Mamma Maria Langsjö tillsammans med sonen Andreas, 30. Foto: PRIVATMamma Maria Langsjö tillsammans med sonen Andreas, 30. Foto: PRIVAT
Mamma Maria Langsjö tillsammans med sonen Andreas, 30. Foto: PRIVAT
Familjen vill väcka debatt efter sonens överdos. Foto: PRIVATFamiljen vill väcka debatt efter sonens överdos. Foto: PRIVAT
Familjen vill väcka debatt efter sonens överdos. Foto: PRIVAT

Andreas, 30, dog av överdos – familjen kritiserar polisen

Publicerad

Andreas, 30 hade hela livet framför sig och såg fram emot att snart bli pappa. 

Samtidigt brottades han sedan år tillbaka med ett starkt drogberoende. Han hann aldrig se sitt barn födas innan han avled i en överdos. 

Nu riktar hans familj kritik mot polisens insatser.

– Det går inte bara att prata om detta, man måste göra något också, säger hans mamma  Maria Langsjö.

Under 2018 skulle Sölvesborgsbon Andreas, 30, både gifta sig och bli pappa till sitt första barn. Men han fick aldrig uppleva det nya året. Den 30 november dog han av en överdos. Efter år av narkotikaberoende hade det till slut lett till hans död. 

Nu riktar Andreas familj kritik mot polisen och samhällets hantering av missbrukare, vilket även Sydöstran skrivit om.

– Vi vill väcka debatt så att man måste ändra lagarna. Det finns för lite kunskap om detta, säger Maria Langsjö. 

Andreas hade varit och jobbat samma dag som han dog av en överdos. Han beskrivs ha varit av en skötsam man som försörjde sitt drogmissbruk genom att arbeta.

– Oftast målas narkomaner ut som utslagna människor men det är inte sanningen. Andreas jobbade och kom från en bra och skötsam familj. Hans beroende var bara för svårt och det fanns ingen hjälp att få, säger Maria Langsjö.

Flera gånger hade han försökt få hjälp med sitt beroende utan resultat. 

– När Andreas hade varit inlagt på ett behandlingshem i 6 månader och kom ut sa han att det fanns mer droger på insidan än utsidan, säger Maria Langsjö.

"Polisen borde utrett mer"

Familjen tycker att polisen borde ha utrett sonens död och att den skulle fått brottsrubriceringen vållande till annans död. De tycker att personen som sålde drogerna till Andreas borde ställts till svars och förhörts.

– Jag vill inte ursäkta min son. Han var narkoman och samhället kan säga att min son valde att ta droger, det vet jag. Men om det inte finns någonstans att köpa så kan man inte handla. Det är som att det är okej att det finns narkotikahandel trots att folk dör hela tiden av narkotika. Polisen vet var langarna finns och var de bor. Ingen stoppar dem, säger Maria Langsjö.

Polisen bekräftar att det pågår en utredning kring händelsen. Det handlar dock bara om narkotikabrott i form av försäljning. Det finns ingen misstanke om att någon bragt Andreas om livet. 

I slutet av december begravdes Andreas. Han blev 30 år.Foto: PRIVAT

Det är svårt att få narkotikaärende till vållande av annans död. Lagen sätter narkomanen själv som ansvarig för att ha tagit drogen. Däremot kan det gå om man man kan bevisa att säljaren inte berättat att det rört sig om en väldigt hög koncentration av drogen, och att koncentrationen senare varit dödsorsaken.

– Det är dock ofta svårt att bevis eftersom personen som kan berätta att den inte varnades om koncentrationen är död, säger Anders Svensson, utredare av dödsfall och grova brott vid polisen i Kristianstad till Sydöstran.

Trots att vintern varit tuff för familjen och ämnet är tabubelagt vill de ändå dela sin historia. 

– Vad vi önskar är att polisen ska rensa gatorna från droger, säger mamman och fortsätter:

– Vi vill även väcka debatt så att man måste ändra lagarna. Nu skriver läkarna ut narkotikaklassade preparat som mediciner. Det finns väldigt många narkomaner som har droger utskrivet via recept och säljer vidare. Det är en ond cirkel, någonstans måste man sluta den. Det hade varit bättre om narkomaner som får preparat utskrivet bara kunde hämta sin dagliga dos. Det minskar risken för försäljning, säger Maria Langsjö.

 

Relaterade ämnen
Maja Strömberg
Maja Strömberg

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag