Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Arméns sak är Skånes

Allan Widman (L), försvarspolitisk talesperson. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Armén har behandlats styvmoderligt den gångna mandatperioden, anser Allan Widman (L). Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten

Försvarsminister Peter Hultqvists (S) löften om att satsa på ammunition, standardfordon och övningstid har mest varit tomt prat, skriver Allan Widman (L).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

På det nya året berättade Arméchefen, generalmajor Karl Engelbrektsson, för SVT att det i försvarsbeslutet uppsatta målet om två fullt utrustade och samövade brigader inte kommer att nås. För dem med viss insyn i Försvarsmakten och dess verksamhet kommer avslöjandet inte som någon överraskning.

 

Redan från det att beslutet togs år 2015 har det stått klart att det var det mest underfinansierade försvarsbeslut som tagits i modern tid. Trots att riksdagen i tre omgångar beslutat tillföra nya medel går ekvationen ändå inte ihop.

 

Det är inte Försvarsmakten som bär skulden för att politiken inte anslagit tillräckliga medel för att lösa den ställda uppgiften. Det ansvaret vilar ytterst på den rödgröna regeringen. Däremot finns det skäl att beklaga att Försvarsmakten först nu meddelar att det enskilt viktigaste målet i försvarsbeslutet inte kommer att nås. Vetskapen har funnits i myndigheten under lång tid. Att man valt att tiga om detta har gjort att det blivit för sent att åtgärda, även om nya medel nu skulle anslås.

 

Inte minst armén har behandlats styvmoderligt den gångna mandatperioden. Försvarsminister Peter Hultqvists (S) löften om att satsa på den så kallade basplattan, det vill säga ammunition, standardfordon och övningstid, har mest varit tomt prat. I stället har de stora materielanskaffningarna i luftförsvaret och marinen prioriterats.

 

I mycket är arméns sak också skåningarnas sak. Det enda kvarvarande förbandet i Skåne är – efter decennier av nedläggningar - P7, det Södra skånska regementet i Revingehed. Sydöstra Götaland är också av stor strategisk betydelse. Inte enbart som ett viktigt befolkningscentrum, utan även som en länk till nordvästra Europa. Förbindelserna till och från Östersjön har också avgörande betydelse för Natos möjligheter att undsätta medlemsstater öster och söder om Sverige.

 

Det politiska stödet för en förstärkning och utbyggnad av markstridskrafterna ökar. Även om det blivit två brigader är det hopplöst otillräckligt för försvaret av det till ytan tredje största landet i EU. Nästa försvarsbeslut måste innebära en fördubbling.

 

Skåne har den befolkning som krävs för att bemanna en större armé. Skåningarna har också en infrastruktur som medger utbildning av fler värnpliktiga. När tillväxten kommer i gång handlar det inte primärt om att bygga nya regementen, utan att växa till där man redan finns.

 

Med en målsättning om sammanlagt fyra brigader blir det närmast en självklarhet att den Södra skånska brigaden återupprättas och utgångsgrupperas just i Skåne. Den Södra skånska brigaden och Skånska Dragonbrigaden lades båda ned år 2000 – ett misstag som det nu kommer kräva mycket tid och pengar för att rätta till.

 

Sammanhållna brigader kommer även att ställa krav på att funktionsförband som artilleri, luftvärn och ingenjörer kan öva på fler ställen i landet än ett. Det må ha varit kostnadseffektivt i tider av nedskärningar att koncentrera utbildning och övning, men det duger inte om förband ska hållas samman och ha skilda områden för utgångsgruppering. Att i ett skymningsläge till exempel transportera tungt artilleri från Boden till Skåne blir både svårt och riskabelt.

 

I dag söndag inleds rikskonferensen Folk och Försvar i Sälen. Både det misslyckade försvarsbeslutet och den otillräckliga ekonomin kommer att diskuteras. På grund av pågående regeringsbildning kommer sannolikt flera ledande ministrar och partiledare att stanna kvar i huvudstaden. Men som liberal och stark försvarsvän hoppas jag att budskapen i år blir tydliga: Försvarsbudgeten måste fördubblas fram till mitten av 2020-talet. Antalet värnpliktiga som genomgår grundutbildning måste öka snabbt. Och sist, men knappast minst, måste Sverige nu påbörja anslutningen som fullvärdig medlem i Nato.

 

Allan Widman (L)

Försvarspolitisk talesperson och riksdagsledamot från Malmö

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!