Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Anna-Karin slukades av kvicksand: ”Nu dör jag”

Anna-Karin Schill var på strandpromenad tillsammans med maken Tommy Lundvall, när hon plötsligt slukades av sanden. Foto: Privat
”ag såg framför mig hur jag skulle drunkna”, säger Anna-Karin, 55. Foto: Privat
Tack vare maken Tommy är Anna-Karin vid liv i dag. Foto: Privat

När Anna-Karin Schill, 55, var ute på strandpromenad sögs hon plötsligt ner i marken.

Hon hade gått rakt ner i förrädisk kvicksand – som var nära på att sluka henne hel.

– Jag tänkte: ”nu dör jag”, säger Anna-Karin.

Stranden är ett av 55-åriga Anna-Karin Schills favoritställen. Ända sedan hon och maken Tommy Lundvall, 64, flyttade till Rörum för 42 år sedan har de uppskattat promenaderna vid vattnet.

På söndagen var paret återigen ute och gick i vattenbrynet, på väg från Knäbäckshusen till Stenshuvud. Plötsligt försvann marken från Anna-Karins fötter – hon hade gått rakt ner i kvicksand.

– Det hela gick jättefort, plötsligt sjönk jag ner i sanden. Jag fick panik och kände ingen botten. Ju mer jag sjönk, desto räddare jag blev jag, det var fruktansvärt. Jag tänkte: ”nu dör jag”. Jag såg framför mig hur jag skulle drunkna och hur hela min mun skulle fyllas med sand, säger hon.

 

LÄS MER: Varningen: Här löper hästar risk för att dö

 

”Drogs ner i ett vakuum”

Innan Anna-Karin själv förstod vad som hände hade halva kroppen slukats, det hela gick fort. När hon sprattlandes försökte ta sig loss från den förrädiska sanden drogs hon i stället allt längre ner. 

– Jag kunde inte röra mina ben, det var som att sitta fast i tjock, tjock gröt. Mina vinterkläder blev tunga av allt vatten. När jag sprattlade sjönk jag ännu mer, jag fick dödsångest. Det kändes som att jag drogs ner i ett vakuum.

Anna-Karin Schill på promenad längs vattenbrynet, strax före den traumatiska olyckan. Foto: Privat

När Tommy förstod vad som hände agerade han näst intill instinktivt, för att rädda sin maka ur den livshotande situationen. Tack vare Tommy Lundvalls agerande är Anna-Karin fortfarande vid liv i dag, något som Ystads Allehanda var först med att skriva om.

– På något sätt fick Tommy en superkraft och lyckades dra upp mig. Han tog tag om mina armar och drog bit för bit. När han höll mig runt höften kunde vi tillsammans backa upp ur kvicksanden, mot den torra delen av stranden, säger Anna-Karin.

Obehagligt att besöka stranden

På torsdagen besökte Anna-Karin Schill stranden för första gången sedan den traumatiska händelsen. Platsen som en gång var hennes favoritställe förknippas nu med ett stort trauma, som kan ta tid att bli kvitt med.

– Så här i efterhand känner jag mig både rädd och ledsen. Det var inte alls behagligt att besöka stranden, det kändes som att hela marken gungade under mina fötter. Jag tror att det här kommer sitta i länge. Just nu känns det som att jag aldrig kommer våga vistas på stranden ensam igen.