Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Därför eskalerar antisemitismen i Malmö – "Vi känner oss rädda"

Antisemitismen i Malmö eskalerar – men har funnits länge. Foto: JOHAN NILSSON/TT

”Hitler borde ha utrotat er alla” och ”varför släcktes gaskamrarna?”. 

Det är bara några av de hotfulla meddelanden som Judiska Ungdomsförbundet i Sverige dagligen möter på nätet.

När deras ungdomar själva möter hatet i skolan eller på gatorna hittar de stöd hos varandra genom samtal och gruppmöten.

– Nyligen hade vi en tjej som kom fram och visade vad hon hade fått för meddelande på Facebook, det stod ”död åt alla judar”, säger Daniel.

I veckan har våldsbrotten mot judiska inrättningar ökat. Eskaleringen började när USA:s president, Donald Trump, bestämde sig för att flytta Israels ambassad till Jerusalem – ett kontroversiellt beslut som väckt känslor. I Malmö samlades omkring 200 personer på Möllevångstorget för att demonstrera – och i den propalestinska demonstrationen skreks  hotfulla ramsor om judar. 

Dagen därpå kunde Kvällsposten rapportera att demonstrationen utreds som hets mot folkgrupp. 

"Vi vill ha vår frihet tillbaka, och vi ska skjuta judarna", skreks bland annat under demonstrationen.

"Fullständigt oacceptabelt", skriver utrikesminister Margot Wallström om händelsen.

I måndags hittades också två misstänkta brandbomber utanför judiska kapellet i Malmö. Men hatet mot judarna är långt ifrån nytt i Malmö. 

 

LÄS MER: Misstänkta brandbomber hittade utanför judiska kapellet 

 

Misstänkta brandbomber hittades utanför judiska församlingen i Malmö. Foto: JOHAN NILSSON/TT

Vågar inte bära religiösa symboler

Daniel är uppväxt och bosatt i Malmö, och är troende ortodox jude. Han jobbar aktivt i det Judiska Ungdomsförbundet Sverige och säger att en av deras uppgifter är att framföra judiska ungdomars intressen till politiker.

Han berättar att han inte vågar gå ut med sina religiösa attribut. En vän till Daniel började klä sig mer religiöst och blev plötsligt hotad, han fick hatbrev hem och på sociala medier. Han blev också slagen i skolan.

– Jag hade gärna velat bära min kippa, jag är stolt över den jag är, men det går helt enkelt inte. Jag vågar inte ens gå ut med mitt efternamn när jag gör uttalanden i media. Hoten hade kommit direkt. Inom gruppen vet vi att det är säkert.

De som främst berättar att de upplevt antisemitism i Daniels ungdomsgrupper är tonåringar, ungdomar som går i högstadiet. Han säger att han pratar med ungdomar som upplevt hatet över hela stan.

– En kille gick på en skola i Västra hamnen och blev väldigt hårt drabbad där, antisemitism finns överallt. Men jag upplever att vissa delar av Malmö är farligare för mig att vistas i, till exempel Rosengård. Jag som redan är utsatt vill inte gå i ett område som också är det. De som bär davidsstjärnan om halsen gör det oftast inte öppet, utan har det för sig själva och döljer den i vissa områden.

 

LÄS MER: Demonstration i Malmö utreds som hets mot folkgrupp

 

Donald Trumps utspel om att flytta USA:s ambassad till Jerusalem har orsakat kraftiga demonstrationer runt om i världen. Bilden ovan är från Iran. Foto: EBRAHIM NOROOZI / AP TT NYHETSBYRÅN

Väljer skolor med omsorg

Enligt Daniel finns det en anledning till varför det bor så många judar i exempelvis Djupadal, eller att de flesta väljer samma gymnasium.

– Inom gruppen vet vi att det är säkert och okej, där har vi varandra som stöd. Vårt nätverk är väldigt stängt eftersom vi är rädda. När jag själv gick i skolan blev jag vän med väldigt många, och det fungerade lite som ett skydd – för då vågade ingen gå på mig.

Han fortsätter berätta att de alltid anmäler när någon får möta hot, men att det inte brukar göra någon större skillnad.

– När vi får hot över sociala medier så anmäler vi alltid, men det brukar inte hända så mycket. Oftast får vi höra att det är antisionism, och har med konflikten Israel - Palestina att göra, och inte religion.

Sedan Trumps utspel om Jerusalem har hatet eskalerat. Men rabbin i Malmö, Shneur Kesselman, menar att staden har varit drabbad av antisemitism i flera år

– Det har pågått i jättemånga år, oftast är det verbalt, med folk som skriker glåpord och svär på både arabiska och svenska. Många har tutat och visat fingret, och jag har också blivit drabbad på det fysiska planet med folk som har kastat saker från förbipasserande bilar ute på gatan.

Rabbin Shneur Kesselman berättar att han känner sig osäker utomhus, och att det är väldigt jobbigt. Han menar att om det bara hade hänt enstaka gånger så hade det inte varit något större problem, men att det upprepas så många gånger från så många olika personer.

– Man förlorar sin trygghet, det påverkar hela sättet man känner sig utomhus. Jag känner mig osäker för det mesta, i vissa områden känner jag mig mer säker men där jag rör mig mest runt synagogan och församlingshuset, känner jag mig otrygg.

 

LÄS MER: DEBATT: De som uttrycker hat förstör för alla

 

På sociala medier är tonen mot judar extremt hård i vissa grupper. "Hitler borde utrotat er alla", skriver personer från Malmö. Foto: Skärmdump Facebook

Religiös konflikt

Rabbin säger att de i församlingen diskuterar och ger stöd åt varandra, men att de flesta håller låg profil ute i allmänheten, eftersom det finns en rädsla att stöta på antisemitism.

– Flera gånger har jag blivit kontaktad av föräldrar vars barn blivit mobbade i skolan, ofta vill de mest ha moraliskt stöd, ibland kan det bara vara skönt att höra att man inte är ensam.

Svante Lundgren är docent i judaistik vid CTR, centrum för teologi och religion vid Lunds universitet. Han förklarar att hotet mot judar kommer från en religiös konflikt med en lång bakgrund.

– I många länder i Mellanöstern finns det stark antisemitism, och därav finns det människor som blir uppväxta med det, inte bara hat mot Israel utan mot alla judar. Det finns mycket forskning kring det här och det man ser då är att vissa från Mellanöstern får med sig starka antisemitiska åsikter från sitt hemland.

Enligt Svante Lundgren är det bakgrunden till den starka antisemitismen, men han förklarar att det är långt ifrån alla från Mellanöstern som tänker så.

– Självklart är det så att de flesta med den här bakgrunden inte är antisemitiska men det finns en grupp som är det, och då har de fått med sig hatet hemifrån. I Malmö har vi en stor del av befolkningen som är från utlandet, och på många ställen finns det sociala problem. Om det finns människor som inte blir integrerade i samhället så kan det vara lättare för dem att spela ut det som ett hat mot en grupp.

Han förklarar att bråket mellan religionerna intensifieras på grund av Israel-Palestina konflikten.

– Alla negativa incidenter där nere påverkar oss här, stämningen kan intensifieras och då påminns man om bitterheten och generaliserar grupper.

 

LÄS MER: Naomi Abramowicz: Judiskt liv i Malmö sker bakom skyddsglas

 

Rabbin Shneur Kesselman vandrar genom Malmö. Foto: Nellie Erberth

Islamofobi i Malmö

Svante Lundgren berättar att det finns en utbredd antisemitism, men att den framför allt förekommer i Mellanöstern.

– I Koranen finns det uttryck om judar som är negativa, men det finns också mycket positiva. Den är delad och de som vill ta fasta på det negativa gör det om de vill det.

Han säger att högerextremismen också förekommer, att det har funnits flera incidenter både i Malmö och på flera andra ställen. Nazister, de radikala falangerna, är inte en så stor grupp men de kan ställa till med mycket.

– Det finns helt säkert en islamofobi i Malmö också, kvinnor som bär slöja får i vissa delar av staden höra många skällsord. Det är en allmän föreställning, inte minst bland de som stödjer SD att muslimer kommer hit och tar över. Rädslan leder till verbala och fysiska attacker, och det blir samma sak här, rädslan för att möta hat när någon bär slöja, är samma rädsla som förhindrar många judar att öppet bära kippa.

Hatet kommer från olika typer av grupperingar, menar han.

Precis som docenten Svante Lundgren förklarar, berättar även Daniel om bakgrunden till antisemitismen och varför hatet finns.

– Det är en lång bakgrund. Ibland handlar det om historien och ibland handlar det om uppväxt. Är du uppväxt i hat är det inte så lätt att veta bättre. Jag har mött hat från alla, det finns ingen specifik grupp. Högerextremismen finns också, det har varit ett enstaka fall från en elev på en skola som blev utsatt, men det har inte varit ett särskilt stort problem.

 

LÄS MER: Mats Larsson: Skyll inte oron bara på Donald Trump

 

Synagogan i Malmö. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Malmö stad tar brotten på allvar

Han säger att ungdomarna brukar berätta om att det både är hat på nätet, och i skolkorridorerna.

– Så är processen, det börjar på nätet eftersom det är enklare att vara tuff bakom en skärm. Sedan blir det ofta ordkastning i skolan och i allra värsta fall leder det till fysisk misshandel. Det finns en korrelation till konflikten Israel-Palestina. Så fort något händer där borta får man en rak dänga här i Malmö, antalet incidenter ökar direkt. Det handlar oftast om kränkningar, hatbrott och verbala bråk i skolmiljö.

Thomas Bull jobbar som trygghets- och säkerhetssamordnare för Malmö stad, men har tidigare arbetat som polis och startade hatbrottsgruppen i Malmö. Han berättar om kommunens syn på det utbredda och eskalerande hatet.

– När det kommer till säkerheten för synagogan och den judiska församlingen så beror det ofta på vilka frågor och önskemål de själva har. De jobbar väldigt nära lokalpolisen och de har en egen säkerhetschef, ofta är det de själva som flaggar för hot och risker som de kan se. 

– Kan vi bidra med något gör vi gärna det. Vi gör vad vi kan för deras säkerhet såklart, precis som vi gör för andra föreningar och församlingar inom ramen för Malmö stads möjligheter, säger han.

Thomas Bull förklarar att Malmö stad fokuserar på utbildningen.

– Vi tar hatbrott på allvar och agerar när det sker, med polis och civilsamhälle. Något som är väldigt viktigt för oss på lång sikt är att vi ska få in arbetet i utbildningen, att redan tidigt kunna arbeta med barn och ungdomar om mänskliga rättigheter och försöka baka in hatbrott så att det blir något normalt att alla är lika värda oavsett etnicitet, hudfärg, sexualitet eller religion.

 

LÄS MER: Donald Trump kan erkänna Jerusalem som huvudstad

 

Salahuddin Barakat är imam och rättslärd. Han berättar att även muslimer drabbas av ett omfattande hat. Foto: KARIN SELÅKER

Samarbete med moskén

Enligt Bull arbetar Malmö i dag med det civila samhället – inte bara muslimer och judar, utan även den romska gruppen och andra minoriteter. Han menar att deras viktigaste uppgift är att vara en förebild för barn och unga. Att snarare visa och lära vad som är bra i stället för att peka ut vad som är farligt.

Islamic Center förvaltar en av moskéerna i Malmö, och där arbetar Bejzat Becirov som vd. Han säger att det finns många med fördomar mot muslimer, och han ser likheter i problematiken för synagogan och moskén.

– Det är helt förfärligt, det händer samma saker hos dem som det gör hos oss. Varken vi i moskén eller de i synagogan borde sitta inne i rädsla, vi är båda utsatta. Men vi ställer gärna upp och hjälper varandra så att vi slipper vara rädda. Nu har vi levt med hat så länge att vi måste lära de yngre om kärlek i stället.

Det finns ett nytt projekt i Malmö som kallas "Amanah". Det betyder trygghet, på arabiska.

Projektet bygger på en relation och dialog mellan imam Salahuddin Barakat som är representant för det muslimska nätverket i Malmö, och rabbi Moshe-David HaCohen.

– Projektet handlar om att bygga tillit och förtroende mellan judar och muslimer, men också till samhället. Malmö har sina problem med det här, överlag har vi även en hårdare utvecklad antisemitism och islamofobi från högerextremismen. Därför är det här projektet viktigt, säger Salahuddin Barakat.

Han berättar att de kommer att hålla i olika aktiviteter, bland annat i textstudier som är öppna för alla. De kommer också att vara ute på skolor och träffa ungdomar, och ta emot studiebesök i både synagogan och på Islamic Center.

Donald Trump-bilder bräns i Teheran, Iran. Foto: EBRAHIM NOROOZI / AP TT NYHETSBYRÅN

Stöd från allmänheten

Shneur Kesselman säger att han har fått stort stöd av allmänheten när det har hänt något. Han berättar om en händelse som skedde ett år efter att han medverkat i Uppdrag Granskning, så han blev stannad på stan av en man:

– Han frågade om det inte var jag som varit med i programmet och berättat att jag blivit bespottad en dag på gatan, och när jag berättade att det var jag sa han att det var han som gjort det. Han bad om ursäkt och sa att han var ledsen över det han gjort, att hans världsbild ändrat sig sedan dess och tyckte det var synd att jag behövde uppleva sådant. Det var helt fantastiskt – då förstår man att det faktiskt ger bra resultat när frågan blir tagen på allvar i media.

Daniel berättar om de gångerna han varit utomlands, och vågat bära sina religiösa attribut. Det är då han som mest känner sig som sig själv.

– Då känner jag en stor frihet, jag hade gärna velat bära det öppet här i Malmö också. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!