Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

"Åklagare kan åtalas för brott i tjänsten"

Foto: Lasse Svensson

SVT har Leif GW Persson. TV3 Thomas Bodström

Här på Kvällsposten är vi stolta över att ha Sven-Erik Alhem.

Varje onsdag svarar förre överåklagaren på läsarnas frågor här på kvp.se.

Vill du ha svar på en fråga?

Mejla då till sven-erik.alhem@kvp.se

Du får räkna med att din fråga publiceras på kvp.se, Sven-Erik Alhem har ingen möjlighet att mejla privata svar.

Men du får gärna vara anonym, välj då en signatur du vill ha under din fråga.

FRÅGA:

Om läkare i domstol under sanningsförsäkran påstår saker i domstol, som inte stämmer när det gäller sambandsfrågor mellan inträffade olyckor i trafiken och uppkomna besvär - vilka möjligheter har den skadade att få rätt i domstol - när domarkåren saknar nödvändig kunskap för att förstå debatten som sker mellan försäkringsbolag och den skadade?

Om aktuell läkare i form av "sakkunnig" eller försäkringsmedicinsk rådgivare åt ett försäkringsbolag samtidigt fungerar som Vetenskapligt Råd åt Socialstyrelsen och i den senare positionen i domstol är rådgivare åt domstolen borde väl jäv föreligga, eftersom denne då sitter på "två skilda stolar" - hur skall då rättvisa kunna ske?

Denna fråga har ställts både till Justitiedepartementet och till Socialstyrelsen, där jäv skall avgöras, men ingen vill på något av ställena svara på dessa frågor - utan de hänvisar hela tiden till den andra parten!

Jäv och manipulerade uppgifter under sanningsförsäkran i domstol - hur kan detta få ske?

Med vänlig hälsning

Bo Sonnsjö

medicine doktor

 

Svar: Din fråga har många dimensioner. Jag utgår från att du menar att en läkare uttalar sig i domstol som sakkunnig. Det innebär att läkaren uttalar sig mot bakgrund av sin fackkunskap, grundad på den speciella kompetens och erfarenhet vederbörande har. En sakkunnig utses av domstolen efter att parterna har fått tillfälle att yttra sig. Mer än en sakkunnig kan förordnas. Som bekant kan det finnas olika uppfattning om vad som gäller från olika sakkunniga. Men den som förordnats av rätten uttalar sig under straffansvar att han eller hon efter bästa förstånd ska fullgöra sitt sakkunniguppdrag.

De jävsfrågor du tar upp ska också bedömas av rätten. Vad gäller jäv pekar du på en viktig omständighet, nämligen att en sakkunnig - i alla fall utifrån bedömt - kan ifrågasättas därför att den sakkunnige kan förutsättas ha "många herrar att tjäna". Jag förutsätter att den part som ifrågasätter objektiviteten hos en föreslagen sakkunnig via sitt ombud noggrant före förhandlingen tar upp sådana frågor, vilka kan få betydelse redan vid utseendet av en sakkunnig. Under alla förhållanden finns det rika möjligheter att under förhöret med den sakkunnige från parternas sida att kunna ställa kritiska frågor om detta. Under pläderingen kan alla omständigheter om värdet av den sakkunniges uppgifter tas upp och ifrågasättas där en part finner skäl för det. Slutligen är det domstolens sak att värdera allt som förekommit under huvudförhandlingen. Jag tror inte att det finns skäl att generaliserande ifrågasätta domarkårens förmåga att tillgodogöra sig förhållanden som de själva inte är sakkunniga på. Men självfallet kan en ytterligare förbättrad utbildning vidga möjligheterna. Ingen domare är "hellärd" från utnämningsdagen.

Sven-Erik Alhem

 

FRÅGA

Hej

Vad har en åklagare för skyldigheter innan man åtalar en person? Kan åklagaren åtala någon om utredningen är gjord av ett företag som i sin tur har intresse att fälla personen? Alltså att åklagaren inte följer objektivitetsplikten utan kör enbart på någon annans teori? Kan man anmäla åklagaren om jag kan bevisa att hon eller han inte kört på sin egen fakta utan åtalet består av en teori som någon annan har?

Svar: Åklagaren - och polisen - har en mycket långtgående skyldighet att förhålla sig objektiva under förundersökningen. Åklagaren har som undersökningsledare i de mål åklagaren leder det övergripande ansvaret. Åklagaren kan ta med utredning som är genomförd av annan än polisen, men måste i sådana fall behandla sådan utredning med extra stor försiktighet och självfallet noga kontrollera objektiviteten i den.

Den som är misstänkt har självfallet en ovillkorlig rätt att såväl fortlöpande under förundersökningen som i samband med den sk slutdelgivningen av allt utredningsmaterial innan åtal får lov att väckas, både begära komplettering och ifrågasätta vad den misstänkte fått del av. Åklagaren får aldrig lov att väcka åtal om åklagaren inte anser sig på objektiva grunder i händelse av åtal kunna emotse en fällande dom. Och det är naturligtvis domstolen som både bedömer kvalitetsmässigt vad åklagaren presenterar inför rätten och som därefter dömer i målet.

En åklagare kan alltid anmälas för brott i tjänsten. Den som vill vara försiktig och inte känner sig helt säker på utformningen av anmälan kan alltid hemställa om en prövning huruvida de sakförhållanden som beskrivits kan utgöra grund för en brottsmisstanke för bristande objektivitet från åklagarens sida. Anmälan kan göras antingen till polisen eller till Riksenheten för polismål (se adresser under www.aklagare.se) Det går också att anmäla en åklagare till JO. JO har möjlighet att uttala sig kritiskt också i fall som inte kan leda till åtal. En annan modern väg att söka få en åklagares agerande uppmärksammat är att vända sig till ett medieföretag.

Sven-Erik Alhem

 

FRÅGA:

Varför finns det inget som helst skydd och hjälp till familjer som drabbas när någon blivit frihetsberövad? Hur ska en familj kunna klara att leva ett normalt liv efter att polisen stormat in och gjort en husrannsakan och i värsta fall även anhållit en familjemedlem framför fru och barn som står helt ovetande och tittar på?

Man säger att ingen är skyldig innan man får sitt fall prövat i en rättegång, men hur kommer det sig att de som finns kvar i hemmet, de som blir mest straffade utav alla, ska gå upp dagen efter och verka som att allt är normalt.

Även om tex fadern är borta, en inkomst faller bort, familjen splittras och allt är fullständig katastrof. Hur ska den andra föräldern klara allt ensam och få det att fungera utan stöd från någon?

Tycker personligen att det är katastrof, men varför finns det ingen hjälp eller krisplan för de utsatta familjerna?

Svar: Du har helt rätt i att ingen får bedömas vara skyldig till brott förrän det finns en lagakraftvunnen dom i saken. Men det finns naturligtvis möjligheter för polis och åklagare att agera mot den som är misstänkt för brott. Under vissa förutsättningar finns då också skäl att frihetsberöva den misstänkte och att tex genomföra en husrannsakan i bostaden. Sådana åtgärder kan drabba personer som är helt oskyldiga hårt, det har du alldeles rätt i och detta måste polis och åklagare beakta inför verkställigheten för att nämnda personer ska drabbas så lindrigt som möjligt.

Ekonomiskt kan följderna bli stora, särskilt om frihetsberövandet blir långvarigt. Det är i de fall som du tar upp viktigt med en direkt kontakt med socialtjänsten. Där är jag övertygad om att polisen hjälper till med hänvisningsupplysningar om man frågar efter stöd och hjälp. Det finns också möjlighet för drabbade familjemedlemmar att söka stöd utöver det rent ekonomiska hos kommunen eller hos någon ideell organisation, tex brottsofferjouren. För en hårt prövad anhörig kan en kontakt i form av ett medmänskligt stöd betyda väldigt mycket.

 

FRÅGA:

Vad innebär det att sitta i häkte eller fängelse med "fullständiga restriktioner"?

Svar: Den som är häktad med fullständiga restriktioner är beskuren sina möjligheter till alla kontakter med omvärlden med undantag för kontakt med den egna försvarsadvokaten och med myndigheter. Åklagare är skyldiga och i allmänhet också mycket angelägna om att söka begränsa tiden med fullständiga restriktioner så långt det är möjligt från utredningssynpunkt. Det är alltid möjligt för den frihetsberövade att få frågan prövad av domstolen som alltid har det övergripande ansvaret för ett beslut om restriktioner. Med försvararen finns alltid en oinskränkt möjlighet till en icke övervakad kontakt såväl per telefon som vid besök.

För en fängelsedömd kan finnas säkerhetsrestriktioner.