Ann-Christin blev bara 60 år gammal. Foto: PrivatAnn-Christin blev bara 60 år gammal. Foto: Privat
Ann-Christin blev bara 60 år gammal. Foto: Privat
Glenn Hammarkvist hoppas att utlåtandet från Ivo leder till att ingen ska behöva gå igenom samma sak som hans sambo gjorde. Foto: JENS CHRISTIANGlenn Hammarkvist hoppas att utlåtandet från Ivo leder till att ingen ska behöva gå igenom samma sak som hans sambo gjorde. Foto: JENS CHRISTIAN
Glenn Hammarkvist hoppas att utlåtandet från Ivo leder till att ingen ska behöva gå igenom samma sak som hans sambo gjorde. Foto: JENS CHRISTIAN
"Jag tänker på henne varje dag", säger Glenn Hammarkvist om sin sambo. Foto: JENS CHRISTIAN"Jag tänker på henne varje dag", säger Glenn Hammarkvist om sin sambo. Foto: JENS CHRISTIAN
"Jag tänker på henne varje dag", säger Glenn Hammarkvist om sin sambo. Foto: JENS CHRISTIAN

Ann-Christin, 60, dog i ALS – fick ingen vård

Publicerad

Ann-Christin Tegelberg blev bara 60 år gammal. Hon dog på sjukhus utan att ha fått en diagnos. Det skulle visa sig att hon hade ALS, en sjukdom som neurologen hade uteslutit – trots att provsvaren visat möjligheten.

– Ingen annan ska behöva gå igenom det här. Det har varit ett riktigt helvete, säger Glenn Hammarkvist, Ann-Christins sambo.

Kristianstadborna Ann-Christin Tegelberg, kallad "Anki" och Glenn Hammarkvist träffades för tio år sedan. Under ett år bodde de grannar utan att ha någon större kontakt. Så en dag flera år senare stötte de på varandra i centrum en lördagskväll.

– Hon kom fram och pratade med mig för hon kom ihåg mig men jag kände inte igen henne, säger Glenn Hammarkvist.

Sedan var det dem och Glenn flyttade in i Ankis lägenhet. Där bodde de tillsammans ända till slutet, hemma var det Anki som styrde.

– Det var hon som bestämde hur det skulle se ut hemma, hon var lite pedant. Hon var levnadsglad, tyckte om att resa och träffa barn och barnbarn så ofta som möjligt, säger Glenn Hammarkvist med värme i rösten.

Fick svårt att prata

År 2015 blev året då allt förändrades. Det började med att Ann-Christin, som annars var helt frisk, fick problem med tungan.

– Hon ringde mig alltid på jobbet en gång om dagen. Plötsligt tyckte jag hon började sluddra och frågade på skoj om hon druckit, säger Glenn Hammarkvist.

Talet blev bara sämre och till slut gick Ann-Christin till en läkare på vårdcentralen och fick en remiss till neurologen, som skickade henne till Lund för att utesluta ALS. Lättnaden var stor när neurologen senare berättade att provsvaren inte visat det.

Under sjukdomstiden tvingades familjen bevittna hur Ann-Christin tynade bort framför deras ögon – vården hävdade utmattningssyndrom.Foto: JENS CHRISTIAN

I stället fick Ann-Christin diagnosen utmattningssyndrom och hänvisades tillbaka till vårdcentralen.

Under våren 2016 blev Anki allt sämre och sjukskrevs. Vården fortsatte hävda utmattningssyndrom trots att hon till slut varken kunde äta eller orkade vara uppe.

– Hon tappade nästan tjugo kilo, sista gången hon var uppe satt hon i en fåtölj och då såg man att hon såg ut som ett skelett, det var fruktansvärt att se.

Kunde inte andas

I början av september fick Ann-Christin problem med andningen och åkte in till akuten, som skickade hem henne utan åtgärd. Den femte oktober var det dags igen. Då fördes hon till akuten med ambulans eftersom hon hade mycket svårt att andas.

En dansk stafettläkare på akuten misstänkte direkt ALS när han såg henne. 

– Jag sa: "Men testresultaten i januari visade ju inte det, kan det gå så fort?" och han tog upp resultaten på skärmen. Då visade det sig att det faktiskt stod där att det fanns en tendens till ALS på Ann-Christins tunga. Det innebär att hennes neurolog visste om det redan i januari, säger Glenn Hammarkvist.

Ann-Christine fick en remiss för att göra fler ALS-tester i Lund, en tid bokades på fredagen. Hon hann dock aldrig dit – på onsdagen den 12 oktober avled hon på sjukhuset, bara 60 år gammal. 

I början av 2017 fick Glenn Hammarkvist hjälp av patientnämnden att ta ärendet vidare till Ivo (Inspektionen för vård och omsorg).

I slutet av november kom deras ställningstagande. 

De anser att Ann-Christines neurologläkare gjorde fel när hon inte planerade in en uppföljning av symptomen. Akutmottagningen brast när de inte gav Ann-Christine vård. Bristerna innebar ett lidande för Ann-Christin och fördröjde diagnostiseringen ALS.

"Aldrig ska jag sluta älska dig"

Familjen hoppas att deras anmälan gör en skillnad för andra i samma situation.

– Ingen annan ska behöva gå igenom det här. Det har varit ett riktigt helvete, tiden läker inte alla sår. Hon skulle inte ha behövt gå igenom det här som hon gjorde. Hon skulle ha fått hjälp, säger Glenn Hammarkvist.

På armen har Glenn tatuerat sig till minne av sin sambo.Foto: JENS CHRISTIAN

Både på insidan och på utsidan bär Glenn Hammarkvist med sig minnet av sin käresta hela tiden – han har tatuerat sig till hennes ära.

– Ann-Christin var väldigt förtjust i Jonas Gardell. Vi fick biljetter av hennes föräldrar att se honom i november fjol, men hon hann aldrig gå.

Efter att ha velat fram och tillbaka bestämde sig Glenn för att gå ändå. Efteråt tatuerade han in en låt från showen till Ann-Christines minne. 

Texten till "Aldrig ska jag sluta älska dig" står skriven på hans arm. Glenn Hammarkvist säger att han nog aldrig vänjer sig vid ensamheten.

– Jag tänker ju på henne varje dag.

Det här är ALS

ALS är en förlamningssjukdom som bryter ner de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som aktiverar de viljemässigt styrda musklerna. Orsaken är inte känd och sjukdomen kan inte botas, men några av besvären kan behandlas.

 

Syn eller hörseln påverkas aldrig av ALS och oftast inte funktioner som känsel och förmågan att hålla tätt. En del kan få försämrad kognitiv förmåga med till exempel språkstörning.

 

Hos ungefär var tionde som får sjukdomen finns en ärftlighet, så kallad familjär ALS. Varje år insjuknar drygt 200 personer i Sverige och de flesta som insjuknar är mellan 50 och 70 år. ALS betyder amyotrofisk lateral skleros och sjukdomen är något vanligare bland män.

 

Den som har ALS får förr eller senare andningssvikt och avlider. Det sker oftast inom två till fyra år efter insjuknandet, men en del lever betydligt längre.

 

Källa: 1177/Vårdguiden

Relaterade ämnen
Maja Strömberg
Maja Strömberg

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag