Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Barnmorskorna fick nog och gjorde revolt

Barnmorskorna Beata Roszko och Hafdis Birgisdottir intervjuas av Expressens Federico Moreno. Foto: Tomas Leprince

Svensk förlossningsvård har gått på knäna i flera år.

Nu har personalen börjat revoltera. I somras sa nästan alla barnmorskor upp sig från Helsingborgs lasarett.

Många hoppas att protesterna sprids över landet, men arbetsgivarna varnar för revoltörernas metoder.

Röda siffror blinkar larmande i taket.

Det är patienter som kallar på personalen.

Gravida som snart ska föda. Eller som nyligen fött ett nytt liv till världen.

Personalen på Förlossningen i Helsingborg skyndar till rummen.

Den livsviktiga förlossningsvården

Barnmorskor arbetar med födande kvinnor som ofta befinner sig i ett av livets mest riskfyllda situationer.

Det kan handla om gravida som kommer in med värkar. Blödningar. Som är oroliga över uteblivna fosterrörelser.

Forskning visar att allvarliga blödningar, utdragen förlossning och bristningar kan undvikas om den födande kvinnan är trygg och har en barnmorska närvarande.

Enligt riktlinjerna ska man lyssna på bebisens hjärtljud var femtonde minut under aktivt förlossningsarbete. Men även efter förlossningen behöver många föräldrar stöd.

I Texas fördubblades antalet kvinnor som dog av förlossningskomplikationer mellan 2010 och 2014, sedan staten dragit ner på förlossningsvården.

Här finns inga lugna stunder. Mat äter personalen bara när och om de hinner.

Barnmorskan Beata Roszko ska jobba två nätter i rad. Efter en ledig fredag jobbar hon till 21.45 på lördag. Sedan börjar hon ett dagspass 06.45 på söndagen.

Sömnen och återhämtningen inför de intensiva arbetspassen blir lidande.

– Jag känner mig som en zombie när jag går av ett nattpass. Jag har gett järnet men känner mig ändå ledsen och otillräcklig. Jag ligger vaken och är orolig, sover inte bra. Och jag vet att om några timmar måste jag kunna jobba igen. Då undrar jag om jag inte borde stå i butik i stället, säger hon.

”Kroppen säger ifrån. Man måste gå ner i arbetstid för att orka och kunna ha ett fungerande liv”, säger Hafdís Birgisdottir (till vänster på bilden). ”En del orkar inte fortsätta. Vissa åker till Norge för att jobba där”, säger Beata Roszko. Foto: Tomas Leprince

 

Det är inte lönen, utan bristen på tid för återhämtning efter nattpassen som barnmorskorna protesterat mot. Ändå har förhandlingarna mellan facket och arbetsgivaren stått stilla i flera år.

Men i somras hände något. En torsdagsförmiddag i juni kallade ledningen personalen till ett möte för att prata om missnöjet med schemat.

Det var inte särskilt lyckat. Efteråt sade 39 av 45 barnmorskor upp sig.

– Det är slut med Florence Nightingale, säger Beata Roszko som jobbat på Helsingborgs lasarett sedan 2002.

Nätter där vi är få barnmorskor är inte roliga. Vi har jättemycket att göra och patienterna ringer konstant

Hon menar att det är slut med att professionell sjukvårdspersonal låter sig behandlas som uppoffrande gratisarbetare av politiker och chefer.

Beata Roszko var en av de som sa upp sig i somras.

– Nätter där vi är få barnmorskor är inte roliga. Vi har jättemycket att göra och patienterna ringer konstant. Ibland är bara en av oss erfaren, säger hon.

Hon är tyst en stund och tänker tillbaka på olika arbetspass.

– Man känner att man inte har kontroll över läget. Patienten har värkar, vi har inte tillräckligt med salar och tvingas hänvisa nya patienter till Halmstad. Men de har så ont att de kommer in ändå.

Anna-Lena Norberg: ”De gravidas oro är bekymmersam men vi har varit tydliga med att vi tar hand om alla som kommer till oss.” Foto: Tomas Leprince

 

Divisionschefen Steen Ekdahl är orolig över barnmorskornas sätt att hantera konflikten.

– Svensk modell bygger på att arbetsgivaren förhandlar med facket, inte med enskilda medarbetare. När barnmorskorna sa upp sig unisont frångick de principerna på ett radikalt sätt.

Han säger att barnmorskornas agerade visserligen bidrog till att de fick igenom det de ville. Men tillvägagångssättet riskerar att försämra arbetsmiljön.

– Det riskerar att skapa ojämlikhet när de agerar enskilt. Det kan skapa oro på arbetsmarknaden och en försämrad arbetsmiljö. Vi vet inte. Men det här kanske är ett nytt sätt att kommunicera, säger han.

Region Skåne-sjukhuset i Helsingborg. Foto: Tomas Leprince


Massuppsägningen och oron
är inte unik för Helsingborg.

I våras sade nästan två tredjedelar av intensivvårdssjuksköterskorna i Kristianstad upp sig, på grund av missnöjet med arbetsvillkoren.

2012 anmälde Vårdförbundet och Läkarförbundet Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg till Arbetsmiljöverket sedan övertidsuttaget motsvarat femton heltidsanställda barnmorskor.

I huvudstaden varnade ledningen för BB Stockholm i somras för att patientsäkerheten är i fara och att personalen går på knäna.

– Vi hade behövt BB Sophias platser. VI är jätteledsna att den privata vårdgivaren sa upp avtalet med oss, säger Ella Bohlin (KD) som är Barn- och äldrelandstingsråd i Stockholm med ansvar för bland annat kvinnosjukvård.

Vi har höjt lönerna och försöker se till att personalen ska trivas och kunna ge en god vård med det lilla extra

Enligt henne måste politikerna vara självkritiska och arbeta för att barnmorskorna ska stanna.

– Det finns en pressad och ansträngd situation. Men rekryteringsläget ser jättebra ut här. Vi har höjt lönerna och försöker se till att personalen ska trivas och kunna ge en god vård med det lilla extra. Att de inte ska behöva stressa i sig lunchen eller inte kunna gå på toaletten.

Barnmorskorna säger att de är trötta på att bli klappade på huvudet av ledningen.

– Vi älskar vårt jobb och vi gör allt för patienterna. Men det kan inte vara vårt ansvar att avdelningarna är bemannade. Att personalen inte är slutkörd när vi ska jobba med förlossningar, säger Hafdís Birgisdottir.


På Förlossningen i Helsingborg minns Beata Roszko hur det var när hon började.

Då, när förlossningen drevs i privat regi, hade personalen de bästa förutsättningarna, berättar hon.

Men när avtalet sades upp och Region Skåne tog över började försämringarna.

År efter år.

– Vi fick fler och fler arbetstimmar per vecka. Alla skulle jobba dag och natt. Antalet förlossningar ökar och fler sjukhus är under hårt tryck. Vi får allt mer arbetsuppgifter. Till slut tog de till och med bort nattillägget, det påslag vi fick för nattarbete.

Kroppen säger ifrån. De dåliga arbetstiderna gör att det är svårt för många att jobba heltid

Under sommaren har rekordmånga barnmorskor beordrats att jobba övertid. Det har hänt att personal som jobbat åtta timmar på dagen tvingats stanna och jobba tio timmar extra på natten.

– Kroppen säger ifrån. De dåliga arbetstiderna gör att det är svårt för många att jobba heltid. Familjesituationen blir dessutom omöjlig. Det betyder att många får sämre pension. Det är typiska fällor som finns i kvinnoyrken, säger Hafdís Birgisdottir.

Den kraftiga protesten från barnmorskorna i Helsingborg tycks ha gett resultat.

I slutet på sommaren gick ledningen med på deras krav.

Mats Runsten, ordförande Vårdförbundet Region Skåne:

– Det är bekymmersamt att Region Skåne gör upp med grupper av sina anställda utan kollektivavtal. Sådana uppgörelser är muntliga överenskommelser utan garantier. Uppgörelser utan kollektivavtalsstatus saknar egentligt värde annat än på kort sikt. Det urholkar också framtida samverkan och förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.

 

Majoriteten har återvänt till jobbet. Men inte alla.

Nationell satsning på förlossningsvården

Regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) beslutade i december 2015 om satsningar i förlossningsvården. Totalt ska 720 miljoner användas för att stärka bemanning och till en jämlik förlossningsvård.

Bland de som är tillbaka är många ännu skeptiska. De litar inte fullt ut på att kraven blir bemötta även i praktiken. Det nya schemat börjar gälla den 26 september.

Barnmorskan Anna-Lena Norberg vill se nytt tänk inom hela svenska sjukvården.

– Egentligen måste man ta ett omtag om hela sjukvården. Inte bara den här avdelningen och det här sjukhuset. Istället för att släcka bränder måste politiker och tjänstemän skapa bättre förutsättningar inför) framtiden.

Sommaren stod för dörren, många pass var olösta och det var tydligt att vi skulle bli insatta på extrapass

Många av barnmorskorna är inte bara besvikna på ledningen. Flera har också tappat tron på facket. Efter åratal av fruktlösa förhandlingar mellan facket och arbetsgivaren lyckades personalen få till en förändring på egen hand.

– Barnmorskorna kände att de inte orkade vänta in överenskommelse mellan arbetsgivare och facket. Sommaren stod för dörren, många pass var olösta och det var tydligt att vi skulle bli insatta på extrapass. Diskussionen med arbetsgivaren ledde ingen vart och många kände att det inte höll, säger Anna-Lena Norberg.

Själv är hon försiktigt optimistisk inför framtiden.

– Bättre återhämtning efter nattpassen är en viktig och nödvändig förändring. En del är positiva. De är glada att vi nu får timmar till utveckling och att en barnmorska ska samordna förbättringsarbeten. Andra är mer tveksamma och funderar över hur det ska bli i praktiken.

Det var i somras som nästan alla barnmorskor upp sig från Helsingborgs lasarett. Foto: Tomas Leprince


Innan Beata Roszko ska
gå på sitt nattpass står hon ute en stund och tar en nypa luft.

– Vet du, många verkar tro att vi har ett lätt jobb. Att vi kelar med bebisar hela dagarna. De förstår inte hur tufft arbetet är.

Hafdís Birgisdottir skakar på huvudet.

– Hade politikerna som bestämmer varit gravida kvinnor hade vår verklighet nog sett annorlunda ut.

Beata: ”Man har idiotförklarat oss”

Beata Roszko, 47 år, barnmorska, Furulund. Foto: Tomas Leprince

Varför valde så många barnmorskor att sluta?

– Vi har larmat om vår situation i flera år. Att vi har för lite tid för återhämtning. Men man har idiotförklarat oss. ”Ja, ja, det löser sig”, och så en klapp på huvudet. Det här har kokat under många år.

Vart åker barnmorskorna som slutar?

– En del orkar inte fortsätta. Vissa åker till Norge för att jobba där. Många har haft såna tankar. Man ger allt under arbetspassen men känner ändå att man inte räcker till.

Vad säger du till oroliga patienter?

– Vi älskar vårt jobb men måste ha rätt förutsättningar. Nu är problemen så stora att gravida kommer in tidigt för att få en garanterad plats. Vi uppmanar alla patienter som är oroliga att skriva till politikerna. Det är nämligen inte många på den nivån som velat prata med oss.

Anna-Lena: ”Ingen har lyssnat på oss”

Anna-Lena Norberg, 53 år, barnmorska, Ängelholm. Foto: Tomas Leprince

Vad säger det om svensk sjukvård när barnmorskor säger upp sig på grund av arbetstiden?

– Att vi inte har någon attraktiv arbetsgivare. Det är dags att börja uppskatta det arbete vi gör och ge oss bra arbetsförhållanden och löner som stämmer bättre överens med det vi presterar. Politiker och tjänstemän kan inte längre tro att det räcker med att lappa och laga. Man måste förändra från grunden.

Många gravida upplever en stor oro. Vad har ni för ansvar?

– Vi tycker vi signalerat det här under en lång tid, men arbetsgivaren har inte lyssnat. Vi behöver återhämtning för att kunna göra jobbet. De gravidas oro är bekymmersam men vi har varit tydliga med att vi tar hand om alla som kommer till oss.

Hur ser du på framtiden?

– Det är för tidigt att säga. En del är försiktigt positiva. Andra är mer tveksamma över framtiden, även om de är tillbaka på jobbet.

Hafdís: ”Tappat tron på facket”

Hafdís Birgisdottir, 43 år, barnmorska, Bjärred. Foto: Tomas Leprince

Hur påverkas ni av arbetsbelastningen?

– Kroppen säger ifrån. Man måste gå ner i arbetstid för att orka och kunna ha ett fungerande liv. Men nu när vi får återhämtningstid efter nattarbete kan jag gå upp i tid och få heltidslön. Så det är en viktig kamp som barnmorskekollektivet i Helsingborg har fört.

Varför gick ni inte via facket?

– Facket har förhandlat i sex år utan att lyckas. Vår situation har bara blivit sämre och sämre. Till slut fick vi nog. Många har tappat tron på facket.

Har ni segrat?

– Vi känner oss starka. Det här kanske är en början. Ett steg i rätt riktning. Förhoppningsvis sprider det sig till andra avdelningar och sjukhus.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!