Det var 2006 som Ali flydde till Sverige från Iran. Den före detta arkitekten sökte asyl men nekades.
Men mot att han betalade 150 000 kronor till en av sina landsmän fick han en anställning på en pizzeria i ett av Malmös finare områden, i och med anställningen kunde Ali lagligt stanna i Sverige.
Under fyra år jobbade Ali vidare på pizzerian. Men 2010 krävde samma man 200 000 kronor för att överenskommelsen skulle fortlöpa, pengar som inte Ali hade.
– Då tänkte jag att det var bättre att starta en pizzeria själv, säger Ali som i augusti 2011 köpte lokalen på Hyregatan där han kort senare öppnade sin egen restaurant Veniz Pizza.
Ali bodde då tillsammans med sin före detta hustru och man använde hennes lägenhet som garanti för att ta det lån som skulle finansiera uppstarten av verksamheten.
Ali stortrivdes
Allt gick som smort och Ali stortrivdes. Hyreskontraktet, papperna från Bolagsverket och Skatteverket, elräkningarna, internet och telefon var skrivet på honom, precis som leveransfakturorna.
Företaget har varje år gått med vinst och Ali har årligen betalat in närmre 100 000 kronor i skatt.
Men 2012 ställdes ett ultimatum. För att Ali skulle få fortdriva sin verksamhet ville Migrationsverket se 200 000 kronor på privatkontot.
– Jag sa till dem att jag är invandrare som kommit hit, jag har inte de pengarna på mitt konto. Jag sa till killen i telefon "du är svensk, har du de pengarna på ditt konto?" Det hade han inte, men han sa att så var lagen.
Men Ali gav inte upp. Han tog lån och ringde sin släkt i Iran som sålde hans gamla lägenhet och skickade pengarna till Ali som sedan kunde visa upp kontoutdraget tillsammans med de resultat- och balansrapporter som han kontinuerligt skickat in till Skatteverket.
– Jag hade då 238 000 på kontot. De frågade mig varför det inte var exakt 200 000, då sa jag att det var bättre att göra lite mer för att vara på den säkra sidan.
Migrationsverket: kunde inte säkerställa ägandeskapet
Men problematiken hade bara börjat. Alis äktenskap tog slut och Migrationsverket menade nu att man inte kunde säkerställa att Ali verkligen ägde restauranten.
– Detta var efter att jag drivit restauranten i tre år.
– Det är ju jag som betalat skatt, jag som registrerat F-skatt. Jag har ju alla bevis på att det är jag som är ägare här. Om de är misstänksamma kan de ju komma hit och fråga alla i området vem som äger restauranten. De säger bara "nej, tyvärr vi kan inte hjälpa dig, du måste lämna landet".
Lägenheten användes som garanti
Alis stora problem i dag är att lägenheten som användes som garanti för lånet tillhör hans ex. Därför kunde man från Migrationsverket inte heller fastslå att det är Alis restaurant.
Och därmed utvisas han.
Ali har överklagat till migrationsöverdomstolen vid kammarrätten i Stockholm, varifrån han fått beskedet att beslutet inte ska omprövas – och inte kan överklagas.
Detta trots att han löst ut sitt ex från kontraktet.
– Jag skickade all information till dem igen, men jag är säker på att de inte läst det. Jag kan inte förstå hur de kan spela med människors liv på det sättet utan att ens titta på papperna.
Nu har Ali försatts i en prekär situation. Inte bara tvingas han lämna ett land han älskar. Han måste dessutom göra sig av med en restaurantverksamhet och en lägenhet.
– Jag vet faktiskt inte hur det ska gå till. Vad ska jag göra.
En månad på sig
Beslutet om Alis utvisning dateras till den 18 juni, från den dagen har han en månad på sig att lämna landet.
Ali ställer sig oförstående till beslutet.
– Jag skulle kunna ha utnyttjat systemet här. Det är många som gör det. Men sedan den första dagen jag kom hit har jag aldrig velat göra det. Jag har velat vara ärlig och visa god moral. Jag har pass, biljett och allt sådant och visade upp det för Migrationsverket. Jag sa till dem att jag ville komma hit och jobba.
– Jag har aldrig fått någon sorts bidrag i Sverige utan har klarat mig hela tiden. Jag har aldrig behövt någon annans pengar. Jag förstår om de är arga på de som utnyttjar systemet, men det känns som att de tar ut det på mig.
Det är inte bara Ali som nu hamnar i klistret. Han har också en anställd på pizzerian.
– Jag hjälpte till och fixade jobb åt en arbetslös person, nu tycker jag synd om honom med. Nu kanske han blir arbetslös igen, säger han och tillägger:
– Det skär verkligen i hjärtat. Jag vill inte lämna Sverige.
Följ Kvällsposten på Facebook och Twitter – där kan du diskutera och kommentera alla våra artiklar!
