Avslöjande siffror: Här har flest drabbats av pandemin

HÄR KAN DU SÖKA I LISTAN – SÅ MÅNGA HAR SMITTATS DÄR DU BOR 

Expressen kunde i förra veckan publicera uppgifter från ett hundratal postnummerområde som avslöjade en stor skillnad mellan rika och fattiga områden i huvudstadsregionen.

Det var i de fattigaste och mest trångbodda förorterna som covid-19 fått hårdast fäste och flest vårdats på sjukhus.

Kvällsposten har nu begärt ut antalet smittade av covid-19 på samtliga postnummer i hela Skåne fram till den 1 juli. 

På tolv postnummer i Malmö har tio eller fler drabbats av coronasmittan. 

Flera av dessa är trångbodda utanförskapsområden. 

Värst drabbat är ett område i stadsdelen Rosengård där 14 stycken bekräftats smittade. I ett närliggande område i samma stadsdel har 11 insjuknat i covid 19. 

Lina Al-Nahar, hälsoinformatiker på avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet och projektledare för en arbetsgrupp för råd om covid-19 vid trångboddhet, är inte förvånad över uppgifterna. 

– Siffrorna stämmer överens med det vi har pratat om och vi måste uppmärksamma det här vilket Folkhälsomyndigheten inte gjorde från början, säger hon. 

Stark socioekonomisk koppling 

Tidigt i pandemin kommunicerade Folkhälsomyndigheten vikten av att skydda de äldre och andra riskgrupper i samhället. Samtidigt förklarades Sveriges höga dödssiffror med att man misslyckats med detta då smittan tagit sig in på flera äldreboenden. 

Debatten om skyddsutrustning tog fart. 

Men under våren har det också visat sig att vissa invandrargrupper har drabbats hårdare än personer födda i Sverige. Enligt en ny studie som publicerades i Läkartidningen i slutet av juni ligger överdödligheten hos personer födda i Irak, Somalia och Syrien på över 200 procent våren 2020.

Orsaken ligger inte i födelseland utan i socioekonomiska faktorer såsom trångboddhet och flergenerationsboende enligt forskarna.   

Och i samband med Expressens stora granskning konstaterade också stadsepidemiologen Anders Tegnell:

– Det är en sjukdom med väldigt stark socioekonomisk koppling. 

– Det finns faktorer i smittspridningen som gör att personer som bor trångt och träffar mycket människor drabbas oftare och hårdare än personer med stora bostäder, som lättare kan jobba hemma. Det är den preliminära bedömningen. Men det är ett mönster som återkommer i många länder. 

Satte ihop en arbetsgrupp 

Lina Al-Nahar har arbetat med att nå ut till de trångbodda områdena med information och rådgivning sedan i mars. Med hjälp av kolleger och chefer satte hon då ihop en arbetsgrupp som nu består av hälsoinformatiker, olika forskare, sjuksköterska och infektions- och smittskyddsläkare. 

– Alla ställde upp och ville hjälpa till. Det har varit många obetalda timmar. Mycket solidariskt arbete. Vi kontaktade även andra myndigheter men fokuset var inte på detta då, påpekar hon. 

Med hjälp av ideella föreningar har de kunnat nå ut med information på flera språk, både på nätet och i pappersform. 

– Vi vet att trångboddhet är kopplat till dålig hälsa men vi kan inte lösa bostadsproblematiken i dag. Däremot kan vi prata om hur vi agerar i situationen, här och nu i pandemin. 

– I tider när vi behöver fler bussar dras kollektivtrafiken ner. Folk som jobbar i serviceyrken är ofta beroende av kollektivtrafik. Alla blir inte lika bemötta i vården heller. 

Hon säger att hon är glad över att Malmö hittills inte har drabbats alls lika hårt av coronasmittan som exempelvis Stockholm. Hon känner att arbetet har gjort skillnad. Samtidigt befarar hon att smittspridningen kommer öka igen till hösten och att områden med trångboddhet och andra socioekonomiska faktorer då drabbas hårdare. 

– Vi vill inte bara sprida information utan lyfta upp problemet och göra något åt det.