Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Åklagarens krav: Tre månaders fängelse

Det är ett stort pressuppbåd i Malmö, där rättegången mot SVT-journalisten Fredrik Önnevall pågår. Foto: Caroline Larsson
Fredrik Önnevall i Malmö tingsrätt under torsdagen. Foto: Caroline Larsson
SVT-journalisten Fredrik Önnevall riskerar fängelse efter att ha hjälpt en 15-rig syrisk pojke att ta sig till Sverige utan giltiga handlingar. Foto: LASSE SVENSSON
Välbesökt när rättegången mot SVT-profil inleddes. Foto: Lars-Olof Strömberg

SVT-journalisten Fredrik Önnevall riskerar fängelse efter misstanken om att han smugglat in en 15-årig syrisk pojke till Sverige.

På torsdagen ställdes Önnevall och ytterligare två i teamet bakom SVT-serien "Fosterland" inför rätta i Malmö tingsrätt.

Åklagaren yrkar på fängelse i tre månader för samtliga åtalade.

Det är ett uppmärksammat rättsligt fall som nu ska avgöras av svenska rättsinstanser. Många har redan förutspått att ärendet till sist kommer att hamna i Högsta domstolen för ett prejudicerande avgörande.

Men först ut blir det Malmö tingsrätts uppgift att bedöma det eventuellt brottsliga i att hjälpa en 15-årig flyktingpojke att ta sig till Sverige.

– Ta mig med er! 

Det var så den syriske pojken uttryckte sig när han mötte det svenska tv-teamet .

"Hängde på mig"

– Jag ställdes inför en situation som jag inte gjort tidigare som journalist, att allt så tydligt hängde på mig och mina kollegor och någon dessutom vädjade direkt till mig, har Fredrik Önnevall själv uttryckt saken för TT.

Händelsen skedde våren 2014 när Fredrik Önnevall, en researcher och en tv-fotograf befann sig i Grekland för inspelningarna till TV-serien "Fosterland".

Den syriske pojken hade planer på att kasta sig ner på ett lastbilsflak i farten för att komma vidare från Grekland till Sverige.

Pojkens vädjan och Önnevalls överväganden spelades in av SVT-fotografen. Pojken fick senare följa med det svenska tv-teamet genom Europa till Sverige.

Hela dramat har efteråt visats i SVT.

– Det slutade att handla om journalistik och det var snarare: "Vad måste jag göra som människa?", har Önnevall själv sagt.

Han ansåg inte att han hade något val och förstod att pojken kunde dö om inte det svenska tv-teamet sträckte ut en hand. 

Delgavs misstanke

Men kammaråklagare Kristina Amilon delgav tidigt de inblandade parterna misstanke om brott. Hon menar att SVT-teamet gemensamt och i samförstånd uppsåtligen hjälpt en utlänning att passera över flera gränser och slutligen låta honom komma in i Sverige, trots att 15-åringen saknade pass eller annan giltig handling.

Agerandet står i strid med utlänningslagen och därför har Fredrik Önnevall och hans kollegor åtalats för människosmuggling - ett brott som i normalfallet kan ge fängelse i högst två år. Bedöms brottet som grovt finns sex års fängelse i straffskalan.

Under rättegången på torsdagen yrkade åklagaren på tre månaders fängelse för samtliga åtalade.

I svensk lag står inget om humanitärt undantag, men i det bakomliggande EU-direktivet nämns att sådana undantag kan göras i praxis.

Det är detta som senare kan komma att avgöras i Högsta domstolen, enligt flera juridiska experter.

Demonstration

Den 15-årige pojken har i dag hunnit bli 17 år och lever med permanent uppehållstillstånd i Sverige. Han har fått hit sin familj, går i gymnasiet och talar flytande svenska. 

I rättssalen kommer pojken att medverka via länk – eftersom han kallats av åklagaren att vittna om resan till Sverige.

När rättegången startar planeras en manifestation utanför tingsrätten för stöd till de tre åtalade. Demonstrationens huvudkrav är att regeringen bör legalisera medmänniskosmuggling.  

Förhandlingen i Malmö följs även av flera utländska tv-bolag, som anser att det är en "human-touch-story" väl värd att bevaka. 

EU:s ståndpunkt till medlemsstater

Europeiska Unionens råd har i en rapport, som publicerades den 3 mars 2016, tagit direktiv om att medlemsstater ej måste lagföra humanitär människosmuggling. Direktivet är dock från 2002, och föreskriver en möjlighet för medlemsstaterna att inte utdöma påföljder mot personer som  underlättar olaglig inresa eller transitering om syftet är att ge  humanitärt stöd till migranterna,