Viruset blottlägger ett livsfarligt utanförskap

Asha Mohamud Abi tar på sig en lila väst och gör sig redo för att hjälpa Rosengårdsbor i coronakrisen. 

Många är rädda att viruset ska drabba extra hårt här, där många lever trångbott.

Det är en solig vårdag. Körsbärsplommonträd blommar runtom i stadsdelen.

22-åriga Asha är född i Sverige men efter att ha flyttat till föräldrarnas födelseland Somalia har hon de senaste fyra åren studerat i kinesiska staden Ningbo.

Som läkarstudent har hon sett hur kineserna tagit sig an coronaviruset och sjukdomen covid-19.

Nu är hon i Sverige för att hjälpa invånare i sin födelseort.

Men arbetet har knappt börjat förrän hon ser hur svensk-somalier som dött av viruset hånas i sociala medier.

”Människor svartmålas”

Det var på måndagskvällen som svensksomaliska läkarföreningen i SVT:s Aktuellt larmade om att hälften av de som då dött av viruset var svensk-somalier.

Enligt föreningen är Järva i Stockholm, där flera socialt utsatta områden ligger, särskilt drabbat. Var sjunde stockholmare som konstaterats smittad bor där, enligt regionen.

Viruset – som kom till Sverige främst via personer som haft råd att åka på skidresor – tycktes drabba resurssvaga invånare hårdare.

Men larmet ledde snabbt till att svensk-somaliska offer hånades i sociala medier av personer som ansåg att de har sig själva att skylla för att de antogs inte ha lärt sig svenska.

I somaliska Fredsföreningens lokal på Rosengård står ett foto av Olof Palme i mitten, bland bilder från fester, fotbollsmatcher, och profiler som engagerat sig under de 26 år som föreningen varit aktiv i området.

Vissa i föreningen är arga över att medier rapporterat om svensk-somalierna som dog i viruset.

– Det leder till att människor svartmålas. Vi är ett samhälle och måste utgå från det, inte kartlägga vissa grupper, säger en person.

– Vi måste vara måna om varandra nu och inte sprida misstankar. Det talas om trångboddhet på grund av sex personers död – men är det fakta?

Personer med utländsk bakgrund misstros

Dagen efter medierapporteringen om svensk-somaliernas utsatthet ringer Smittskydd Skåne till föreningen i Rosengård och frågar hur de kan stötta med information.

Många kommunala mötesplatser i området är stängda eller har brist på personal, och få av de som går att nå vet vad som görs för att stötta befolkningen.

Men här, där den somaliska gruppen inte är så stor som i delar av Järva, är somalier redan i gång med arbetet mot virusets framfart.

Trots att gruppen är en minoritet här har Rosengårds fastigheter valt den somaliska föreningen för att nå ut till alla invånare.

Läkarstudenten Asha Mohamud Abi och vännen Igram Abdullahi Nur, som också tills vardags bor i Kina, ska nu hjälpa invånare i riskgrupper med bland annat att handla medicin och mat.

Asha tror inte att problemet främst handlar om brist på information.

– Jag tror att det funnits ett generellt problem där man trott att viruset är samma som en vanlig influensa. Då har folk gått hem till varandra för att hjälpa sina sjuka släktingar och vänner, och smittats.

– Många somalier jobbar dessutom inom vård, äldreomsorgen, som chaufförer. De har smittats ute i samhället. Sedan är det ett faktum att personer i utsatta områden har sämre hälsa och en del ingår i riskgrupper, säger hon.

Här i delar av Rosengård är den förväntade livslängden ungefär sex år kortare än i Malmös resursstarka områden.

Skillnaden mellan vissa grupper är ännu större än så. Ett fenomen som Malmö inte är ensamt om och som individen ofta inte själv kan påverka, enligt studier.

En kartläggning som gjordes i Göteborg och presenterades 2015 visade att skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper kvarstod även om faktorer som levnadsvanor och ursprung sorterades bort.

Alltså: de som befinner sig i lägre positioner i samhället och är måna om en god hälsa har ändå sämre hälsa än resursstarka personer som röker och dricker och inte tränar.

Dessutom finns det risk att personer med utländsk bakgrund misstros.

2018 uppmärksammades att ambulanspersonal misstrodde en patient med massiv hjärnblödning. I dokumentationen antecknade sjuksköterskan: ”spelar medvetslös” och ”kulturell svimning”. Patienten avled senare.

2019 avled en 33-årig kvinna med utländsk bakgrund i sviterna av en förlossning efter att ha nekats kejsarsnitt.

Studier från Uppsala universitet visar att utlandsfödda kvinnor från låginkomstländer har sju gånger högre risk att dö under eller efter förlossningen än svenskfödda kvinnor.

Löfvens tal tolkas olika

På Rosengårdsskolan, där många barn bor i ett av Sveriges allra fattigaste områden, Herrgården, håller många föräldrar sina barn hemma. Precis som i skolor på andra håll i Malmö.

Lärare vittnar om att föräldrarna tolkat statsminister Stefan Löfvens (S) tal på olika sätt. En del trodde budskapet ”i det här läget måste alla ta sitt ansvar” innebar att man inte skulle låta barnen gå i skolan.

– Mitt intryck är att många här är extremt försiktiga idag. Nästan överdrivet, säger Asha.

Fler invånare går med munskydd här än på andra håll i Malmö och de stora moskéerna och källarmoskéerna har stängt. 

Expressens Frida Sundkvist rapporterade redan den 12 mars att det saknades information om coronaviruset på flera vanliga språk.

– Muslimer och somalier har ingen bristande hygien men i förorten behöver man samla ihop ett antal personer som arbetar med krisberedskap och på så sätt blir internt informationscentrum, säger Mohamed Nuur, ordförande för S i Tensta.

På CVE vid Brottsförebyggande rådet säger analytikern Xoncha Nouri att utmaningarna är större än ”bara brist på information”.

– I dessa områden behövs mer än en broschyr ”om krisen eller kriget kommer” eller information som översätts till ett visst språk mitt under en pågående kris, säger hon.

Myndigheter har generellt bristande närvaro i utsatta områden. Det skapar distans som kan vara förödande.

Xoncha Nouri anser att det behövs byggas upp relationer med näringslivet, lokala företag, samfunden, föreningarna, gräsrotsaktörer och andra lokala aktörer och använda deras kompetenser och legitimitet i ett tidigt skede.

– Hur många myndighetschefer syns i utsatta områden?  Hur många har själva utländsk bakgrund? Hur många säkerhetsanalytiker, krisberedskapsanalytiker, poliser och andra som arbetar med förebyggande frågor har själva växt upp i utsatta områden?

”Ett säkerhetshot”

Att inte involvera hela samhället kan bli ett säkerhetshot, varnar Xoncha Nouri.

Enligt analytikern krävs ett långsiktigt, strategiskt arbete och insikten om att utsatta områden har särskilda utmaningar som kan kräva lokalt anpassade åtgärder och lösningar. Exempelvis personliga möten, andra former av kommunikation, större närvaro.

– Det krävs en aktiv medvetenhet om att personer som själva har flytt kriser och krig, både innanför systemet och utanför systemet sitter på kompetenser, erfarenheter som kan vara helt nödvändiga, unika och ovärderliga i krissituationer tack vare språk, kontext, bakgrund, upplevd legitimitet, förtroende, förförståelse.

I Rosengård går Asha och Igram till bostäder för att stötta personer som behöver hjälp.

De säger att de struntar i att det finns personer i Sverige som hånar svensk-somalier som dött i viruset.

– I Kina stängde allt. De flesta bussar gick inte. Vi kunde bara gå ut och handla var tredje dag.

– Men jag kände snabbt att jag inte ville vara instängd där. Jag ville komma hit och hjälpa släkt och folk där jag är född och uppvuxen, säger Asha.

LÄS MER

5 experter svarar - då kan coronakaoset vara över 

LÄS MER

Hit vänder du dig med dina frågor om corona 

Missa inga nyheter om coronaviruset! Ladda ner Expressens app - och slå på notiser - för senaste nytt.