Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Andréas väg tillbaka efter svåra olyckan

Arbetsplatsolyckor i Sydsverige 2018
Andréas Svensson låg nedsövd i två veckor efter olyckan.
Foto: JANNE WRANGBERTH / SMÅLANDS DAGBLAD

Andréas Svensson skulle precis börja sitt arbetspass när olyckan var framme. Han träffades av en tung järnkätting i huvudet.

Skallen sprack på flera ställen och Andréas låg nedsövd i respirator i två veckor.

– Det var först när jag såg röntgenbilderna som jag förstod hur illa däran jag hade varit. Det är ju krossat allting, säger Andréas.

Andréas Svensson, från Fredriksdal utanför Nässjö, har under flera år arbetat med att röja buskar längs järnvägen. När han i augusti förra året skulle gå på ett arbetspass vid spåren utanför Lessebo gick det riktigt illa. 

I samband med daglig smörjning av en grävmaskin startade ett aggregat och en tung järnkätting träffade Andréas huvud. Han tuppade av. 

– Till en början fick jag veta att det var en rejäl hjärnskakning som han åkt på. Men när jag kom till sjukhuset förklarade de att det inte var en hjärnskakning, utan en krossad skalle, berättade Simon Svensson, Andréas bror strax efter olyckan. 

Då visste man inte hur det skulle gå för Andréas. Han fördes först till sjukhuset i Växjö. Men det framgick snabbt att det behövdes mer avancerad vård, och då blev han förd till universitetssjukhuset i Lund.

Andréas hölls nedsövd i två veckor. Under den perioden flyttades han till Linköping. Sedan kördes han till Eksjö där han skulle väckas. 

– För oss anhöriga kändes det väldigt konstigt och riskabelt att flytta och transportera honom i en iva-bil. Han var ju en hjärnskadad patient, säger Simon Svensson till Smålands Dagblad som först skrev om Andréas

Röntgenbilderna visar de svåra skadorna.
Foto: LINKÖPINGS UNIVERSITETSSJUKHUS
En av frakturerna löper längs hela skallen.
Foto: LINKÖPINGS UNIVERSITETSSJUKHUS

”Mår mycket bättre nu”

När Andréas väcktes mindes han inget av olyckan. Det gör han inte heller i dag. Men han är på väg tillbaka till det livet han hade innan olyckan. 

– Jag mår mycket bättre nu än vad jag hade vågat hoppas på, säger han.

När Kvällsposten pratar med Andréas sitter han hemma i huset i Fredriksdal utanför Nässjö. Han börjar bli rastlös trots att han bara för några månader sedan kämpade för sitt liv. 

– Jag känner att jag skulle vilja börja jobba nu. Jag känner mig redo. Men läkarna säger att jag får vänta ett tag till. 

– Sen vill jag ha tillbaka mitt körkort. Det spärrades av läkarna så jag får inte köra bil. Men jag hoppas det löser sig nu under våren. 

En annan sak som Andréas saknar är att ge sig ut i skogen för att jaga. Hans vapenlicens är tillfälligt indragen.

– Det var en läkare som sa att man ofta blir deprimerad efter såna här hjärnskador och då är det inte bra att vara nära vapen. Men jag känner verkligen inga problem med det. 

Vad är det du saknar med att vara ute och jaga?

– Det viktigaste är inte själva jakten, det är att få komma ut i naturen och känna det lugnet som infinner sig när man sitter och väntar. 

Andréas Svensson innan olyckan.
Foto: Privat

Kraftig hjärnblödning

När man ser röntgenbilderna som togs efter olyckan känns det som ett under att Andréas redan nu känner sig redo för att jobba, köra bil och ge sig ut för att jaga. 

– Det var först när jag såg de bilderna som jag förstod hur illa däran jag hade varit. Det är ju krossat allting, säger Andréas. 

– Jag hade svårt att förstå att det var jag på röntgenbilderna. 

Skadan gav en kraftig hjärnblödning, läkarna fick borra ett hål i Andréas huvud för att lätta på trycket.

Läkarna fick också jobba hårt med att rädda Andréas vänsteröra. Det slets loss i sambans med olyckan och hängde kvar i en tunn skinnbit. Men läkarna lyckades sy fast det igen. 

– Det gjorde de riktigt bra. Men jag hör lite sämre nu, det kan jag erkänna. Sen har jag åkt på tinnitus också, jag hör ett dunkande ljud. 

Vad tror du om framtiden?

– Jag tror den blir riktigt bra faktiskt. Om ett par månader hoppas jag må precis lika bra som jag gjorde innan olyckan. 

Han är tacksam för all hjälp han fick i samband med olyckan. 

– Jag vill gärna passa på att tacka ambulanspersonalen som hämtade mig. Utan deras insats vet jag inte hur det hade gått. 

TV: Fler nyheter från Sydsverige

”Det kändes väldigt häftigt – mäktigt att få se”.

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!