Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Agnes har väntat på polisförhör i över ett år

Agnes intervjuas av Kvällspostens Micke Ölander. Foto: Kvällsposten
Den 30 maj i år skottskadades en man på väg till en taxi i Rosengård. Den 19 juni greps två män som misstänka för mordförsök på honom. Det är en av de utredningar som Malmöpolisen avsätter stora resurser på att klara. Sammanlagt utreds aktivt nu fyra spaningsmord och elva mordförsök i Malmö. Foto: Mikael Nilsson
Det är hit som Agnes, 31, väntat i cirka 17 månader på att få komma för att bli förhörd, koncept Karin i Malmö. Foto: Lasse Svensson
I det här brevet till regionpolischefen Annika Stenberg frågar södra Sveriges högste åklagare henne varför inget hänt med Agnes polisanmälan.

Småbarnsmamman Agnes, 31, har väntat i 17 månader på att få bli förhörd. I flera månader hotades hon av sin man, en dömd kvinnomisshandlare. Men inget har hänt. Agnes är inte tillräckligt prioriterad.

– Jag känner mig kränkt. För det första av min före detta och för det andra av samhället, säger Agnes.

Kvällsposten har granskat den dolda krisen hos polisen. Brottsoffer som Agnes är i dag lika uppgivna som allt fler poliser och åklagare.

Agnes är ett fingerat namn. Av hänsyn till bland annat sina barn vill hon vara anonym när vi träffar henne på hos sitt målsägandebiträde, advokaten Jenny Fugleberg i centrala Malmö.

Agnes är uppgiven. Hon undrar varför ingen polis får tid att lyssna på hennes berättelse om hoten som hennes tidigare sambo utsatt henne för. Hon vill också vittna om hur mannen vid ett tillfälle pressade en napp så hårt in i deras barn mun att det började blöda.

Det var inte första gången hennes sambo blev våldsam. För fem år sedan, när det deras äldsta barn var fyra månader, attackerade han henne.

Tog strypgrepp

– Han vaknade på morgonen och han var jättearg. Han började skrika och ha sig. Jag skrek tillbaka. Han kastade saker omkring sig och tog strypgrep på mig och puttade in mig i en byrå, berättar Agnes.

Medan hon höll sin då fyra månader gamla son blev hon puttade över barnvagnen så att den knäcktes.

En granne hörde bråket och kom in. Efteråt gjorde Agnes en polisanmälan.

Men precis som senare tog det tid innan hon kom till förhör. Den gången ska det ha tagit fem månader. Samtidigt hade hennes sambo lovat att gå i terapi. Agnes ville tro att förhållandet skulle bli bättre. Hon drog tillbaka sin anmälan och förundersökningen lades ned.

I januari förra året gjorde hon en ny anmälan mot sin sambo, en anmälan som alltså ännu inte utretts.

KvP: Vad hade hänt då?

– Han vaknade på morgonen och var arg, skrek åt vår son som var fyra år gammal att han var en jävla idiot och att han typ hatade honom. Jag var höggravid och han började slå sönder saker och skrek att vår son var en liten fitta. Vår son kröp under sängen och grät. Jag var jätterädd så jag valde att ringa till polisen igen, säger Agnes.

Tidigare dömd för våldsbrott

Efter att hon gjort anmälan kontaktades hon en tid senare av polisen som ville att hon skulle komma på förhör. Agnes bad då om att få ett målsägandebiträde. Tingsrätten utsåg kort efteråt Jenny Fugleberg.

Sedan dess har absolut ingenting hänt.

I sin dator har Jenny Fugleberg kopior på mejl som hon skickat till den åklagare som är ansvarig för utredningen mot Agnes tidigare sambo.

Det som gör henne särkilt upprörd är att mannen som Agnes anmält tidigare dömts för brott mot kvinnor.

– Det är allvarliga brott också. Han är tidigare dömd för grov kvinnofridskränkning och våldtäkt mot andra kvinnor. Och det vet polisen om. Det är bara att titta på hans brottshistorik, säger Jenny Fugleberg.

Hon har gång på gång försökt få polisen att kalla Agnes till förhör och har också vänt sig till åklagaren som leder förundersökningen. Men åklagaren är ila maktlös som hon.

Det bevisar mejlen i Jenny Fuglebergs dator.

Avslöjande mejl

Mejlen är ingen upplyftande läsning och illustrerar tydligt vad det betyder att bli bortprioriterad på det sätt som Agnes blivit.

I mejl efter mejl har Jenny Fugleberg efterlyst att polisen ska kalla Agnes till förhör. I ett mejl den 27 januari i år till åklagaren skriver Jenny Fugleberg:

“Jag kontaktar dig angående ett ärende där jag är målsägandebiträde i. Jag har utan resultat försökt att förmå polismyndigheten att kalla målsäganden till förhör då det i samtal med målsäganden framkommit långt värre brottslighet än vad den misstänkte i nuläget är misstänkt för. “

Morgonen dagen därpå svarade åklagaren:

“Hejsan Jenny. Jag är hemskt ledsen att det är på detta sättet i ärendet och att du inte får något gehör! Direktiv skickades i ärendet 12 februari 2015 och därefter har tre påminnelser skickats till polisen. En fjärde påminnelse skickades till polischefen 14 januari 2016 så jag hoppas att det kommer att sätta i gång dom. Jag kan tyvärr inte göra mer än så.”

Men då hände faktiskt något. Två dagar senare meddelade åklagaren i ett mejl till Jenny Fugleberg att Agnes ärendet blivit prioriterat och ska få en handläggare.

Agnes är ett av många fall

Men Agnes blev inte kallad till förhör. Hon blev på nytt bortvald.

KvP: Är Agnes enda fallet eller finns det fler?

– Det finns många fler. Tyvärr. Det här är en verklighet för oss som arbetar som advokater och målsägandebiträde. Vi ser ju det här varje vecka. Och jag kan även jämföra med ärenden i Ystad och Lund där jag också har den här typen av uppdrag. Och det är helt annorlunda där. I Malmö är det en katastrof, säger hon.

Till slut blev områdeschefen Lisbeth Johansson vid åklagarområde syd den 29 mars i år tvingad att skicka ett formellt hållet brev till regionpolischefen Annika Stenberg.

Man skulle kunna säga att fallet Agnes därmed nått vägs ände. Hon blev den dagen ett fall för åklagarmyndighetens och polisens högsta chefer i region Syd.

Fall för högsta cheferna

Lisbeth Johansson skriver i sitt brev att hon vill veta vilka åtgärder polisen tänker vidta för att slutföra bland annat utredningen av det brott som Agnes anmälde i januari förra året.

Stina Karlgrund är chef för sektionen som utreder våld i nära relationer och när Kvällsposten tre månader efter att Lisbeth Johansson skickat brev till regionpolischefen bad henne kontrollera om något hänt i Agnes ärende blev svaret nekande. Det saknas fortfarande utredare som kan ta tag i Agnes polisanmälan mot exsambon.

Så trots att regionens högste åklagare påmint Stina Karlgrunds högste chef har inget hänt.

Ytterst är det inte Stina Karlgrund som bär ansvaret för att Agnes inte kallats till förhör. Förklaringen handlar snarare om den budget på cirka 360,3 miljoner konor som riksdagen och i sin tur Annika Stenberg beslutat att polisområde Malmö ska ha till sitt förfogande. I den budgeten ingår enbart personal- och driftskostnader.

"Tar gigantiska resurser"

En förklaring är att pengarna inte räcker till. En annan är att trycket mot Malmö, precis som många andra storstäder, är hårt.

Stefan Sintéus, chef för polisområde Malmö, är en av de ansvariga för att Agnes inte blivit förhörd. Det är han som gör prioriteringarna av vad som är mer viktigt än annat.

– Ett våldsbrott i Malmö kanske inte kan jämföras med ett våldsbrott på en mindre ort, ingen nämnd ingen glömd. Men i Malmö är det ett kraftfullare våld. Det handlar till exempel sprängningar, skjutningar, mord och mordförsök. Utredningarna i Malmö är mer komplicerade och tar gigantiska resurser. Vi tvingas till en tung prioritering, säger han.

Sintéus tänker på de elva utredningar av mordförsök och fyra spaningsmord som pågår för fullt i Malmö

Hotande våldslavin

– När vi väl får misstänkta i den typen av kriminalitet som till exempel taxiskjutningen som inträffade för en tid sedan så måste sådana utredningar framprioriteras. De skadar så mycket annat här i Malmö och kan leda till fler mord. Det blir som en lavin, säger han.

De utredningar som kommer först i kön av Malmöpolisens balans, alltså utredningar som ska åtgärdas, handlar därför i första hand om förundersökningar där misstänkta frihetsberövats.

På Stina Karlgrunds sektion, den som ska utreda Agnes anmälan mot sin före detta sambo, har våldsvågen och bristen på resurser i Malmö fått konsekvenser.

Hon har själv gett förklaringen i ett mejl till bland annat vice chefsåklagare Anna Håkansson och de åklagare som ingår i det åklagarteam i Malmö som leder förundersökningar om våld i nära relationer.

“Vi måste prioritera ärenden som har tidsramar att hålla", skriver Stina Karlgrund i mejlet.

Alltför många ärenden

Hon syftar då på misstänkta som sitter frihetsberövande men också ansökningar om kontaktförbud samt anmälningar av brott där offren eller den som begått brottet är under 18 år.

På papperet har Stina Karlgrund cirka 49 poliser och civilanställda på sin sektion och runt 1200 ärenden som ska utredas. Men räknat på ett annat sätt handlar det egentligen om 30 personer. Då har henne sektion cirka 500 ärenden för mycket, enligt en kalkyl som Sintéus gjorde under intervjun med Kvällsposten

Agnes är ett av dessa ärenden.

Prognosen som finns i dag är att Agnes anmälan ska ha blivit utrett någon gång i september eller oktober.

Stefan Sintéus har ingen insyn i just hennes ärende men Agnes och alla de som väntar på att bli kallade till förhör har naturligtvis frågor.

KvP: Vad ska man säga till en medborgare när åklagaren meddelar att han eller hon inte får någon utredare?

– Det är inget ovanligt. Det kan man säga är att ärendet blir utrett men utifrån den situation som finns i Malmö så tar det tid. Vi säkrar upp bevisning tidigt, filmer, ljud och sedan måste det prioriteras in kön, säger han.

Högsta ledningen informerad

Stefan Sintéus nämner flera gånger under intervjun att han för ständiga samtal med sin regionledning. alltså Annika Stenberg eller hennes biträdande chef, Jarl Holmström, som är polisregion syds högsta chefer.

Den högsta ledningen är med andra ord informerad.

KvP: Men då är det alltså andra utredningar som får betala priset?

– Det är en tuff prioritering vi får göra, det stämmer. Vi har ett inflöde av 65 000 till 70 000 anmälningar om året och det är en sådan kaliber på en del av dessa ärenden att jag ständigt måste omprioritera, säger Stefan Sintéus.

Men han får också något av sin ledning. Sektionen för våld i nära relationer får tillskott av ny personal och Sintéus har tilldelats färdigutbildade poliser att sätta in i verksamheten.

Det medför samtidigt nackdelar.

– Det är nya poliser och det tar tid att bygga upp kompetens, säger han.

Dräneras på kompetent personal

KvP: Du har helt enkelt inte tillräckligt med resurser?

– Polisen i Malmö lider av till exempel av gränskontrollen där jag har över 40 poliser. Om vi tar ledningscentralen som är underbemannad så får jag låna ut tolv stycken även om jag ska få en viss kompensation. Insatsstyrkan rekryterar och vi har livvaktsgruppen. Vi har många enheter runt omkring oss som rekryterar från polisområde Malmö. Vi dräneras på kompetent personal, säger han.

För 1,5 år sedan hade Malmöpolisen sammanlagt cirka 10 000 utredningar samlade på hög, den så kallade balansen. I dag har man genom specialinsatser fått nere antalet till cirka 7 000 ärenden.

Äldre och mer rutinerade utredare har ibland förundrats över hur det gått till. Det finns också internt farhågor om bristande kvalitén på utredningarna och att alltför orutinerade poliser får utreda för komplexa brott.

– Det märks. Jag får allt oftare mera vara handledare åt unga poliser, säger en åklagare som vill vara anonym.

Brister i polisutredningar

Det bekräftas också av en mycket erfaren utredare som med egna ögon läst direktiv från åklagar som insett att hans eller hennes utredare ännu inte riktigt klarar sitt jobb.

Åklagaren som bara ska ge direktiv förvandlas till handledare åt poliser med bristande erfarenhet.

– Jag har sett exempel på unga poliser som inte ens vet hur man sätter samman ett förundersökningsprotokoll, säger en annan erfaren utredare som Kvällsposten talat med.

Sammantaget är det en utbredd uppfattning bland vissa åklagare och meriterade utredare som Kvällsposten talat med att antalet svaga och för dåligt gjorda brottsutredningar ökat i antal.

Stefan Sintéus är inte beredd att gå med på den analysen men medger i samtal med Kvällsposten att visst, just frågan om unga polisers förmåga att utreda brott är ett diskussionsämne mellan honom och chefen för åklagarkammaren i Malmö.

En karusell av påminnelser

En slutsats är dock alla överens om - fall som Agnes kommer att finnas kvar under överskådlig tid.

Under tiden kommer chefsåklagare Ola Sjöstrand och hans kolleger skicka påminnelser om fall som hennes. När det gått ett år tar hans chef, Lisbeth Johansson över och skickar påminnelser till polisens regionchef, Annika Stenberg som i sin tur ber Stefan Sintéus lösa problemet ett år.

Den här karusellen med påminnelser är ett resultat av det regelverk som styr åklagarnas arbete. Om de inte visar att de "driver på" utredningar riskerar de och deras chefer att bli prickade av JO.

Exakt hur mycket tid och pengar påminnelseverksamheten tar i anspråk har ingen räknat på.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!