Danmark har under en längre period haft en betydligt mer restriktiv hållning i flyktingfrågan än Sverige. Förra året uttalade statsminister Mette Frederiksen (S) att målet för landet är att ha noll asylsökande.
– Vi ska akta oss så att det inte kommer för många till vårt land, för då kan vår kraft att hålla samman försvinna. Den är redan utmanad, sa Mette Frederiksen då.
För att avskräcka flyktingar från att ta sig till Danmark införde man 2016 den så kallade ”smyckeslagen”. Den innebär bland annat att kontanter och värdesaker värda mer än 10 000 danska kronor (ungefär 14 000 svenska) kan beslagtas från asylsökande för att bekosta deras uppehälle i Danmark.
Tillhörigheter som har affektionsvärde, som vigsel- och förlovningsringar, minnesgåvor från anhöriga och religiösa föremål ska dock vara undantagna beslag – oavsett deras värde. Men om smycket är en handelsvara är saken annorlunda.
– Om de så säger att vi ska dra ut guldplomberna på flyktingar så gör jag det, sa en dansk polis till Dagens Nyheter, när lagen trädde i kraft 2016.
Lagen fick kraftig kritik. Dåvarande statsministern Lars Løkke Rasmussen utmålades bland annat som nazist i brittiska tidningen The Guardian.
Den franska satirtidningen Charlie Hebdo häcklade också den danska lagen med en teckning som visade en man med en stor tång som drar ut tänderna på en immigrant.
– Ni får dem tillbaka när ni återvänder hem till er, säger mannen med tången till immigranten, i teckningen.
Ukrainska flyktingar ska undantas
Nu är ”smyckeslagen” på tapeten igen i Danmark. Det med anledning av den ryska invasionen av Ukraina och den flyktingvåg från landet som skapats.
Danska politiker svänger nu i frågan och är beredda att ta emot stora mängder flyktingar från kriget.
Socialdemokraterna och Venstre, de två största partierna i det danska folketinget, anser att flyktingar från Ukraina ska undantas från ”smyckeslagen”.
– Lagen riktar sig mot de som bryter upp från ett område där man är i säkerhet och sen reser genom säkra länder. Men så är det inte för ukrainarna. Vi är deras närområde, säger Rasmus Stoklund, som är Socialdemokraternas talesperson i migrationsfrågor, till Ekstrabladet.
I podcasten ”Ingen kommentar” ombeds Rasmus Stoklund förklara skillnaden mellan ukrainska flyktingar och flyktingar från andra länder.
– Om man till exempel sitter i säkerhet i ett flyktingläger nånstans i världen, så är det bra att veta att man själv får vara med och finansiera sitt uppehälle i Danmark. När det gäller Ukraina handlar det om att folk kommer direkt från en krigszon till Danmark och då saknar det relevans att prata om smyckeslagen, säger han.
Under åren 2015-2020 kom den största delen av de asylsökande från Syrien där det under 10 år rasat ett inbördeskrig. Över halva befolkningen är på flykt från sina hem.
”Enligt min mening helt rimligt”
När det blåste som mest kring ”smyckeslagen” försvarades den av dåvarande statsministern Lars Løkke Ramsussen med att flyktingar får samma förutsättningar som danska medborgare. Även en dansk person som har värdesaker värda mer än 14 000 kronor kan tvingas sälja dem innan man får bidragshjälp.
Dåvarande utlännings- och integrationsminister Inger Støjberg (V) var en av de som tog initiativet till lagen.
– Det är enligt min mening helt rimligt att man själv ska betala, om man kan klara sig själv, när man kommer hit som asylsökande, sa hon till Ekstrabladet i samband med att lagen trädde i kraft.
Ett par år efter att lagen trätt i kraft i Danmark lade SD:s partisekreterare Richard Jomshof, fram en motion i riksdagen där han föreslog att asylsökandes ägodelar ska beslagtas även i Sverige. Inspirationen hade han fått från Danmark.
”Själv ser jag det som en självklarhet att vi även här i Sverige bör ledas av principen att man försörjer sig själv om man kan”, skrev han.
Motionen fick senare avslag.
Svängningar även i Sverige
Enligt en mätning från Expressen/Sifo anser åtta av tio svenskar att Sverige bör ta emot flyktingar från Ukraina. Över en tredjedel anser att detta bör göras ”i mycket stor utsträckning”.
Enligt Sifos opinionschef Toivo Sjörén är det normala i de flesta flyktingundersökningar att man tycker man tar emot för många flyktingar.
– Det här bryter mot de vanliga flyktingfrågorna, säger han till Expressen.
Sverigedemokraterna, som har formuleringen ”Sverige är fullt” på sin hemsida, är nu beredda att öppna gränserna för ukrainska flyktingar. Det sa SD:s utrikespolitiske talesperson Aron Emilsson i SR:s lördagsintervju.
– Det är en exceptionell situation i Europa, i vårt närområde, och då måste vi också agera därefter, säger han.
I Staffanstorp, som är en av de kommuner som har tagit emot minst antal flyktingar under de senaste åren, öppnar man också för att ta emot flyktingar från Ukraina.
Kommunstyrelsens ordförande Christian Sonesson (M) menar att det är en annan situation nu jämfört med krisen 2015.
– Man matas av information och bilder kring lidandet och en galen rysk aggression mot ett väsentligt mindre land i Europa som ligger väldigt nära oss. Det är klart det väcker sympati hos svenskar på ett helt sätt än vad det gjort tidigare, sa han till Kvällsposten under förra veckan.
Den plötsliga viljan att hjälpa till har väckt känslor och skapat debatt.
”När det utan debatt är legalt att börja definiera ukrainska flyktingar som ”riktiga flyktingar ”, men exempelvis flyktingar från utomeuropeiska länder som ”oriktiga”, och även hänvisa till kulturella skillnader och likheter, hudfärg och religion som argument för ett generöst eller ogeneröst europeiskt mottagande, kan vi vara på väg in i en ytterst farlig rasistisk retorik och praktik”, skrev nyligen Farhad Jahanmahan, forskare och författare, och Cecilia Persson, flyktinghistoriker och författare, på Expressens debattsida.
