Polisen tror att hon kan vara det första offret i Sverige där bedragarna utnyttjar människors rädsla för att bli smittade.
– Det har funnits exempel på försök, säger Robert Loeffel.
Det som skiljer fallet med kvinnan från andra är att bedragaren använt en metod som tidigare använts med stor framgång. När det ringer på telefonen hos den äldre ser det ut som att samtalet kommer från banker eller finansbolag.
Den här gången såg det ut som att bedragaren ringde från Folkhälsomyndigheten.
– Bedragarna använder en app, säger Robert Loeffel.
Döljer sitt eget telefonnummer
Appen som används gör att den som ringer kan använda vilket telefonnummer som helst.
– Kvinna blev uppring vid 20-tiden på måndagskvällen. Mannen som ringde ska ha varit mycket förtroendeingivande och kunde mycket om virus, säger Robert Loeffel.
Bedragaren hade berättat för kvinnan att hon troligen utsatts för coronaviruset när hon besökt en butik i Växjö. Den falske läkaren fick kvinnan att ta fram sin bankdosa för att legitimera sig. På hans uppmaning använda hon bankdosan ett flertal gånger.
Så skyddar du dig
Vid ett oväntat telefonsamtal från en välkänd motpart, lägg på och
ring tillbaka till ett nummer du säkert vet går till mottagaren.
Logga aldrig in på annans begäran.
Anta inte att en uppringare är äkta bara för att de har personliga
uppgifter om dig. Bedragare kan hitta grundläggande information
om dig på nätet.
Lämna inte ut information från ditt bankkort eller ditt
lösenord till internetbanken. Din bank skulle aldrig ringa
upp och be om dessa uppgifter.
Banken, företag eller en myndighet skulle aldrig ringa upp och begära att du legitimerar dig med bankdosa eller bank-ID.
Om du misstänker att du är utsatt för vishing, kontakta din bank och polisen.
Källa: Polisen
Bedragarna flockas
Vad kvinnan inte förstod var att varje gång hon slog in koder på bankdosan utnyttjade bedragarna koden för att i flera steg ta över kontrollen av hennes bankkonton. På så sätt blev hon av med 140 000 kronor.
Den här typen av bedrägerier kallas för vishing av polisen. Sedan 2017 har bedragare kommit över cirka 350 miljoner kronor genom att lura främst äldre att antingen använda sin bankdosa eller mobila bank-ID.
– Bedragarna flockas runt varje nytt fenomen som de kan använda för att göra sådana här bedrägerier, säger Robert Loeffel.