Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Han vägrar ge upp sin dröm om ett fritt Skåne

En vanlig syn för Limhamnsborna i Malmö – Carl P Herslow och hans skånska flagga. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Carl P Herslow tycker att svenskarna är alltför fogliga. "De bryr sig inte", säger han. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Han var missnöjd – först av alla.

Efter 40 års kampanjande satsar Carl P Herslow på ännu ett val.

– Eftersom folk inte ser resultat av Sverigedemokraternas existens, så hoppas vi få fler röster i nästa val, säger han.

Carl P Herslow står som vanligt utanför Systembolaget i Limhamn med en sliten plastkasse och ett hemgjort plakat – en välkänd syn för Malmöborna. 

"SKÅNE ISLAM FRITT" står det på plakatet, intolerans och särskrivning i provokativ förening.

De flesta ignorerar honom. 

Någon enstaka stannar och hälsar.

Enbart åldrade män.

Vad är det som gör att han kämpar vidare – trots massiv motvind? Vi åkte dit för att fråga.

Det är ingen slump att Carl P Herslow står utanför just Systembolaget. Spritmonopolet är en av hans frågor. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Det är ingen slump att han står just här, för redan från början var det Systemet han ville göra uppror mot – både spritbutiken och den politiska strukturen.

Själv har Carl P Herslow nyligen firat sin 74:e födelsedag och Skånepartiet (Skåp) blir 40 år i år (38 som registrerat politiskt parti). 1985 var nykomlingen med och avgjorde kommunalvalet i Malmö – med Skåp-rösterna i ryggen kunde den borgerliga oppositionen ta makten.

Sedan dess har Carl P Herslows ideologi fått ett uppsving, måste man nog säga.

Regionerna går framåt

Populistiska partier har gått framåt på många håll i Europa – Frankrike, Ungern, Finland och Tyskland till exempel. 2016 vann Donald Trump valet i USA, av många ansedd som en klassisk populistisk politiker.

Samtidigt har regionala rörelser fått vind i seglen – i Skottland och Katalonien till exempel. Skåne är sedan 1999 inte bara ett enda län, utan en region med lite mer inflytande. Danmark har kommit närmre med Öresundsbron som öppnade år 2000.

Precis som Carl P Herslow ville när han började sin missnöjespolitiska mission i slutet av 1970-talet.

Men Skånepartiet har under samma period gått bakåt, på gränsen till utplånats. 

I senaste valet fick partiet 1 100 röster i Malmö.

Varför ger Carl P Herlsow inte upp?

 

Generellt sett tycker jag det är jobbigt när de står precis utanför. Men vi har ju yttrandefrihet

 

"Det är kallt", konstaterar Carl P Herslow på vinterns första dag i Skåne. Han fryser, trots aktivistvanan att bära dubbla mössor. Systembolaget har klagat på att han blockerar entrén för kunderna, så han är noga med att hålla avståndet till butikens dörr. 

– Generellt sett tycker jag det är jobbigt när de står precis utanför. Men vi har ju yttrandefrihet, säger butikschefen Raymond Eriksson.

En gammal lumparkompis kommer förbi

Carl P Herslow begränsar sig efter klagomålen till att tilltala dem som verkar vara intresserade.

– Det är viktiga saker! ropar han åt en man som heter Bengt.

Men det visar sig att Bengt känner igen honom från lumpen och totalvägrar att prata politik. 

Ändå är det här, i Skåne, som Herslow vill starta sin frihetsrevolution. Mot spritmonopol, public service och islam. För kärnkraft och regional självständighet. 

Det finns fler som har sett Skåne som den perfekta arenan för att etablera ett missnöjesalternativ.

Sjöbocentern under Sven-Olle Olsson krävde folkomröstning om flyktingmottagning 1988. Han uteslöts och bildade Sjöbopartiet. Och listan av småpartier kan göras längre. Burlövspartiet, Eslövspartiet, Centrumdemokraterna och Kommunens väl är bara några av dem. 1998 gick 16 småpartier samman under beteckningen Skånes Väl och fick sex mandat i regionfullmäktige.

Numera har de flesta somnat in och flera av politikerna har gått till Sverigedemokraterna. 

Men Carl P Herslow kämpar fortfarande, bland annat för skånsk självständighet.

Menar du att det är realistiskt?

– Ja, det är klart. Det förutsätter en folkomröstning förstås, som man har haft i Skottland, eller Katalonien, fast den kanske vi inte ska gå in på eftersom den är så ifrågasatt.

– Man kan göra experimentet: Hur skulle det gått i den skotska folkomröstningen om London ville införa islam? Och alla whiskytillverkare skulle förbjudas?

Mona Sahlin: "Jag ser dem som mina motståndare"

När man pratar med Carl P Herslow är det lätt att samtalet glider in på islam.

I valrörelsen 2010 väckte han uppmärksamhet genom att avbilda Mona Sahlin med muslimsk sjal. Budskapet skickades hem till 600 000 skåningar och användes även på plakat. 

Mona Sahlin sa då att hon inte tänkte agera mot bilden – förutom genom att fortsätta "kämpa mot rasistiska partier".

– Om de utser mig till sin motståndare så är det bara att buga och bocka - för jag ser dem som min stora motståndare också, sa Sahlin då.

 

Att muslimer skulle bli en röstmajoritet är helt otänkbart

 

Och Carl P Herslow erkände att retoriken var ovanligt aggressiv för en svensk valrörelse. 

– Vi vill väcka folk, då skruvas tonläget upp. Islam är en farlig företeelse, nästa valrörelse kan det vara för sent, varnade han då, år 2010.

Sju år har gått sedan dess, men islam är fortfarande i topp på hans agenda och det är "snart för sent" – även nu, enligt Herslow. 

– Från Stockholm försöker man införa islam, både i Skåne och i Sverige, säger han.

Vad är det som tyder på det, menar du?

– Kungen har tagit av sig skorna när han besökte en moské. På sjukhuset i Malmö serveras inte fläskkött. Margot Wallström har stått och sagt att "vi har den största respekt för islam som världsreligion". Och nu har de gett ut ett frimärke* också.

Vad har det för betydelse om kungen tar av sig skorna?

– Om han inte hade gjort det, så hade det varit möjligt att hjälpa människor ut ur islam.

Majoriteten av svenskarna tänker inte alls som du om islam, varför är det så, tror du?

– De har inte satt sig in i det. Ingen tror att islam kommer att ta över. De tror att facket, Socialdemokraterna och Svenska kyrkan kommer att ordna allt.

Så människor i Sverige är passiva, tycker du?

– O ja. De bryr sig inte. De sätter sig inte in i saker.

Missnöjd sedan 1977 – vad är det som får Carl P Herslow att kämpa vidare, trots usla röstsiffror? Kvällspostens Maria Rydhagen träffade Skånepartiets grundare efter ett av hans vanliga torgmöte utanför Systembolaget. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Men varför har du synpunkter på islam? Det är väl varje persons privatsak.

– Nej, det kan jag inte hålla med om. Muslimernas strävan är att hela samhället ska vara islamiskt. De är skyldiga att lyda Koranen. Att sedan inte alla gör det, det är en annan sak. Men om de inte följer Koranen kommer de till helvetet.

Du förespråkar frihet. Varför är du då emot religionsfrihet?

– Det är jag inte, i och med att jag inte definierar islam som en religion, utan som en vidskepelse, säger Carl P Herslow.

Du har blivit JK-anmäld för uttalanden om muslimer. Anser du själv att det du säger är hat?

– Nej. Det är hat mot en lära. Men kärlek till de människor som är fångade av läran. 

Jonas Otterbeck, professor i islamologi. Foto: Lunds universitet

Jonas Otterbeck, professor i islamologi vid Lunds universitet, tycker att tanken på ett muslimskt övertagande är orealistisk. 

– Det finns en halv miljon muslimer i Sverige, skulle jag tippa. Vad vi vet socialt om dem är att de är sämre kopplade till bostads- och arbetsmarknaden. I genomsnitt har de helt enkelt sämre ekonomi.

 

Jag vet faktiskt inte hur man tänker sig att en minoritet skulle ta över allt

 

– Att muslimer skulle bli en röstmajoritet – och dessutom lyckas ena alla muslimer – är helt otänkbart. För bland dem finns till exempel många iranier och afghaner som har en ytterst negativ syn på politisering av religion, säger Jonas Otterbeck.

Han funderar vidare på Skånepartiets scenario.

– Det skulle kräva en våg av konvertering. En helt extrem våg. Nej, jag vet faktiskt inte hur man tänker sig att en minoritet skulle ta över allt, säger Jonas Otterbeck.

Professor Jonas Otterbeck: "Gäller inte alla muslimer"

Men han har sett den här typen av islam-kritik tidigare.

– Den typen av idéer bygger oftast på att man har läst på, men selektivt. Ofta hänvisar man till kompromisslösa skrifter som bygger på äldre teologi. Men man måste förstå att många muslimer inte gör de tolkningarna, utan tvärtom tar avstånd från dem, säger Jonas Otterbeck.

Han tycker överhuvudtaget att det är omöjligt att prata om muslimer som en enda grupp där alla är lika.

– Muslimer förstår islam på många olika sätt. Det finns 1,8 miljarder muslimer utspridda över världen. I vissa regioner går det inte att lämna religionen utan fara för livet – på andra ställen är det inget problem alls, säger Jonas Otterbeck, professor i islamologi.

Fälld för brott mot upphovsrättslagen

I vinterkyliga Limhamn fortsätter Malmös meste missnöjespolitiker sitt solorace.

Historiskt har Skånepartiet gjort betydligt mer väsen av sig. Under tidigt 1980-tal delade Carl P Herslow ut sprit vid torgmöten. 

 

Eftersom folk inte ser resultat av SD:s existens, så hoppas vi få fler röster nu

 

Han blev JK-anmäld efter att ha kallat islam för en "smittsam psykosocial sjukdom" i partiets närradio, samt för en Muhammed-affisch, och han fälldes för brott mot upphovsrättslagen efter att ha publicerat en text från Erikshjälpen i egen bok.

Mikael Stigendal, professor i sociologi vid Malmö högskola, släppte 1988 boken "Skånepartiet" tillsammans med Tomas Petersson och Björn Fryklund. Han tror att Skånepartiet banade väg för SD. Foto: Privat

Mikael Stigendal, professor i sociologi vid Malmö högskola, släppte 1988 boken "Skånepartiet" tillsammans med Tomas Petersson och Björn Fryklund.

Han påpekar att attackerna mot islam inte stod högt på Skånepartiets agenda från början.

– När vi skrev boken lyssnade vi igenom 1 105 telefonsamtal till närradion och försökte kategorisera dem. Då var invandringskritiken inte så tongivande. De som ringde in var snarare människor som var klämda i samhällssystemet, säger Mikael Stigendal.

Många gick till SD

Han menar att de många skånska småpartierna banade väg för SD.

– Det skulle jag definitivt vilja säga. Därigenom mobiliserades en hel del människor som inte hade kontakt, men som fick det i de här partierna, säger han.

Carl P Herslow inser att Skånepartiets sympatisörer gått till SD – men han anser inte att slaget är förlorat.

– SD har en syn på invandringspolitik som liknar Skånepartiets. Men eftersom folk inte ser resultat av SD:s existens, så hoppas vi få fler röster nu, säger Herslow.

– SD är helt utspelade. 

Varför menar du med det?

– De är orutinerade. De är okunniga. De har inte satt sig in i några andra frågor än invandringspolitiken. Man kan klämma sönder dem i försvarsfrågan, exempelvis.

Vad tycker du om Jimmie Åkesson?

– Han är helt och hållet ute efter egna fördelar, inte sina väljare. Han sa 2009 att han skulle göra allt för att stoppa islam, men karlstackarn har inte gjort ett dugg, säger Carl P Herslow.

Jörgen Grubb, Skåneordförande för SD, tycker att uttalandet om att man skulle vara uträknade är "absurt".

– Massor av väljarundersökningar under de senaste åren visar att vi är största eller näststörsta parti i Skåne. Att kalla oss "utspelade" då är ganska konstigt, menar Grubb.

Herslow ogillar Trump – men gillar populism

Carl P Herslow är även kritisk mot USA:s president Donald Trump ("en mycket, mycket osympatisk politiker") men själv kallar han sig gärna populist.

– Populism har två betydelser. Dels att ansvarslöst vädja till människors instinkter. Om en bank säger "vi har hög inlåningsränta och låg utlåningsränta", då luras man. Men populism i betydelsen att man vädjar till människor för att de förstår bättre än ledningen – då är vi populister.

Är ni ett missnöjesparti?

– Ja, i den meningen att vi är missnöjda med sakernas tillstånd. Men inte i den meningen att vi inte har egna förslag att komma med, för det har vi.

Är du rasist?

– Nej. Jag är individualist. Man måste bedöma varje individ för sig. Vad gäller människor finns ingen som är renrasig, vi är alla uppblandade.

Vad tycker du om Nordiska motståndsrörelsen?

– Det är förvirrade ungdomar. Men det ska bekämpas med information och argument. Om det går för långt måste man förbjuda, då är det inget annat att göra.

Vad tycker du om #MeToo?

– Det har gått lite väl långt. Men det är klart att det är bra. Översitteri i vardagslivet har jag alltid varit emot.

 

LÄS MER: Frimärket som Carl P Herslow syftar på är en serie med tio Lars Lerin-akvareller som föreställer byggnader, varav en är en moské. Uttalandet av Margot Wallström ("Regeringen har största respekt för islam som religion och dess bidrag till vår gemensamma civilisation") gjordes 2015 i samband med debatten om relationerna med Saudiarabien.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!