberala ungdomsförbundet Östra Skåne.
Foto: PRESSBILD

Gång på gång försöker kommunala politiker visa krafttag mot olika utmaningar. Oftast resulterar det i en ideologisk fight mot väderkvarnar. Att förbjuda tiggeri är ett tomt slag i luften som endast påverkar de allra mest utsatta i samhället, skriver Amir Jawad och Johannes Bexell vid Liberala ungdomsförbundet.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Nyligen valde kommunfullmäktige i Örkelljunga, genom en majoritet bestående av Moderaterna och Sverigedemokraterna, att förbjuda tiggeri. Det menar Liberala ungdomsförbundet Helsingborg och Östra Skåne är ett slag mot samhällets mest utsatta. Att förbjuda tiggeri skulle inte bara ta bort en försörjningskälla för de allra mest utsatta, utan riskerar även att än mer stigmatisera människor som lever i fattigdom. Det skulle dessutom leda till ett hårdare samhälle, med mindre tolerans mot grupper som av majoritetssamhället betraktas som avvikande. 

Så sent som i tisdags meddelade Europadomstolen att tiggeriförbud strider mot mänskliga rättigheter. Politikerna i Örkelljunga har därmed all anledning till att ompröva sitt beslut. Låt oss förklara varför:

Ett tiggeriförbud medför stora gränsdragningsproblem

Vad ska vara lagligt och vad ska betraktas som olagligt? Ska skolklasser i Örkelljunga och ideella organisationer få samla in pengar på gatorna eller ska även det förbjudas? Under premissen att de tidigare nämnda tillåts, varför ska individer, som är ekonomiskt utmattade, förbjudas från att tigga? Att be om hjälp ska inte vara förbjudet.

Ett tiggeriförbud är ett slöseri med polisiära och rättsliga resurser

Inte sällan vill samma politiker som kräver tiggeriförbud också uppmärksamma resursbristen inom polis och rättsväsende. Det är en orimlig ekvation. I stället bör poliser och åklagare ägna sig åt riktiga brott och reella problem, hellre än att ingripa mot människor som endast ber om hjälp för att de är fattiga.

Ett tiggeriförbud förbjuder bara symtomen – inte orsakerna

Människor tigger för att de är fattiga eller utsatta. Att förbjuda tiggeri är bara att förbjuda symtomen, inte orsakerna bakom dem. Men fattigdom går inte att bara förbjuda och sedan låtsas som att den inte finns.

Förbud ska användas mycket restriktivt. Staten eller kommuner bör inte förbjuda och kriminalisera sådana handlingar som varken skadar andra eller den som utför den. Det är en rimlig princip att hålla på i en rättsstat, även när det gäller fattiga människor som tigger. Att någon på våra gator och torg ber sina medmänniskor om ekonomisk hjälp må reta många, men det är långsökt att mena att handlingen i sig skadar någon. Det finns mängder av företeelser man som privatperson kan ogilla, men det betyder inte att ogillandet motiverar förbud.

I många fall förekommer det även att tiggare har utsatts för människohandel, låt oss därför vara tydliga i detta: Människohandel är redan ett brott som givetvis ska bekämpas med kraft. Detsamma gäller också olagliga tältläger på privat eller allmän mark.

Ett förbud måste också upprätthållas om det ska vara meningsfullt och som bekant räcker de polisiära resurserna inte till som det är i dag. I ett läge där gängkriminaliteten kräver stora resurser samtidigt som polistätheten är den lägsta på tio år, hur rimligt är det då att polisen ska lägga tid och resurser på jaga bort och bötfälla tiggare? 

Att tigga handlar ytterst om att utsatta individer ber sina medmänniskor om hjälp. LUF Helsingborg och Östra Skåne föreslår därför att politikerna i Örkelljunga fokuserar på orsakerna till fattigdom och tar fram konkreta lösningar för det. Gör om och gör rätt!


Amir Jawad

Ordförande Liberala ungdomsförbundet Helsingborg


Johannes Bexell

Ordförande Liberala ungdomsförbundet Östra Skåne