Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Anna Martinsson hade magsjukdom – i tio år

Efter Anna Martinssons operation var hon tvungen att bygga upp sin fysik. Genom sin bror fick hon nys om streetridern: en blandning mellan cykel och crosstrainer. Foto: Bo Åkesson/BLT
Familjen har varit ljusglimten i Anna Martinssons liv under hela sjukdomsperioden. Här Mikael, hennes sambo och barnen och Miranda, 3 och Wilgot, 4. Foto: Bo Åkesson/BLT
Anna har börjat ett nytt liv efter långa sjukdomstiden. Foto: Bo Åkesson/BLT

MÖRRUM. Anna Martinsson hade symptom av maginfluensa varje dag i tio år.

Läkarna gav henne beskedet att vare sig medicin eller operation kunde få henne att må bättre.

Då tog mormor saken i egna händer och hittade en behandling.

– Jag fick ett helt nytt liv, säger Anna Martinsson, 31.

Morbus Crohns sjukdom

Morbus Crohns sjukdom är en kronisk mag- och tarmsjukdom som inflammerar tarmarna, hela vägen från munnen ner till ändtarmsöppningen.

Det är oklart varför man får sjukdomen men risken att få den ökar om någon i familjen har den.

Sjukdomens symptom liknar maginfluensa väldigt mycket med illamående, magont och diarré.

Anna Martinsson

Ålder: 31

Bor: Mörrum

Familj: Sambo Mikael och barnen Wilgot, 4 och Miranda, 3

Intressen: Vara ute med sin streetrider: en blandning mellan en cykel och en crosstrainer

Just nu: Har praktik inom administration och är på väg tillbaka efter svår sjukdom

Det var när Anna Martinsson från Mörrum var 17 år och gick första året på gymnasiet som hon började få maginfluensliknande symptom. Hon sökte då vård och fick hon diagnosen Morbus Crohn, en kronisk mag- och tarmsjukdom, skriver BLT.

Behandlingen påbörjades och hon proppades med mediciner - både cellgifter och kortison. Som mest tog hon 28 tabletter om dagen.

– Det var en jobbig vardag. Vad jag än gjorde mådde jag illa och hade kramper i magen. Det var som att ha en ständig maginfluensa, säger hon.

Efter att ha varit sjuk ytterligare en tid opererades hon och läkarna tog bort 50 centimeter från tunn- och tjocktarmen. Då mådde hon bra i tre månader.

– Sen kom helvetet tillbaka och kroppen jävlades med mig igen, säger Anna Martinsson.

"Kunde inte gå och handla"

Anna kunde inte äta ordentligt, allt hon åt kom upp igen. Hon var tvungen att leva på näringsdrycker och hade aldrig energi att göra något. En 15 minuter lång promenad gjorde att hon blev sängliggande resten av dagen.

Under tiden Anna var sjuk kunde hon inte leva ett normalt liv. Skulle hon göra något utomhus fick hon planera det i förväg. Ett spontanbesök till affärer var det inte frågan om.

– Jag kunde till exempel inte gå och handla. Jag vill ju inte må illa och börja spy på Ica, säger hon.

Men Anna ville inte tycka synd om sig själv och hon försökte ta tillvara på det positiva som fanns i hennes liv, familjen med sambo och barn.

Sambon Mikael har funnits med på hela resan, från det att hon blev sjuk som sjuttonåring fram till i dag.

– Mickael har betytt allt för mig. Han har funnits där under hela sjukdomsperioden. Han är helt underbar.

"Mådde fruktansvärt"

Även hennes barn har varit ljusglimtarna när hon varit sjuk. Under sjukdomsperioden var hon gravid två gånger och det var faktiskt då hon mådde som bäst.

– Det kändes som att kroppen fokuserade på graviditeten. Jag mådde inte lika illa och när jag gjorde det så visste jag att det var på grund av graviditeten. Sen kunde jag äta riktig mat, eftersom jag åt för två, säger hon.

2011 kom beskedet från läkarna som Anna verkligen inte ville ha. Det fanns ingenting som kunde göras för att få henne frisk igen. "Vi kan inte göra något med vare sig medicin eller kniv", som läkarna sa. Och en sjukpensionering låg runt hörnet.

– Det var först då jag fattade hur sjuk jag verkligen var. Jag mådde fruktansvärt och jag bara grät, säger Anna.

Men det var också då allt vände och hennes räddning kom.

Det behövdes bara en observant mormor. Annas mormor hade läst en notis i ett veckomagasin om sakral nervstimulering, en behandling mot hennes sjukdom. Genom att sätta in en pacemaker vid svanskotan kan den styra nerverna som stimulerar tarmfunktionen.

Fått ett nytt liv

Anna tog då kontakt med sin läkare och föreslog metoden och innan hon visste ordet av det fick hon en remiss till Bäckenbottencentrum i Malmö.

I april 2013 opererades hon. Allting gick bra och Anna har precis börjat sitt nya liv och hon får äntligen komma ut i arbetslivet – för första gången.

– Jag blev ju sjuk när jag gick på gymnasiet och fick hoppa av skolan. Så jag har ju det kvar, men nu har jag praktik. Det är så fantastiskt att få komma ut och träffa folk.

Anna måste fortfarande ta cellgifter för att underhålla kroppen, annars finns det en risk att sjukdomen blossar upp igen eftersom den är kronisk.

Men det är inget som Anna lägger någon större vikt vid. Att för första gången få jobba står högre i kurs hos henne.

– Allt känns så himla underbart nu, det är en frihetskänsla att kunna gå ut när jag vill. Jag har fått ett nytt liv, avslutar hon.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!