Det senaste ordet Bengt la in sitt lexikon var esperanto-ordet pico som betyder fitta. Foto: STINE VAN WYNSBERGHEDet senaste ordet Bengt la in sitt lexikon var esperanto-ordet pico som betyder fitta. Foto: STINE VAN WYNSBERGHE
Det senaste ordet Bengt la in sitt lexikon var esperanto-ordet pico som betyder fitta. Foto: STINE VAN WYNSBERGHE
Efter fem tryckta upplagor och 75 000 exemplar mellan 1997 och 2013 ligger nu Bengts ordbok på nätet. Foto: CARLSSONSEfter fem tryckta upplagor och 75 000 exemplar mellan 1997 och 2013 ligger nu Bengts ordbok på nätet. Foto: CARLSSONS
Efter fem tryckta upplagor och 75 000 exemplar mellan 1997 och 2013 ligger nu Bengts ordbok på nätet. Foto: CARLSSONS

Bengt har samlat in 20 000 fula ord

Publicerad

I snart 40 år har Bengt Dagrin i Ystad samlat på det vi brukar kalla "fula ord" – och nu har han lagt ut en komplett uppslagsbok i ämnet på nätet.

Bengts livsverk innehåller 20 000 ord och byggs på hela tiden.

– Det har blivit som en sjuka att hela tiden hitta nya ord, säger han.

Bengt Dagrin har i alla år funderat över skillnaden mellan fula ord och vanliga. Ända sedan han som liten fick en örfil när han sa "pissa" i stället för "kissa".

– När jag frågade varför man fick säga det ena men inte det andra blev svaret att "det bara är så". Det var svårt att förstå.

Bengt var länge baserad i Stockholm och jobbade i många år i tunnelbanan, först som spärrvakt och sedan i tre decennier som tågförare.

– På plattformarna såg jag klotter och undrade över var de orden egentligen kom ifrån. Så jag började leta, säger han.

Svårt att hitta i början

– I början var det väldigt svårt att hitta ord. Jag satt på Kungliga biblioteket med ordböcker från 1600-talet, och jobbade deltid i tunnelbanan på helgerna.

Sin första ordbok gav Bengt Dagrin ut 1985. Då hade han samlat ihop 2500 fula ord som beskrevs med stavning, betydelse och historik.

Hans lexikon har genom åren kommit ut i omkring 75 000 exemplar. Omfånget har hela tiden ökat – den senaste upplagan från 2013 innehöll 18 000 uppslagsord.

Läsarna tipsar om ord

Mycket har han hittat i skönlitteraturen från olika tidsperioder. Andra ord har han fått in i form av tips från läsare – och ibland har han get sig ut och samlat aktivt.

– Jag var ute i Alby, Norsborg och Hallunda och frågade invandrarungdomar vilka ord de använde. I början var de lite misstänksamma, säger Bengt Dagrin.

Efter hand som tiden gått tycker Bengt att han fått mer och mer respekt och faktiskt erkännande av språkvetare för sitt arbete.

– I början blev jag helt ignorerad. De låtsades inte om mig. Men för några år sedan var jag med på en kongress som Svenska akademien ordnade. Det var en stor framgång.

Nu finns boken på nätet

Nu har hans förlagskontrakt gått ut och Bengt har själv återfått rättigheterna till sitt material. Då passar han på att lägga ut alltihop på nätet.

– Jag har länge haft i bakhuvudet att jag har velat ge ut en nätupplaga och jag har fått hjälp av en IT-kunnig kille att göra det.

– Det har tagit ett och ett halvt år men nu är det premiär, säger Bengt Dagrin.

Kan du de här fula orden?

ackla

(dial) seg, gröngul snortamp som hänger under näsan på överläppen på snorigt barn.

cabriolet

(sl) förhud på ollonet; den som kan dras tillbaka precis som taket på en bil.

dadelklase

(sl) pung.

jesusfylla

(lmo) en så kraftig fylla att man återuppstår först på tredje dagen.

omelett

(lmo) en man får utlösning i sin partners öra som han sedan viker ihop.

rabarbersvaj

(sl) otillräckligt stånd, impotens. ”Så länge kommer också Isadora och alla vi andra kåta kvinnor att mötas av mjuka makaroner och rabarbersvaj varje gång vi får lust att vara de som tar initiativet.” (Sveland 2007)

sadelväskor

(sl) hängbröst. Jfr jaktväskor.

tjabberöv

(sk) snacksalig ofta besvärlig person.

vegetarian

(sl) person som vägrar utföra fellatio* eller cunnilingus* med hänvisning till att han eller hon ”inte äter kött”

älgklubba

(sl) stor skitkorv. Jfr klubba.

 

(dial) = dialekt, (sl) = slang, (lmo) = lek med ord

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag