Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Är sakråd inte till för oss som hotas av tvångsborrning?

Anita Ullmann, ordförande vetoNu.
Foto: MARGARITA KRADJIAN
Vi tillhör de inmutade områdenas markägare och har upplevt lagstiftningens konsekvenser på riktigt. Nu vill vi att våra erfarenheter beaktas i kommande ändring av minerallagen, skriver Anita Ullmann.
Foto: SHUTTERSTOCK
Ibrahim Baylan (S), näringsminister.
Foto: XINHUA

2019 införde regeringen metoden ”sakråd” för att inför ett större beslut ta in civilsamhällets expertis. Vill inte näringsministern lyssna till oss inför minerallagens reform, skriver Anita Ullmann, ordförande för nätverket vetoNu.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Som ordförande för nätverket vetoNu skrev jag nyligen ett brev till näringsminister Ibrahim Baylan (S). Sedan 2018 har vi tillsammans med andra oroade skåningar kämpat för att stoppa ett vansinnigt gruvprojekt. 22 000 hektar av vår jordbruks- natur- och kulturmark är fortfarande inmutade av det brittisk-australiska bolaget Scandivanadium, som har fått för sig att de skall kunna rädda världen på vår bekostnad. Deras affärsidé vilar på en utopi om en teknik som inte finns och en absurd idé om gröna gruvor utan miljöpåverkan. En affärsidé triggad av en av världens mest frikostiga minerallagar. En lagstiftning som i detta fall har lett till att drygt 4 000 hushåll i Skåne befinner sig i en gisslanliknande situation gentemot ett gruvbolag.

Brevet till näringsministern var dock inget klagobrev. Jag skrev inte om hur illa ”vårt” bolag har hanterat sina provborrningar i Hörby. Jag skrev inte om det pågående utsläppet ur ett liknande provborrningshål som i skrivande stund sker i Jämtlands alunskiffer. Jag skrev inte om lantbrukarna i Tomelilla som än i dag inte vet om det blir tvångsborrningar på deras mark eller inte. 

Det var i stället ett brev där vi meddelade att vi på ett konstruktivt sätt vill bidra med våra erfarenheter, när man nu äntligen ska göra en utredning av minerallagen. Vi tillhör också de inmutade områdenas markägare och har upplevt lagstiftningens konsekvenser på riktigt. Nu vill vi att våra erfarenheter beaktas i kommande lagförändringar.

2019 införde regeringen metoden ”sakråd” för att inför ett större beslut ta in civilsamhällets expertis. När man nyligen började se över rennäringslagen inrättades ett sådant sakråd där berörda fick möjligheten till inflytande på hur riktlinjerna för utredningen skulle skrivas. 

Sakråd är en klok metod och ett demokratiskt sätt att utöver lobbyister och branschorganisationer även ge de ideellt arbetande krafterna från hela landet möjligheten att skildra sin syn på verkligheten de lever i. Tusentals människor och tusentals hektar mark är berörda. Det borde inte finnas något kontroversiellt i att åtminstone lyssna på de som företräder människors och miljöns intressen. Att genom ett sakråd förebygga framtida motsättningar när en fråga är så konfliktladdad som minerallagen de facto är, borde vara i allas intresse.

När näringsministern i november 2019 talade på Svemins, gruvbranschens, årsmöte nämnde han de stora intressekonflikterna som behöver tas hänsyn till när han planerar utredningen av minerallagen. Sedan dess har EU-kommissionen lanserat en industriell allians med syfte att sätta press på medlemsländerna att plundra jorden på kritiska mineraler, till synes till varje pris. Ett initiativ som föranlett 234 miljöorganisationer och många framstående akademiker runtom i Europa att underteckna ett brev till kommissionen och mana till besinning.

Svaret vi fick från regeringskansliet var att det inte finns några planer på sakråd i det här fallet. Det var undertecknat av ett kansliråd i egenskap av ”biträdande myndighetshandläggare för SGU”. Om näringsministern har läst vårt brev är oklart.

Att inte tillvarata möjligheten med ett sakråd menar vi är olyckligt korttänkt. Om EU-kommissionens intentioner realiseras kommer Sverige vara ett av de länder som hamnar mest i fokus, blir utsatt för press och med garanterat ökande spänningar kring gruvfrågor som följd. Därför är det av yttersta vikt att minerallagen, som lider av en otidsenlig brist på demokrati, byggs på ett fundament där synpunkter på riktlinjer hämtas från alla berörda. 

Vi hoppas att de företrädare från riksdagens Skånebänk som deltog i vårt seminarium i Andrarum i mars 2019 i dag står upp för det de lovade då. Att eniga och partiöverskridande stå på vår sida och se till att lagstiftningen förändras. 

Vi behöver er hjälp nu! Partierna borde fråga näringsminister Ibrahim Baylan om han kan tänka sig att ompröva svaret vi fick från hans departements tjänsteman. Gör det vid nästa frågestund i riksdagen. Tusentals inmutade människor förtjänar att tas på allvar.


Anita Ullmann

Ordförande vetoNu