Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Annikas liv förstördes
efter magoperationen

Annika Öster gjorde en gastric bypass-operation för att gå ner i vikt. Ingreppet blev dock en väg till sämre hälsa. Hon hörde av sig till Kvällsposen efter att ha läst artikeln om Åsa Svanberg i Ängelholm som fick ett nytt liv efter gastric bypass-operationen och en viktminskning på 63 kilo.

Gastric bypass, en operation för att gå ner i vikt, räddar många – men inte alla.

För Annika Öster, 40, blev ingreppet en väg till sämre hälsa.

– Det framställs som en quickfix. Och det är det inte, säger hon.

Gastric bypass

Annikas problem efter ingreppet:

Efter operationen blev hon tvungen att sluta medicinera mot sin reumatiska värk. Det fick hon inte veta före ingreppet.

Det visade sig också att hennes matstrupe var för trång för att klara den minskade matsäcken. Trots att hon opererades igen för att vidga den fungerar det fortfarande inte.

Fortfarande 2,5 år efter operationen har Annika Öster svårt att behålla maten. Det har lett till att hon blivit överkänslig för blodsockerfall.

För att få i sig alla nödvändiga ämnen måste Annika Öster dagligen äta vitaminer, kalciumtillskott, järntillskott samt B12-vitamin – resten av livet.

Om hon äter för mycket fett eller socker kräks hon. Det kan räcka med ett glas juice för en sådan reaktion.

Fotnot: Annika Öster har anmält sina biverkningar till socialstyrelsen, som i sitt beslut menar att läkarna inte gjort något fel.

 

Så går operationen till:

Den vanligaste metoden inom fetmakirurgi är gastric bypass.

Ingreppet innebär att magsäcken förminskas, vilket leder till att man bara kan äta en liten mängd innan man känner sig mätt.

Vid operationen skapas en liten ficka överst i magsäcken. Den största delen av magsäcken är "bortkopplad". Eftersom maten därmed hamnar nästan direkt i tunntarmen sänks näringsupptaget.

Patienten sövs under operationen. Vårdtid på två till fem dagar, sjukskrivning två veckor eller mer.

Alla som gått igenom fetmakirurgi går på återbesök en gång om året resten av livet för att få tillskott av mineraler och vitaminer samt göra blodprov.

Källa: Nationalencyklopedin, Region Skåne och 1177.

Hon hör av sig till Kvällsposten efter artikeln där Åsa Svanberg i Ängelholm berättar hur hon har fått ett nytt liv efter gastric bypass-operationen och en viktminskning på 63 kilo.

Så lyckligt slutar det inte för alla, och Annika Öster i Mölndal vill att fler ska känna till nackdelarna.

– För ett tag sedan hörde jag dessutom att man funderar på att operera ungdomar. Jag tror inte att man har hela bilden klar för sig. Man hastar över det där att vissa dör av ingreppet till exempel, säger hon.

Hade spruckit

Annika Öster opererades 22 januari 2011. Efter tre dagar skickades hon hem. Låga blodvärden och ett stygn som fick sys om verkade vara de enda komplikationerna.

Men veckan därpå drabbades hon av starka magsmärtor. Ambulansen vägrade först och skyllde på operationen. Först efter ett dygn på sjukhus undersöktes Annika med skiktröntgen.

– Då såg de allvaret. Det hade spruckit och läckt ut mat i hela buken, säger hon.

Efter 48 timmars nedsövning vaknade hon och tänkte optimistiskt att nu var allt bra. Men innan hon hann skrivas ut från sjukhuset drabbades hon av lunginflammation, blodpropp och sedan blödningar som följd av den blodförtunnande medicinen. Först efter fem veckor kunde Annika Öster åka hem.

– Då hade jag svårt att behålla mat. Så fort jag åt spydde jag. Jag kunde inte äta varm mat, inte kryddor. Jag åt knäckebröd och ägg. Någon juice ibland.

Annika Öster vill att både vården och patienterna ska inse att gastric bypass inte passar alla. Själv blev hon överviktig på grund av sin reumatiska sjukdom. I dag väger hon 20 kilo mindre än före ingreppet. Men eftersom hon inte längre kan medicinera mot värksjukdomen har hon i själva verket mer besvär nu.

"Besviken"

Ätandet fungerar bättre, men inte bra.

– Jag är fortfarande sjukskriven. En del av problemet är att jag inte får i mig tillräckligt mycket mat, och därmed blir känslig för blodsockerfall. Jag måste tänka på att äta var tredje timme, annars tuppar jag av.

– Det är komplikationer som jag hävdar att jag inte fick veta om innan.

Hon tror att antalet misslyckade operationer är större än vården vill erkänna, och känner sig lurad.

– Besviken. För ju mer jag pratar om detta, desto fler hör jag som har problem. Jag vill att detta ska komma fram. De sista åren har det blivit lättare att få den här operationen. Jag vill att man ska tänka ett varv till.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!