30-åringen var åtalad som misstänkt för mordbranden mot den shiamuslimska samlingslokalen på Norra Grängesbergsgatan i Malmö. Ingen människa fanns i lokalen när den anlagda branden bröt ut tidigt en morgon i slutet av oktober förra året.
Han greps den 3 december 2016 och blev senare häktad. 30-åringen var frihetsberövad fram till 3 april då tingsrätten försatte honom på fri fot i avvaktan på domen. 30-åringen blev redan i rättssalen tagen i förvar av Säpo-män men senare släppt eftersom Säkerhetspolisen inte kunde verkställa utvisningen.
Bevisen höll inte för mordbrand
Tingsrätten slog i sin dom fast att 30-åringen var IS-anhängare men ansåg inte att bevisen höll för att döma honom för mordbranden.
30-åringen har sedan dess genom sin advokat Lars Edman krävt ett skadestånd på 150 000 kronor. I sin ansökan hävdar IS-mannen bland annat som skäl för skadeståndet att han blev av med sitt boende i Skåne men också att han utsatts för stor uppmärksamhet i massmedier och sociala medier.
JK, Justitiekanslern, som ska fatta beslut om skadeståndet har vänt sig till chefsåklagaren Agnetha Hilding Qvarnström vid Riksenheten för säkerhetsmål som åtalade honom för att höra vad hon anser om hans krav.
Ingen fabricerad uppgift
I sitt yttrande menar åklagaren att skadeståndet är för högt.
Hon hävdar att hans koppling till IS blev känd genom rättegången och att det inte är något som fabricerats av medier.
Rättegången mot 30-åringen ledde senare till att en 23-årig man greps i början av juni i år av tysk polis. Mannen misstänks för samröre med IS. Tyska myndigheter kom honom på spåren genom rättegången i Malmö mot 30-åringen. I förundersökningen mot honom fanns uppgifter som visade att 23-åringen och 30-åringen haft ingående kontakter om mordbranden i Malmö.
Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.
