Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Även framsteg inom skolan måste lyftas fram

Sara Wettergren (L), skolkommunalråd i Malmö.
Foto: PRESSBILD

Om vi inte uppmärksammar framstegen riskerar vi att missa framgångsfaktorerna, skriver skolkommunalrådet Sara Wettergren (L) i en replik till Sverigedemokraerna i Malmö.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. De granskningar som Skolverket och Skolinspektionen genomfört på senare år visar att betygssättningen i relation till de nationella proven varierar mellan skolor och att det finns tydliga inslag av relativ betygssättning. Det är ett allvarligt problem som riskerar att äventyra hela betygssystemets legitimitet. 

Malmös grundskolenämnd beslutade därför i våras om en internkontrollplan gällande betygssättningen, som också helt väntat bekräftade den nationella trenden. Grundskoleförvaltningen kommer nu att analysera resultaten av denna granskning inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet och göra uppföljningar även i nästa års internkontrollplan.  

Det är därför svårt att förstå vilka ytterligare åtgärder som Jörgen Grubb (SD) och Nima Gholam Ali Pour (SD) efterfrågar på Kvällsposten Debatt och vari den så kallade vilseledningen ligger. Båda är dessutom insatta skolpolitiker och väl medvetna om att betygsinflation inte är ett Malmöspecifikt problem. 

Betygssättningen ligger ytterst hos lärarna. Inte hos rektor, inte hos myndigheter, inte hos politiken. Det är viktigt att lärare tolkar kunskapskraven på samma sätt, att det finns en samsyn kring provens vikt för bedömningen och att det inte finns några hinder att uppnå likvärdig bedömning. Samtidigt ska det finnas förtroende för lärarnas förmåga att bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett rättvisande sätt. 

På Hermodsdalsskolan, som nämns i debattörernas text, har ett systematiskt kvalitetsarbete pågått där eleverna pushas till att förbättra sina resultat. Kanske är detta systematiska kvalitetsarbete något att titta närmare på, i stället för att direkt avfärda resultaten? 

Andra kommuner med samma demografi och därmed elevsammansättning som Malmö stad uppvisar samma avvikelse i matematikämnet. Om en elev har bristande kunskaper i svenska och kanske är mindre insatt i metodiken för de nationella proven, kommer sannolikt resultatet att påverkas. Detta gäller framför alltför matematiken, där Malmö har marginellt större diskrepans jämfört med rikssnittet. I övrig undervisning är det enklare att kompensera för dessa förutsättningar, vilket i sin tur kan resultera i ett högre betyg i förhållande till provresultat. 

I Lärarförbundets rankning ”Sveriges bästa skolkommun”, som presenterades nyligen, klättrar Malmö 101 placeringar jämfört med förra året. Det finns alltid invändningar att framföra mot enskilda rankningar, och placeringen i en sådan kan aldrig vara ett självändamål. Men det kan konstateras en positiv trend på skolområdet i Malmö, vilket också avspeglas i ökade meritvärden och behörighet till gymnasiet. Enligt min mening finns det ett stort allmänintresse i detta, precis på samma sätt som om resultaten skulle sjunka. Om vi inte uppmärksammar framstegen riskerar vi att missa både framgångsfaktorerna och den insats som våra lärare gör varje dag. 


Sara Wettergren (L)

Skolkommunalråd i Malmö