Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Brevet från polismästaren som varnar de kriminella

Stefan Sintéus pratar om färre vapen och en nedkyld utveckling i staden
Petra Stenkula, polismästare och chef för regionala utredningsenheten, kommunalrådet Katrin Stjernfeldt Jammeh, polismästare Stefan Sintéus, Stefan Löfven, socialminister Lena Hallengren och Jarl Holmström, biträdande regionpolischef. Foto: Polisen
Karolin Hakim, 31, blev det tredje offret för skjutningar i Malmö under 2019. Hon mördades när hon höll sitt spädbarn i famnen.Foto: Privat / Privat
Platsen vid Sergels väg där Karolin Hakim mördades var under en längre tid en minnesplats. Den är numera borttagen efter att Karolin Hakim begravts.Foto: JENS CHRISTIAN / JENS CHRISTIAN
Stefan Sintéus, polismästare i Malmö, ser nu hur antalet sprängningar och skjutningar blir färre.Foto: Micke Ölander

Här är brevet från polismästare Stefan Sintéus till stadens hårda kriminella kärna. Budskapet är kompromisslöst. 

– Det finns inte en enda polispatrull ute på gatan som inte vet vad var de här personerna finns, vad de gör och vilka de umgås med, säger Stefan Sintéus.

Nyligen gav han och andra polisbefäl en hemlig dragning för statsminister Löfven om aktionen mot Malmös kriminella. Utvecklingen kan ha vänt.

Stefan Sintéus vet bättre än de flesta vad som pågår i Malmös undre värld. Men han berättar sällan för utomstående vad som pågår. Det gör att en intervju med polismästaren om kriminalitet i Malmö sällan blir särskilt detaljerad. Han undviker att uttala sig konkret om pågående utredningar.

I förra veckan när Stefan Löfven och socialminister Lena Hallengren var i Malmö skedde en annorlunda dragning bakom stängda dörrar och utan journalister. Förutom Malmös polismästare deltog Katrin Stjernfeldt Jammeh, socialdemokrat och kommunstyrelsens ordförande i Malmö, Petra Stenkula, chef för regionala utredningsenheten, Jarl Holmström som är biträdande regionpolischef och Lena Hallengren.

Ministrarna blev uppdaterade

– Statsministern blev under 45 minuter uppdaterad på skjutningar och sprängningar. Ett bra möte där vi även berörde en del lagstiftning vi saknar till exempel att användandet av explosiva varor i kriminellt syfte borde likställas med den nya vapenlagstiftningen, säger Stefan Sintéus.

Möten av den här typen med politiker är inte ovanliga. Det är under sådana informella träffar som bland annat Stefan Sintéus och Petra Stenkula drivit på att straffen för vapeninnehav ska skärpas. Det skrev Kvällsposten om redan 2015 när de två polischeferna offentliggjorde en kravlista. Den 1 januari förra året kom den hårdare lagstiftning som efterlysts av polisen.

Antalet sprängningar i Malmö har minskat kraftigt sedan 1 januari 2017. Polisen uppskattar att det handlar om sammanlagt cirka 32 sprängningar under 2019.Foto: Polisen

I dag innebär de skärpta straffen för vapenbrott att den som bär en pistol eller annat skjutvapen kan räkna med att bli häktad eftersom minimistraffet höjts till två års fängelse.

Nu vill polisen se samma skärpning av straffen för att hantera och inneha sprängämnen. Det är ett resultat av den utveckling man sett under senare år inte bara i Malmö utan i hela södra polisregionen.

– Tyvärr ser vi att det här att använda sprängmedel är något som verkar ha fått fäste i södra Sverige. Det är inte bara i Malmö. Lund är ett exempel , Landskrona och Hässleholm har också drabbats, säger Stefan Sintéus.

Oroas av sprängningarna

Han och andra ser med oro att dynamit och sprängdeg blivit allt vanligare.

- Vi sätter ett väldigt stort fokus på det här just nu. Vi tittar ju givetvis på detta inte bara i Malmö. Vi vill se på det här i ett nationellt perspektiv kanske till och med internationellt perspektiv.  Var kommer det ifrån? Vem är bombmakare?

Till intervjun med Kvällsposten har han inte oväntat med sig senaste statistiken fram till den 30 september över sprängningar och skjutningar i Malmö. Den talar ett tydligt språk.

– Vi tror vi har påverkat hela utvecklingen i Malmö när det gäller kriminalitet. Det har varit färre skjutningar och färre sprängningar, säger Stefan Sintéus.

Statistik från den 1 januari 2017 till och med den 30 september i år visar en kraftig nedgång av antalet skjutningar i Malmö och antal skadade och döda.Foto: Polisen

Antalet skjutningar i Malmö under 2019 ligger för närvarande på 27 stycken. Det ska jämföras med 2018 när polisen konstaterade 47 skjutningar. Året innan var det 65 skjutningar. I mars i år inträffade inte en enda skjutning i Malmö. 

Det var första gången på tre år som det hade gick en månad utan en skjutning. Stefan Sintéus kommenterade det då i Kvällsposten med att det berodde på en rad omständigheter. Nu avslöjar han vad som egentligen hände. Polisen i Malmö hade fått oroande signaler.

– Vi var i ett läge när vi valde att kyla av Malmö. Vi ökade väsentligt trycket mot de personer som var riskfaktorer, säger han. 

Avvärjde mord

Hur polisens underrättelseexperter fick fram den informationen och vad som var på väg att kunna hända berättar inte Sintéus.

Men sannolikt handlar det om att Malmöpolisen avvärjde ett eller flera mord.

– Förhoppningsvis är det så, säger Stefan Sintéus.

Brevet från Stefan Sintéus med varningen till Malmös tyngsta kriminella innehåller också ett erbjudande, att det finns möjlighet att lämna det kriminella livet.

Men samma statistik handlar också om mord som begåtts i Malmö. Tre stycken har hittills utförts i Malmö. Nyblivna mamman Karolin Hakim, 31, som sköts ihjäl på Sergels väg i Malmö i augusti är ett av offren. Stefan Sintéus vill inte uttala sig om spaningsläget. En ung man sitter för närvarande häktad.

Det var ett mord som av allt att döma skedde utan någon som helst förvarning.

Polisen får ständigt ständigt uppdateringar med information om kriminella från polisens underrättelseenheter. Rapporter och analyser redovisas regelbundet bland annat i ett strategiskt råd där Malmöpolisen och regionala utredningsenheten samarbetar intimt.

Samma personer som dyker upp där är målgrupp för brevet som Stefan Sintéus skrivit . Det ges inte till slumpvis utvalda. Brevet ingår i Sluta Skjut-projektet eller GVI, gruppvåldsintervention, som det också kallas. I den här metoden ingår att göra en kartläggning av vissa kriminella, och inte vilka som helst.

Beredda att döda

– De har stor våldaktivitet och visar att de är beredda att använda grovt våld. Vi har identifierat dem efter noggranna bedömningar, satt oss ner och ställt frågan vilka åtgärder vi behöver göra mot varje enskild person som vi valt ut, säger Stefan Sintéus.

Brevet med varningen innehåller också erbjudande, att det finns möjlighet att lämna det kriminella livet. Det är kommunpolisen Glenn Sjögren som söker upp de kriminella .tillsammans med en kollega, socialförvaltningen och frivården.

– Vi har gjort cirka 29 sådana hembesök. Det är bara en person som vägrat ta emot oss, konstaterar Glen Sjögren.

Att hamna på den här listan får konsekvenser.

– Det går inte att trycka bort oss. Vi trycker oss på dem. Polis, socialtjänst och frivård som har samma budskap men olika paket. Det vi behövde i Malmö och som GVI hjälper oss med att är att samordna oss med andra myndigheter, säger han.

Huvudsyftet är att få de kriminella att lyfta fingret från avtryckaren. Ett med möte med Sluta skjut-projektet innebär att göra ett val. Det har pågått i mer än ett år och avslutas den sista januari nästa år. Då ska det utvärderas av BRÅ, Brottsförebyggande rådet och forskare vid Malmö universitet.

– Flera av de vi pratat med sitter i dag eller har straffade för allvarliga brott. Vi visar dem att vi menar allvar. Vi lovar inte högt och håller lågt, säger Stefan Sintéus.